1.
(L, BN, S ap. A
; Urt I 468, HtVocGr, Lar, Añ, Lecl, ArchVocGr, VocBN, Dv(+ e-), H(+ e-)),
hegatz (S, R ap. A
; SP, Deen II 120, H(+ e-)). Pluma.v. luma, hegaki. Tr. Documentado en autores septentrionales ya desde Leiçarraga; al Sur se encuentra en Araquistain y en Ibiñagabeitia. Es frecuente (sobre todo en los textos más antiguos) con el significado de 'pluma de escribir'. La única forma documentada es (h)egats .
Hegaldun eta hegats gabeko marmutzak. DvDial 30 (It, Ur e Ip luma).
Buruko apaindura dena hegats. JEBur 141.
Antzar hegatsa edo luma bezain xuri. LfGH 1924, 396.
Egatsak (lumak) iolasean igari ur-azalean. IbiñVirgil 77.
azpiadiera-1.1
(G ap. A; Ht VocGr, Lar, Añ, H). Pluma de escribir."Plume à écrire"HtVocGr 404.
Eztrauát tintaz eta hegatsez skribatu nahi. Lç3 Io 13 (He plumaz, TB, Ker, IBk, IBe lumaz, Dv lumez
).
Iauna hagoan iduki zazu ene hegatsa / Egin ohi tutzun legez uso eta belatxa. EZMan I 106.
Ene hegatsak konta ahal litzakeien baino gauza goragoak. Harb 419.
Zorrotz bitza, gere Maisu andia, egatsak. AqCarta a Lar 26.
Bere hezurrez egin hegatsekin izkiribatzerat. HbEgia 63.
sense-2
2.(S), hegatz (BN, S; Lecl, Arch VocGr,VocBN, Gèze, Dv, H), egatx. Ref.: A (egats, egatz); Giese CasaS 8; Gte Erd 180.Tejado.v. hegastegi. Tr. Documentado al Norte desde mediados del s. XVII; al Sur lo emplea Orixe. La forma que predomina es hegatz .
Zu ene geriza, hegatza eta teillatua uriaren kontra. SPPhil 122 (He 125 estalgia).
Auherkeriatik jiten dela hegatza zabaltzera. AR 40.
Hegatzak edo teilatuak. Prop 1902, 246.
Egatx-gaiñean. OrMi 143.
Landetxeetako egatzak. Ib. 78.
Bazterretxe xuriak [...], bere hegats gorriekin. Zub 102.
Etxe-arbel hegatzak. MdePr 144.
sense-3
3.
(AN, L, S; Dv, H),
hegatz (V-m, G-goi, BN),
egatx (AN-gip)
Ref.:
A(egats, egatxa, egatz);
Lh
. Ala; aleta de pez."Aleta de peces"A.
"
Egatxa (AN-gip), aletas abdominales"Ib."
Hegatsa, antzara hegal sukhaldeko mahain-gain eta alkhi-gainen farrastatzekoa"Alth in Lander RIEV 1911, 599."Aile d'oie servant à épousseter le pain au sortir du four"Lh.
v. hegal. Har ezazu arrain hori hegatsetarik. Lg II 44.
Egatzak eta eskamak dituen guzia. UrLev 11, 9 (Dv y Bibl hegalak, Ker egodun guztiak).
Al bezin laister egatzak jaso t'arrano abilla / zearka dator basorik-baso aterpe billa. EANereB 19 (ap. ELok 303
).
Hegatsetan dakar maitetasun bero. "En sus alas"
.OrBM 124.
Uretan egatx ta ezkatarik gabe bizi dan guzia. OlLev 11, 12.
Mendiko txoriak, mendian egats biak. EZBB II 61.
sense-4
4.
(BN-baig; H),
hegatz (G-to, AN, B, BN; VocB),
egatx (Sal)
Ref.:
Bon;
A(egats, egatz);
AApend(egatz);
IzIzG(egatz)
. "Vuelo de un tejado"A.
"Alero o voladizo exterior de los tejados"GoiBur 262.
"2 pordoias para egaza"(1746). Ib. 262.
v. hegal (3). Ithaxurak hegatsetarik zurrustan erortzen. JEBur 76.
Teilatua hegatzik gabe. JEBer 53.
azpiadiera-4.1
"
Egatz, rafe, conclusión de la pared y principio del alero"VocB.
azpiadiera-4.2
"
Egátza, la viga (sic) saliente del alero"IzUlz.
sense-5
5.hegatz (G ap. A)
"Ladera de montaña" A.v. hegal (2). Mendi andi baten egatsean. ArrGB 63.
sense-6
6."
Hegatz (B, L-ain, R), ruedo de un vestido"A.
v. hegal (4).
sense-7
7."Fanon ou barbe de baleine, servant à fabriquer des parapluies"H.
azpisarrera-1
HEGATSA EGIN.
Echar plumas. Premia da [xitoei] hurbildanik jarraikitzea hegatsa egin dezaten arteo. DvLab 290.
azpisarrera-2
HEGATS-BIZKAR.
"La viga que forma la cumbre del tejado" Giese CasaS 8.
azpisarrera-3
HEGATS-IRTEN.
Alero del tejado. Arri-oin orrek etxe batzuen egats-urtenak artzen ebazan. "Saledizos"
.OrTormes 33.
azpisarrera-4
HEGATS-LATA. "Listón de madera que [...] sirve para sujetar y alinear la primera y última fila de tejas en pendiente"GoiBur 250.
"La egazlata ha de tener 13 codos y medio"(1727). Ib. 250.