I .
(Adj.).
1.
(
Lar,
Hb,
H (V, G)).
"Escaso"
, "falto, faltoso", "feble, defectuoso" Lar.
Etxakoz udan asko mututzen / iturri urri murriak?
AB Olerk 368.
Arantzak zein gogor! / Loreak zein murri! Nunai min eta lor!
TP Y
1934, 173.
Arrezkero, esakera urri, murri ta bakana izan bear.
EG 1950 (1), 6.
Escaso en número.
Emonik beti arerioai / zurra larriak, / izanagaitik oneek asko ta / areek murriak.
AB AmaE 40.
(V-arr-gip). "Azkena murria, zaildu akit, esaten da Arrasaten, norbaitek azkena yokatzen duenean: intxaurra naiz beste zerbait" A EY IV 289. "Atzena murria zal zala, txarri gorri(ar)en azala (V-arr)" Ib. 289. "Ultima pieza que le queda a un jugador" A Apend.
(Como segundo miembro de comp.).Falto de.
"
Diru murri dago edo nago, estoy sin ochavo o lo está"
Mg PAbVoc (s.v. murritu)
(→)
Izt 21v.
"Despojado. [...] ille-murri (G), ule-murri (V), calvo. Diru-murri (V), sin dinero"
A.
v. buru-murri.
Argala zan ziaro [zaldia], sarkutz murri, xangar me, ezur uts.
Inzag Kabuxak 62.
2.
"Murrio, triste, murri dagoena
"
Lar.
"
Murria [...] découragé, triste"
H.
Cf. murria.
Lizar moarratua bezain murri, aldegin zinan yendartetik.
'Triste'
.
Or Mi 15.
Biotz ergela negar / ta negar, setati, / eguzkiz betetako / belardian murri.
Gand Elorri 162.
3.
Escaso de pelo.
Murrija badago [emakumea], arrotu irrime, edo sartu beste baten ule zati bat.
JJMg BasEsc 189.
Bere buru murri soillean [io]
.
Ag AL 37.
Pelado, sin vegetación.
A zer mendi murri sollean [gelditzen zeraten] ! A zer basamortu latz idorrean!
Ag Serm 417.
4.
"Era murri, que en buen romance quiere decir desorejado"
(Lacunza, 1615).
LexHNav
I 114.
II .
(Adv.).
(Lar, Hb, H).
"Escasamente, en la medida de los líquidos"
Lar.