1.
bertzeratu .
(Tras ablativo).
Pasar (ir, etc.) a otro.
"
Solas-gaitik bertzeratu zera, ha perdido Vd. el hilo de la conversación"
Bera EEs
1914, 43.
"
Etxe batetik besteratu zen (Lander)"
DRA.
.
Eta eztugu estimatzen inkiritu mengoarik dela, nola eta zer moldez bekhatua gizon batetik berzeratzen den.
Lç
Ins
G, 2v.
Erri edo etxe batetik besteratzearen berri.
EAEg 24-10-1936, 124.
2.
(A),
bertzeratu (-rz- Lar).
"Transformar"
Lar.
"Mudar, convertirse"
A.
Ene semea, ez siñestu, arren, oraingo zure lera orri, laster besteratuko yatzu-ta.
Pi Imit III 33, 1 (SP ganbiatu, Ch musatu, Mst khanbiatü, Ol itzuli, Leon aldatu).
3.
(Lar, VocS
).
"Imitar"
Lar.
"Imiter, besteratü
"
VocS
.
4.
Trasladar, llevar a otra parte.
Cf. batabesteratu.
Baiña, arrigarri! aiek gaiñera / egunez igo aiñean / zeruko Santu nekazariak / bestera ditu gauean.
"La transportaba de noche a otra parte"
.
Or Eus 227.
Llevar a otro tema.
Itza bestera dezagun: elerti ta iakintzarekiko edozein aburu irutara azter diteke.
Zait Plat 27.
Orrela da, noski baino noskiago: itza, ordea, bestera dezagun, ongi ipintearren, adiskide ta etsai nortzu diren zuzen ezarri eztugulakoan bainago.
Ib. 96.
"Verter, traducir, tratándose de materias literarias"
VocCB
406.