1.
(G, AN, L, B, BN, S, R; SP, HtVocGr, VP 54r, Lar, VocBN, Dv, H),
larrotu,
narrutu (V-gip, G-azp; Lar)
Ref.:
Bon-Ond 157;
A;
AspLeiz;
IzArOñ(nárru);
IzetaBHizt;
ElexpBerg(narrutu);
GteErd 32, 304;
ZestErret(
narrutu
)
. Desollar, despellejar; desgarrar(se) la piel."1. écorcher, dépouiller un animal de sa peau. [...] 2. écorcher, s'écorcher, faire ou se faire une écorchure. Sasi hortan gogorki larrutu naiz, [...]"H.
"Despellejar", "arañar" Asp Leiz2."
Erori ta belaune larrutu
"IzetaBHizt.
"
Konejua narrutzen diardu amak
"ElexpBerg.
"
Oñetakoak larrutu egin dit (AN-gip)"GteErd 304.
Azote kolpez desegin eta larrutu bait zuten [gorputza]. Mat 198.
Harria larrotzea [tal vez errata por larru-]. "La pierre écorcher"
.Volt 230.
Hasiko dira [...] begitarten larrutzen eta atzaparkatzen. Ax 607 (V 390).
Azote kolpez larruturik. Harb 311.
Ardi gaiso anima bera larrutzen duela lapurtzar bekatu otso gogorrak. MbIArg I 313.
Bizkar alde bata erre edo larruturik [atzaparrada batez]. CbEg II 167.
O Jesus, zeina larrutua izatu beitzare oinetarik bururaino. JesBih 452.
Erdiya larrutua [buztana]. ItFab 38.
Odolarekin gorputz larrutuari itsatsita zeukalako [soñekoa]. Lard 456.
Aingirak buztana duela gaxtoenik larrutzeko. HbEgia 151.
Eskuak eta oinak larrutuak. Laph 40.
Guziok bizirik larrutu. ArrEE 1885b, 473.
Aberatsak ebaki, pralleak larrutu. AgG 355.
Larru-eratsia, larrutua zetzan gizon ori. AArdi 131.
Zangoak, harri eta laphar artetan, larrutuak ere ditut!BarbSup 77.
Narruturik daguan aratustel onen ganian. Otx 17.
Larrutu dute [âria]. OrEus 226.
Ilda ezeze narrututa be baeuken bildotsa. BilbaoIpuiB 162.
Pillomenak jakiten badu, larrutuko zaitu. NEtxLBB 140.
Beso zangoak sistadun zuhaitzetan larrutzen zituela. ArdoySFran 191.
Albaiteroaren aginduz, larrutu ere gabe lurpean sartu ziteken [beia]. AtañoTxanKan 200.
Pittika horiek larrutu eta haragia saldu zuten. Etchebarne 64.
Katagorria larrutu. BBarand 46.
v. tbn. EZ Noel 96. SP Phil 277. Tt Onsa 63. Brtc 95. Gy 76. Dv LEd 10. Prop 1876-77, 53. HerVal 253. HU Zez 138. EEs 1913, 179. Ox 121. FIr 150. Zerb IxtS 98. Etxde JJ 161. Txill Let 27. Anab Poli 114. Zait Plat 101. AGoen Agurea 13. Berron Kijote 61. TxGarm BordaB 152. Narrutu: BasoM 67.
azpiadiera-1.1
"Écorcher, causer une sensation désagréable, comme d'une écorchure au palais, à la gorge"H.
Zeñak [edari minkhorrak] larrutzen baitio kruelki eztarria. EZMan I 105.
Gure bi debotek zuten gora-gora / larrutu bere zintzurra. Gy 146.
Bideak ziraueiño musika samiñak / larrutuak zeduzkan beharri guziak. Ib. 11.
Zintzurra larrutua [...], ezin elgar adi gehiago. JEBur 170.
Besterik oiuztatzeaz ere bagaituzu euskaldunak zintzurrok larruturik. LdiIL 103s.
v. tbn.
Prop 1908, 21. Barb Sup 129.
sense-2
2.
(AN-gip-5vill, BN-lab; Urt, Dv, H),
larrotu (BN-ad-lab)
Ref.:
A;
EI 108
. Despojar de vegetación; talar."Amygdalus si rodatur amarescit, arbendolondóa larrutzen baldinbada haunditzen da
"Urt II 11.
"
Abereek larrea, alorra larrutu dute, xoriek mahastia, les bestiaux ont dévoré la lande, le champ, les oiseaux la vigne"H.
"(AN-gip), talar un bosque"A.
Ezta [...] uholderik lurra hala larrutzen eta arrobatzen duenik. Ax 423 (V 274; Azkue cita de la 3.ª ed. (320), donde aparece la errata lurrutu, y traduce "robar tierras").
Alhapideak oro utzi zituzten larruturik. Gy 100.
Uri handienek larrutzen dituzte [lurrak]. DvLab 34s.
Hezeagoak direla oihantsu diren aurkhintzak toki larrutuak baino. Ib. 312.
Eurite gaitzek larrutzen eta eiartzen dute lurra. FIr 134.
Lurra ez baita larrutua nihun, belharrak estaltzen baitu eremu guzian. JEBer 14.
Sail bat dezagun larrutu. "Seguemos"
.OrEus 296.
Mendi bat erre ta larrutu dezu. Munita 139.
v. tbn. Iratz 35.
azpiadiera-2.1
Arrasar."
Etsaiak larrutu ditu bazterrak, l'ennemi a ruiné les campagnes"Dv.
Xehakatuak izan ziren, eta moabitarren herriak larrutuak. Lg I 369.
Mahomet oinetarik buru harmatua nahi zen, bere ona zuen erresuma larrutzen. HbEgia 85.
