1.
(V, G-to, L-ain, S; Dv, H, Foix ap. Lh.),
beso-ondo
Ref.:
A;
Lrq
.
"Partie du bras près du tronc"
Dv.
"Húmero, parte del brazo desde el hombro hasta el codo"
A.
"Partie du bras qui est voisine de l'épaule"
Lrq.
Cf. besondoko.
Tr. Documentado en la tradición meridional a partir de mediados del s. XIX.
Kaballeruakiñ pasiatzen du / egunaz eta gabian, / beso ondotik artutzen dute / nik baño modu obian.
PE 59 (cf. infra BESONDOTIK).
Mutillak, zaudete ixillik, bestela kartzeleroa etortzen bada, beso ondotik elduta denak kanpora bigalduko giotzik.
PArt ( in
Bil 172
).
Eskale gaixoren bat urizainak besondotik elduta ateratzen ikusiz.
A Itzald
II 77.
Eta sastakaia Usoaren soñera eldu baño len, erallearen besondoa okertu aal izan zun ukaldiari uts egiñeraziz.
Etxde AlosT 102.
Bapatean, emakume gazteak oratu deutse besondotik, eta saillak eta aldrak asi dira kaleetan zear oiuka ta deadarrez, pilloka ta pilloka.
Erkiag BatB 146.
Besoak artu dizkio. Ezpaiñak emakumearen beso ondotan, lepa gaiñean, musuan itxasten zaizkio.
NEtx LBB 105.
Besoak, besaterak jasota, agirian ditu. Beso-ondoak, guri guriak agertzen zaizkio.
Ib. 104.
Ño-ren lepaldea ta besondo guriak begiz jaten ari da. Gosea nabari du begi ondoetan.
Ib. 104.
Ene besondoa proba gogorrean bait dut ipini.
Lasa Poem 105.
Zutik ezin egon. Eldu diote beso ondo banatatik biak. Atera dute.
BBarand 28.
2.
"Tronc d'arbre, leiu où les branches ont été coupées"
Hb.
3.
"Avant-bras"
Foix s.v.
bras.
BESONDOAK HAUTSI.
Partirse los codos (estudiando).
Orrela uste eta pentsatzen duteneri esan bear diet, eztutela beso-ondo edo ukalondorik autsi beren egunetan, kondaira irakurtzen.
Ezale 1897, 51a.
BESONDOTIK
(Ir, etc.) del brazo.
Ama izango da nunbait, Garbiñeren besondorik datorrena.
Erkiag BatB 139.