1.
(naa- V-gip, G-azp),
naste-borraste (V, B; Añ, Izt 72v, Zam Voc),
naste-barraste
Ref.:
A y Etxba Eib (naste-borraste); Elexp Berg (naaste-borraste); ZestErret
.
Confusión, jaleo, enredo, embrollo; mezcolanza, revoltijo, desbarajuste.
"
Illun abarrian naste-borraste aundi bat zan erromerixia
"
Etxba Eib.
"
Frantsesa ta inglesa batera ikasten diardu ta naaste-borraste demasa dauka
"
Elexp Berg.
Tr. Documentado en Añibarro y en autores occidentales del s. XX.
Zeinbat Jangoikoaren ofensa; zeinbat naste borraste alkar baturik neska-mutil buru arinak?
Añ
MisE
223.
Edozein espiritu txarrez edariak antolatzen dituzte eta berakatik gaitz aundiak datoz edari naste-borraste oietatik.
Ayerb EEs
1916, 16.
Olerkari diranak erritarren bixitza mattatu-eta euren naste-borrastietan alde-ixan biar dabela.
Laux Euzk
1930, 363.
Bein baño geiagotan iskanbilla jarrita txinelak zer-egiña izaten zuten an sortzen ziran naste-borrasteekin.
Anab Don 38.
Naste-borraste aldi auetan, onuratsu ta zentzuzkoena auxe da: zuzendari altsu batekin alkartzea.
Goen Y
1934, 185.
[Errusian] naste-borraste andia dabillela badakigu.
Eguzk GizAuz 130.
Naste borraste, azak eta naste.
(Vc, AN).
A EY III 216 (que añade: "algunos en AN dicen naste barraste").
"Naaste-borraste" izen egokia lurrarentzat.
Or Aitork 341.
Gizon arroputz batzuek [...] gure iaurespidearekin naaste-borraste bat zegiten.
Ib. 60.
Naste-borraste gogorrak biotzean, ta aien estalgarritzat par-algara.
Sorarrain Lili 31.
Ez zuten ulertzen [...] ezkutari ta zaldun ibiltari tarteko naste-borraste ura guzia.
"Aquella jerigonza"
.
Berron Kijote 124.
v. tbn. Larrak EG 1959, 185 y 186.
2.
(Tema nudo, uso adv.).
"
Naáste-borraste eon, estar en mezcolanza"
Iz
ArOñ
.
Zelajak montor biurtzeraño, / danak baturik, naste-borraste.
Enb 61.
NAHASTE-BORRASTEDUN.
Bullicioso.
Belarri-zuluetan dundurixua ebala, zoratu biarrian alde ei eban [...] naste-borrastedun taberna aretatik.
SM Zirik 142.