Onom.:
Amatto Galluase. (1200). Arzam 100.
1.
(L, S ap. Lh; H (L)).
(Dim. de ama). "Petit-mère. Terme enfantin" H. v. amatxo.
Tr. Propio de la tradición septentrional. No hallamos ningún ej. con articulo.
Eztut batere anaiarik, / Amattok eztu ni baizik.
Gy 10.
Lo! lo! nonbait goza; / Ez duzuia ezagutzen / amattoren boza?
Larralde ( in
Onaind MEOE 453
).
Erregerentzat on badire / Phordoin eta khoroa, / Hobeago duk hiretako / Amattoren altzoa.
Elzb Po 200.
Bazuen beraz amattok semettoekin zer egin, heien ongi artatzeko.
HU Zez 71.
Frantziako amatto urrikalmendutsuek gure haurrentzat egorri gauzak heltzen ikustearekin.
Prop 1906, 167.
Zure haurrek zerbeit ebasten dautzutenean [...], amatto maitea, huna zer eginen duzun.
Zerb Artho 205.
Amatto hari, othoi, errozu bethi zerbait igor dezan.
Ox 49.
Ene amattok zerutik, / Ophilak igortzen dauzkit.
Ib. 54.
Hots, amatto, emadatzu piska hoik, eta zalu zalua gero!
Barb Sup 20.
Amatto, othoi! ez egon hola suari beha nigarrez: / Laster nuzu etorriko, zu besarkatu beharrez. / Oi amatto hain maitea, ez egon ba nigarrez.
Iratz 134.
Amattoren agurra.
Ib. 116.
Amatto baten altzoan goxatu zaizten guziak.
Iratz 101.
Hire amatto gaixua / azken hatsan emaitera dua.
Casve SGrazi 54.
O, amatto maitia, / nigar horiek txüka itzatzü.
Ib. 42.
Etcham 98. Mde Pr 69.
(Ref. a animales).
[Bildotx] bati nik hauxe galdetu diot / musu bero bat emanik: / Nor da gutan dakienik / zoinek zaituen maitenik: / zure amattok edo nik?
Xa Odol 99.
2.
(Sal)
Ref.:
VocPir 165; A Apend;
EAEL 356
.
Abuela.