1.
(L-côte; Lar, Dv(s.v. marfondi), H),
mafrondi (L; vEys),
marfundi (L-côte, S; Urt, ArchVocGr, H),
marfondi (HtVocGr 418, Dv, vEys→A, H)
Ref.:
A(mafrondi, marfundi);
Lh, Lrq(marfundi)
. Constipado, catarro, resfriado."Anacollema, marfundijariétea geldiarazteko oloetako xafla
"Urt II 73.
"Cimorra, especie de romadizo en las bestias, abereen mafrundia
"Lar.
"
Marfundi gaitza bildu dut, j'ai pris un gros rhume"Lh.
Cf. morfondi. Idia marfondiz athakatua denean eta guziz hestula handia duela. Mong 590.
Egunorosko amoiña xume horiek, buruko edo hagiñetako miñ hori, marfundi hori. HePhil 382.
Burutik behera, / mafrundi txar batek daut hetsi sudurra. Gy 177.
Mafrundi ta sukarra. ElzbPo 208.
Mafrundi gaixto baten gatik. ZerbIpuinak 83.
Hogoi egunez mafrundi-marhanta izigarri batekin egon zela Piarres. BarbSup 49.
[Malba mota] guzien erro hosto eta loreek mafrundiaren kontra tizana bat hauta egiten dute. GH 1931, 323s.
Eguneroko eztul, sukar, marranta eta mafrundi kasu horiez bestalde. LarreArtzainE 177.
sense-2
2.
(H),
marfondi (Dv, H),
marfundi (S ap. Lrq
; H, A). "Enrhumé"Dv, Lrq.
"
Marfondi naiz, je suis enchifrené"H.
"Ronco, acatarrado"A.
Gatia zen marfondi, zahar eta itsusi. (S)"El gato estaba acatarrado"
.AEY IV 184. Zenbeit ardura marranta dira, marfundi, Getariako aldean dioten bezala. Eztulak kitzikatzen ditu noiztenka; burua jasangaitz dakarte. JEMed 12.