1.
(L (+ u-), BN, S; H (+ u-)),
upen (B)
Ref.:
A (upatu, hupatü); Lrq /húpatü/; Izeta BHizt2 (upen); EAEL 29. (Intrans.) subir; (trans.) levantar."Lever un enfant, le prendre dans les bras. Nahi duzu hupatu?
"H.
"
Haurrek biziki laket dute upatzea, les enfants aiment bien qu'on les soulève"Lh.
"Se lever (terme puéril)"Lrq.
"Levantar, subir. Zenbat aldiz upen zara Legatera?
"Izeta BHizt2. "Arri aundie upen dut [...] (Baztanen upen anitz erabiltzen da)" Ib. v. aupatu..
[Ihizlari] bat izai bati gora / zalu da upatzen; / bertzea, hil iduri, / lurrean etzan zen. ZbyRIEV 1908, 764.
Nork nu ni hazi bere bulhar eztiaz, / Hupatu lokhararazteko lehiaz, / Besarkatu bere amodio guziaz? / Zuk, nere ama. EskLAlm 1910, 14.
Jadanik Baionan! Doi doia hunarat [trenerat] hupatua iduri zitzautan! BarbSup 25 (v. tbn. 81).
Feratu zuen beraz Ama-Birjina, oihanean sartu, eta, jauregiari hurbil, zur-xuriaren gainerat berehala hupatu. BarbLeg 139.
Bainan astoa, nola hel-araz ezkila-dorre punta hartarat? Nola hupa hain gora? LfMurtuts 15.
Hupatu zuten [orgara] palanka, sokak eta oro baliatuz. Ib. 33.
Maiz gertatzen dena da: kargurat hupatuak, bere hupatzaileak dituela gaizkienak zerbitzatzen. Herr 7-7-1960, 3.
To, haugi hunarat. Upha-adi mahainaren gainerat. LarzSenper 106.
Aurkezleak holako goratasunerat hupaturik, izarretaraino, nola pulunpatuko zen bertsularia zeru hortarik beheregi. LarreArtzainE 249.
azpiadiera-1.1
Bizkitartean sail huntan goazen "baratxe baratxe sobera hupatu gabe", Urruñako jende gozoek dioten bezala. Etcheb MGaric 215.
sense-2
2.
(L, BN, S)
Ref.:
A(upa, hupatü)
. "Lisonjear, alabar"A.
"
Enazala hupa, que él no me alabe"Ib.
sense-3
3.Animar, dar ánimos."
Pelotariari aupaka ari zaizkio (G-azp), upatzen (S)"GteErd 14.