1.
(BN ap. A
; Dv, H),
endelegu,
entelegu (-th-S ap. Lrq, -th-Gèze, H). Entendimiento, inteligencia.v. endelgamendu, adimendu. Tr. Documentado en autores septentrionales desde Dechepare, con más frecuencia relativamente en los suletinos; se emplea muy poco en el s. XX. En cuanto a las variantes, se da para endelgu / endelegu / enthelegu una distribución similar a la de endelgatu / endelegatu / enthelegatu (q.v.). La -ll- de S. Pouvreau se trata, sin duda, de una grafía etimológica.
Memoriaz, borondatez, endelguiaz goarnitu [arima]. E 11.
Endelguak iuiaturen du halaber zuzenki. EZMan I 134.
Hobe da guti iakitea humiltasunarekin eta endelegu <-ll-> gutirekin, ezen iakintasunen tresor handirik izaitea burupeko banaloriarekin. SPImit III 7, 3 (Ch argi, Ol adin
). --Zonbat dira Espiritü Saintiaren dohañak? --Zazpi: 1. Zühürtzia. 2. Enthelegia. Bp I 50.
Aski enthelegü huna düzüla. Mst I 2, 3.
Endelgüko adinetara heldü girenian. CatLan 102.
Gizonaren ispiritiaren, endelgiaren araukua. AR 75s.
Gure Izpirituek endelguz ezin har detzaketen bezalakoak dire. Dh 170.
Ene enthelegia, ene memoria, ene boronthatia. UskLiB 109.
Gizonaren endelguaz gorago dena. MarIl 65.
Nausi Dibino harrek emaiten du endelgua errexki haren lekzioneak konprenitzeko. Jaur 179.
Zuen endelgu, gogo, xede, bothere, guziak Jainkoarenak. DvLEd 97.
Enthelegiaren üsajia ükhenez geroz. CatS 53.
Haren arima izan da hatsarretik enthelegiaz argitürik. IpHil 33.
Gure gorphutzeko zainek, gure arimako endelguak. ArbIgand 72.
Haren entelegü argi. Const 14.
Haur-endelegu malgu hori. MdeHaurB 58.
Ez zeudela izpiritu eta entelegu laneginik batere gabe. MdePr 225.
Baldin eta endelegua zorrozteko eta erudizioa erakusteko ez bada. (In MEIG VI 31
).
sense-2
2.(SP), entelegu.Comprensión, inteligencia (de algo)."Entente"SP.
Adimendua emaiten deraue xipiei, endelegua, egia, barreneko mamia agertzen deraue arima garbiei. SPImit IV 18, 4.
Misteriuak agertzen zitizie, bena zük segretien enthelegia idekitzen. Mst III 2, 2 (Ch ezagutza).
Hitztegi xumea, liburu huntan enplegatuak diren usaiaz kanpoko hitz batzuen endelgutan. Gy 327.
sense-3
3.
(H),
endelegu (SP). "Signification. Bi endeleguzko hitza
"SP.
Cf. ejs. del tipo zer endelgatzen da [...] hortaz? s.v. endelgatu. [Hitz] hetan datzan endelegu miretstekoa eta plazergarria. SPPhil 92s (He 95 sensu
).