martxuka.
Tr. Propio de la tradición septentrional, documentado desde mediados del s. XVII. La forma martxuka se encuentra en Zerbitzari y Larzabal. Hay martzuka en Haraneder (ed. 1853) y en un ej. de Herria ; marsoka en Pouvreau, martzoka en Duvoisin y martsuka en Prop .
1.
(H),
martzuka (L-côte ap. A (s.v. azi)
; SP (-rz-), Urt III 276, vEys, H (L)),
martxoka (Dv),
martzoka (SP (-rz-), H),
marsoka.
Mora.
"
Hazitik bihia, sotzetik ziria, berrotik martzuka (L-côte)"
A (s.v. azi).
v. martutz, masusta.
Biltzen baitituzte arregak, martutsak edo marsokak hezien bazterretan.
SP Phil 244 (He 246 arregak edo marzuzak; ed. 1853, 206 martzuka).
Laharraren umea, martzuka.
Zerb GH
1936, 306 (en Atheka 200, de donde lo toman Duvoisin y Azkue, aparece zaharraren (sin duda mala lectura), y se traduce "l'enfant du vieux est un crétin"; cf. tbn. lahar- en A (s.v. lahar) y Zerb Azk 79).
Errana den bezala, martxukaren aita, laharra.
Larz Senper 126.
2.
(L-ain ap. A
; H),
martzuka (L-côte ap. A
; H (L)),
martsuka (L-sar ap. A
),
martzoka (Dv→A, H).
Morera.
Ordu beretik hasten dira martzoka hosto yaten.
Dv Dial 5 (It masust arbolen).
Norbeiten martsuka adarretarik hausten balin bada.
Prop 1905, 272.
3.
"Zarza. [...] Los labortanos le llaman marthotxa y martzoka
"
Lcq 79.
MARTXUKA GORRI.
"Framboise, martzuka-gorri" T-L. "Baditu [...] 4 edo 5 ara mauru eta "framboises". Martzuka-gorria erraiten zaio eskuaraz azken fruitu huni" Herr 3-10-1963, 3.
MARTXUKA-TXORI
(-xori Dass-Eliss; martzuka-xori SP (-rz-), H; martxoka-xori Dv). "Moineau" SP. "Fauvette de jardins (la). Hemen gaindi maiz bat bertzearentzat hartzen ditugu phiko-xoria eta martxuka-xoria. [...] Martxuka-xoria edo intxusa-xoria maiz baratzetako sasietan ikusten dugu" Dass-Eliss GH 1924, 343.
Martxuka-xori eta karddamiruak kaiolan altxatzen ditutzu, heien errepika airosentzat.
Herr 23-9-1965, 1.