Etim. Del lat. digitale .
(AN-ulz, -th- L, BN, S; Lcc, Deen I 272, VocB, -th- Volt 74, SP, Ht VocGr , Dv, H),
titare (V-ger-oroz, G, AN-sept, L-sar, Ae, Sal; Lar, VP 89v, H; (det.) Mic 6, Añ),
ditari (
-th- Urt Gram 34, Arch VocGr (det.), VocBN
vEys, Gèze),
titara (V-ger-gip, G-azp),
titere (G-nav, AN-ulz-erro, B, -ria det. V-gip; Añ (det.)),
titera (V-ger, G-nav),
tutare (R-vid)
Ref.:
A (ditare, titara, tutare); Echaide Nav 146; Iz Als (titera), ArOñ (tittara), Iz UrrAnz (titeria); Etxba Eib (titara); Garate Cont BAP 1949, 363; ZestErret (titara)
.
Dedal.
"Dedil de dedo"
Lcc.
"
Dithare hau ezta ene erhiaren doi
"
SP.
Tr. Documentado desde finales del s. XIX. Las formas septentrionales comienzan por d- y las meridionales por t- .
Len baso onrauak ziran, gaurko egunian txikiak, geienaz titaria añakoak.
Sor Bar 95.
Emazte xinatarrek ditharea bethi erhian dabilkate.
Prop 1902, 152.
Titare ta jostorratz-ontzia.
Ag G 54.
Ikatzarri gorrija mai-ganian, joskilliaren tittara-onduan, itxi eban.
Altuna 16.
Titare añako malkoak ixuriko nizkikek.
Anab Usauri 45.
Erhi puntetan, izpirituaren orde, ditare bat ezar dezala lehenik.
Zerb
Egutegi
1933 (ap. DRA
).
Titarez jostorratzaren begiondoa ainbeste bider bultzakatu dun jostuna.
TAg Uzt 58.
Titarea beatzak legortuta erorten baldin bada, euria laster.
A EY I 462.
Ez dugu arbolak merezi duen errespetu samurretik, dithariaren heina ere!
SoEg Herr
8-6-1961 (ap. DRA
).
Gure ikurrin bordau eziñak / erdal jostun ta ditare.
Ayesta 91.
Guraizak, jostarratza, / titare ta botoiz.
Zendoia 209.
Ditare batean aise kabitzen den huskeria baizik.
MIH 378.
v. tbn.
Titara: Kk Ab II 37. Titare: Ldi IL 144.
DITARE-LORE.
"Titera-lora (msLond), dedalera (Bot.)" A.
JOKO-DITARE.
Dado.
Jaurtarri bat, joko ditare bat badut; jaurtitzen badut, alde berezi bat --seia, esate baterako-- atera dadin sendo nahikatuz, ohartzen naiz seia maizago ateratzen dela.
Mde Pr 339s.