Eskualde guti ikusi dugu gerlak larrutuagorik orduan ikusi ginuena baino. ZerbGerlan 51.
Sarraskira yo ta iria larrutu zuten. OlGen 34, 27 (Urt pillatu, Ur ondatu, Dv xahutu, Ker y BiblE hustu, Bibl lapurtu).
azpiadiera-2.2
Pelar; desplumar. Burua hola larrutua, badoa bere aitasoren gana. Prop 1876-77, 72.
Arras ezagut erretxa da arrano beltza bere buru eta lepo larrutuetarik. ZerbAzk 37.
Bere kokotza larrutu-bearrean ari zan. "Arrancábase las barbas"
.BerronKijote 201.
azpiadiera-2.3
"Écorcer un arbre. Zuhaitz larrutuak ekhoizpenik ez
"H.
Artelatza bezala larrutu nautela ziduridak eta. 'Tel qu'un chêne-liège [...] qu'on m'a arraché l'écorce'
.OrMi 108.
azpiadiera-2.4
(Fig.). Sotana larrutu bat soinean. Laph 194.
azpiadiera-2.5
Arañar (la tierra). Larru baletza [mendiak] orai ere / azaletik haitzurrak, / ikus gintzazkek agerian / aita beren hezurrak. ElzbPo 199.
Eiheraldeko harrobia, bere endiaren barneko zilo haundi larrutuarekin lurpera. LarreArtzainE 95.
3.
(G-to, L; Dv, H),
narrutu (V-gip, G-azp)
Ref.:
A;
ElexpBerg(narrutu);
ZestErret(
narrutu
)
. Arruinar(se), desplumar(se)."
Bere haurren gatik larrutu du bere burua, il est entièrement dépouillé à cause de ses enfants"Dv.
"Dépouiller quelqu'un de son argent, de son avoir"H.
"Despojarse, perder todo al juego"A.
"
Azkoittiar batzun kontra asi giñan musian da narrututa urten giñuan
"ElexpBerg.
Amoranteak biphiltzen du, larrutzen du. Ax 360 (V 238).
Hauzo behar zutela bethiko larrutu. HbEsk 211.
Xumeak larrutzen. Gy 154.
Eskualde aberatsa [...] zen, bainan laster larrutu zuten eta deus gabe ezarri. Prop 1880b, 314.
Iru pobre mota gaur dan egunian arlote eta larruturik daudenak. AJauregiEE 1885b, 271.
Buluziko gituzte auzoek, eta larrutuko. HUZez 59.
--Bagoatzi yateko lekhurat, zerbaiten hartzera? --Larrutuko gaituzte. DarthayetManuel 301.
Ebasten jokoan? Nork erran dautzu hori? Musean larrutu dutan norbeitek?ZerbIpuinak 336.
Bere bi anaiak larrutu zituzten ostatu hartara. BarbLeg 65.
Jokoan ondo narrutu omen dute. NEtxLBB 66.
v. tbn. Bordel 51. Apaol 87. Lf Murtuts 50.
azpiadiera-3.1
Pokado bat jan nahi duenak aingira edo urineko, ostatu horietan ukhanen du, sakela larrutu gabe.Herr 26-7-1962, 2.
azpiadiera-3.2
Edertu bearrean [...] beren nagitasunez itsustu, larrutu ta desegin izan dute [euskera].Cb EBO 10.
azpiadiera-3.3
"
Arrantzaileek ibaia larrutu dute, les pêcheurs ont épuisé la rivière"H.
azpiadiera-3.4
Despojar (de). Bainan Kastillak zuen luzean [Bizkaia] beretu / eta Fuero maitez lastersko larrutu. HbEsk 84.
Zeren aspalditik uharrek larrutu baitituzte [sorhoak] beren onkhailu guzietarik. DvLab 105.
sense-4
4.Criticar, atacar. Inbidiak pixten ziotzan etsai batzu haren larrutzen, haren doktrina eta haren mirakulluak mendratzen eta abaxatzen bethi hari zirenak. Mih 169.
Urrun direnen erreputazionea larrutzen duzuenean. Ib. 65.
Ezpaitzan egoki [...] etxeko bat larrutu lanean bera agertzea. EtxdeJJ 173.
Inguruko ezkondu ta ezkongai, mutil ta neskazar, danak larrutu zizkiteken arratsalde artan. AtañoTxanKan 155.
Adarra jotzea gogoko badu, ez du halere hurkoa gehiegi larrutu nahi. MEIG I 185.
sense-5
5.
(BN, S, R; Dv(S))
Ref.:
A;
Lrq
. Despeñar(se)."Morir una bestia despeñada"A.
Nola, ibilten hizalarik bidesketan e'hiza lotsa bazterrian leze izigarria dianaz? Nola fida hiz hire lagüner, hekila larrütü nahi aiener?Egiat 201.
Noiz larruturen zautan [mandoa] ni naiz beldurra. ChantP 88.
Baxa batetan lerratü da eta behera larrütü. Eskual> 13-3-1908, 3.
"Lephobixinen" lau gizon elhür lurta batetan "Khakoeta"-rat larrütü ziren. Eskual> 11-4-1913, 3.
Baginizün asto bat hunik. Zaltübian larrütü ziküzü. Const 29.
Lau gizun Santa Grazin mendian larrütü. CasveSGrazi 120.
7.Uda batez Amaberjiña abuztuko gaba, nore adixkidekin guzia larrutu ginuen koitan eta fan gintzan bakotxa guauren etxetra.ZMoso 44 (J. Estornés traduce 'pelamos toda la noche por ahí').
azpisarrera-1
AZERIA LARRUTU.
"Está indispuesto a consecuencia de la borrachera de ayer, axeriaren larrutzen ari da [...] (BN-lab)" A EY III 253s.