1.
(B, L-ain; Urt V 440, Dv, H, VocB),
errumes (V-m, L, BN; Lar, LarSup, Lecl, VocBN, H, Foix ap. Lh.),
errumez (SP),
erromez,
erremes (B; Urt V 440, Ht VocGr 398),
erremex (B)
Ref.:
A(erromes, errumes, erremes);
IzetaBHizt(erremex)
. (Sust. y adj.).Pobre (referido a personas y tbn. a cosas)."Mendigo"LarSup.
Tr. Aparece desde el s. XVI en textos septentrionales y navarros; entre los occidentales, se encuentra en CrIc. De las formas en erro- y erru- (que coexisten a menudo en un mismo autor), la primera parece ser algo más usada, especialmente desde el s. XIX. Encontramos ejs. con -z final, en Pouvreau y Mihura, poco seguros en la distinción o notación de sibilantes, en Etcheberri de Ziburu (en Eliç, obra editada con numerosas erratas), y en Axular: de seis apariciones en éste la mitad son con -z . Hay además un único ej. con aspiración inicial, en M. Elissamburu (Fram 63). En DFrec hay 24 ejs. de erromes y uno de errumes, todos ellos meridionales.
Errumes zar.(Valdizarbe, 1546). ReinEusk 39.
Erromez izan nahiago izatu dut. EZEliç 162.
Bethi dira errumez, noharroin eta on-behar. Ax 232 (V 155, que corrige la -z del original).
Errumes kasta.(Leiza, 1658). ReinEusk 148.
Ni naiz zure serbitzarietarik gaizoena [...], errumesago eta mesprezatzeko dakidan eta derrakedan baino. SPImit III 3, 6.
Bere konpaiñian zoinbat errumes eta pelerin rezebitzen. TtArima 123 (tal vez 'peregrino').
Eztutela pentsatu behar eskuara hain erromes, eskas eta moldegaitza dela. ES 166.
Kreatura erromes eta ezdeusentzat. HeGudu 75.
Ondasun guzien jabe dela errumes batek amets egiñagatik. MbIArg I 63.
Edirenen duzue [Jainkoa] heia erromes batean, troxetan emana. Lg II 108.
Aberatsek arbuiatzen dituzte erromesak. Mih 78.
Izanik Jainkua txito aberatsa [...] ta gu erromes gaiso ezer eztaukagun batzuk. CrIc 173.
Garade pobre errumesak, gauza on guzien beartsuak negarresko balle gontan. (384). LE-Ir.
Erromes ala aberats. Dh 192.Ni bekhatore errumes bat. MarIl 70.
Eskale errumesenaren itxura hartu zuen. Laph 38.
Xatar erromes batzuek jauntzitzat. Lap 180 (V 80).
Asko herri ttipi erromesetan. HUZez 111.
Bizi guzian errumes batena bezain xume iduki du bere burua. JEBur 65.
Zentzuz erromes bainintzen. Etcham 99.
Errumesek eta behardunek. Zub 122.
Ta Larraldeko alaba azalduko da neska erremexa bezala, e?TPKattalin 187.
Naiz aberats naiz erremes, naiz andi naiz ttipiekin. (B). AEY II 167.
Erromes gorria, bizia esketik biltzen zuen. ZerbAzk 95.
Bizia bizi, izanik ere haundi edo erromesa. XaOdol 176.
Sintasia [...] erromes eta umezurtz ageri da sarriegi. MEIG VIII 108.
Besteak baino behartsuago eta errumesago gertatzea. MIH 386.
v. tbn.
ReinEusk2 121 (Urraúl, 1578). CatLav 9 (V 13). Brtc 102. Monho 58. Gy 94. Hb Egia 33. Dv Lab 141. Bordel 137. Jnn SBi 92. Arb Igand 177. Ox 149. Errumes: Ax 42 (V 26). Jnn SBi 120. Lap 182 (V 81). HU Zez 34. CatJauf VI. Iratz 61. Erromez: Mih 78. Errumez: SP Imit III 59, 1.
2.(V, G, L, BN; Añ, Dv), errumes. Ref.: A; Iz ArOñ.Peregrino, romero. Tr. Empleado por autores meridionales desde mediados del s. XVIII; tbn. lo hallamos en algún septentrional moderno como Larre.
Gure erromes debotoak an igaro zituen zeruko gauzak. CbEg III 326.
Bidezko edo erromesai ostatu ematea. AñCatAN 42.
Erromes edo gizon bideazti bat. VMg 87.
Erromes asko etxerik urten baño len asten dira pekatu egiten. AñMisE 223.
Orra ugari erromes Luziferren debotuak!JJMgBasEsc 129.
Bidazti, erromes edo peregriñu batzuei. UrMarIl 89.
Ni zuen artean arrotz eta erromes bat naiz. Lard 26.
Erromes bi beren pordoi andiakin. ArrGB 117.
Ezin zenbatu al beste erromes penitenziagillak. ItzAzald 74.
Pelegrinazioan etorritako erromesak. Goñi 13.
Orain erromesa kantari dijoakizu. SMitxAranz 185.
Bere arrebari erromes jantzi bat egiteko eskatu zion. EtxdeJJ 212.
Arrasateko erromesak. NEtxAntz 63.
Erromes gutxi etortzen zan ortik. AndAUzta 79.
Konpostelara zijoan erromes. VillJaink 21.
[Orreagako] ospitale zaharra bere lurrekin, hainbeste erromes edo beilarik nolazbait baliatu zutena.LarreArtzainE 300.
Zenbat erromes Arantzazura pasa ote da ortik? Insausti 163.
v. tbn. Enb 80. Gand Elorri 125. Azurm HitzB 39.
azpiadiera-2.1
Viajero.
Badoaz erromesak aurrerantza [...]. Iñok igarri ez dagioen gau-erdirantza eldu dira Medinara. OnaindSTeresa 85.
sense-3
3."
Ermaiñudunak, erromesak (BN-ciz), los contrahechos"A EY I 245.
sense-4
4.errumes. "Mendiguez" Añ. v. erromesia, erromeskeria.
sense-5
5.Peregrinación. Erdimendeko bidaztiak, Konpostela, Erroma ta Hierosolymerako erromesetan. ErkiagArran 195.
azpisarrera-1
ERROMES-ESKALE.
"Suplicem aliquem, [...] erromes, erromes-eskaillea" Urt I 56.