1.
(S; VocS 129, Lecl, Gèze, Dv(S), H, Bera, Foix)
Ref.:
A;
Lrq
. Ablandar(se), suavizar(se)."Assouplir"Foix.
Bada uste dienik estudioak bihotza diala mardotzen. Egiat 256.
Ezkürrek, hürrek eta aziek hur ephelian mardotü behar die. IpDial 105 (It, Ur, Dv beratu).
Arraerosliaren graziek mardotüren beitü zikhoizkeria. ArmUs 1907, 113.
(ap. DRA)Bethi beldur horrekin bizitzeak ez dautzu segur bihotza mardotzen. Herr 16-4-1959, 4.
Bai, marhanta mardotü zitak. MirS 15-7-1967 (ap. DRA
).
v. tbn. Alth Bot 9.
sense-2
2.
(V-gip ap. Etxba Eib y Elexp Berg; Añ, H). Engordar, hacer(se) rollizo, robusto, lozano."
Ondo jan eta nasai bizi, berez dator mardotutzia
"EtxbaEib.
"
Biar eban arek apur bat mardotzia
"Ib."
Pentsua naikua darabill da asko mardotu da txala
"ElexpBerg.
Arbola lurrian mardotu edo loditubak, nok zuzendu okertubak badagoz?MgCO 110.
Idiskoa gorputztu, mardotu ta zezendu bada, jaikiko da jabe beraren kontra. VMg 86.
Bost gona biar dodaz / nik mardotuteko. Azc( inUrPoBasc 223
).
Beste Erri geienak, [...] geldika geldika mardotuten direan artean, Inglaterra andi andika asten dago. AEzale 1898, 142a (v. tbn. BeinB 73).
Zaletasun biok yoiazan kozkonduten eta mardotuten aren barruan. ErkiagBatB 78.
sense-3
3.Embarazar."
Ezkonbarri orrek mardotu dau emaztia
"EtxbaEib.
azpiadiera-3.1
(Part. en función de adj.). Emazte mardotu bat, amagai bat, bederatzigarren ilebetean bezelantxe. AEEs 1916, 113.
sense-4
4."Devenir délicat de santé (S)"Lrq.
sense-5
5.Conservar (alimentos).
Urdazpi gatzan edo kean mardotuak. LhYol 6.