OEH - Bilaketa

124 emaitza tabako bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
hosto.
tradizioa
Tr. Documentado desde Leiçarraga, aparece en todos los dialectos excepto en vizcaíno, donde sólo lo hallamos en algunos autores modernos como Erkiaga y Gandiaga. La forma más usual es osto (con aspiración inicial en algunos autores septentrionales (excepto suletinos) y ambas formas en Axular, M. Dassança, J.B. Elissamburu, Barbier, Oxobi, Lafitte y Etchebarne). Hay ostro en V. Moguel, Noe, Lauaxeta, Villasante, Anduaga, M. Atxaga y BasoM y, junto a osto, en D. Aguirre, Munita, Etxaide, Erkiaga, Gandiaga, Etxaniz y Azurmendi (h- ). Hay además orsto en Oihenart, Tartas y Mirande (en éste último con aspiración inicial y junto a hosto y osto ). En DFrec hay 9 ejs. de osto, 4 de ellos septentrionales.
etimologikoa
Etim. De (h)orri + suf. -sto. En la var. ostro habría, pues, metátesis de r.
sense-1
1. (G, AN, L, BN, Ae, Sal, S, R; Ht VocGr, VocBN , Dv, H; os- SP, Urt II 230, Lar, VocS 134, (G, AN), Arch VocGr, VocBN , Gèze, Lcq 41, Dv, H), ostro (V-gip, G-azp, AN; VP 68v, Lar, (G), Mg Nom 68 (G), H), orsto (Dv, A (que cita a Oihenart)), usto (AN-gip) Ref.: Bon-Ond 146; VocPir 540; A (osto, ostro , usto); Lrq (osto); AEF 1955, 79; Asp Leiz2; Ond Bac 403; Iz Ulz, ArOñ (ostro), To, R 311 y 293; Etxba Eib (ostrua); CEEN 1969, 80; Elexp Berg (ostro).
Hoja de vegetal. " Ostoz bethea, plein de feuilles" SP. "Aquifolius, osto punta zorrotz duna, osto punta zorrotzak dituena " Urt II 230. "Le souletin ancien disait, semble-t-il, orsto 'feuille' [...] et non osto ou hosto " Dv. "Toda clase de hoja, menos la de maíz, que es orri " Asp Leiz2. " Ostrua itzundu, deshojar las ramas" Iz ArOñ. "Udabarrixan ostro barrixak agertzen diranian" Etxba Eib. . Cf. LexHNav I 121 (Arce, 1599): "Llevó a la sazón ramas, que en vascuence dijo se llaman ostoac"; la trad. parece inexacta.
Emaiten zuela bere fruktua eta arborearen hostoak jentilén osasunetakotz. Apoc 22, 2 (He, TB, Dv, Ip, Ur (G), Ol, BiblE (h)osto; Ur (V), Ker, IBe orri). Oihanetan osto eta itsasoan balea. EZ Man II 102. Zuhaitza baita [...] hostoaren eta lorearen ondoan fruiturik iasaiten eztuena. Ax 191 (V 129; v. tbn. 592 (V 381) ostoa). Haren orstoak, liliak, frutiak, itzalak, ez deus dira. Tt Onsa 104s. Arbolak bere hosto zaharrak egotzirik, berriz berriroki hosto berriez bestitzen diren bezala. ES 94. Larreetako ta mendiko belar ta osto guziak. Mb IArg I 119. Zure orri edo ostro argi egiten zutenak zimeltzen asi dira. VMg 80. Sustraiaren ingurutik goraño jantzitzen da osto berdez. AA I 596. Ebakitzen-zúzte árboleteik erramú-abarrák edo óstoak. EvAN Mt 21, 8 (Samper, Hual, Ur (G) osto; Dv adar, Leon hostoil ). Osto jaten asi zan. It Fab 152. Jakin bezau [...] edozein arbolen osto ez dirala onak seda emateko. It Dial 16 (Dv hosto, Ip osto; Ur orri). Haren ezeztatzea, osto baten adarretik galtzea bezala liteke munduko oihanean. Hb Egia 40. Mahastiei hosto khentzen abiatzea. Dv Lab 209. Uhin batek trenkatzen diotza lokharriak eta hosto bat bezala baderama untzitik urrun. Laph 222s. Adarrak daudenian xa tierno eta erkiten drenian ostuak, izaguntan tzei abaño dagola uda. Hual Mt 24, 32 (Samper, TB, EvL, Dv, Ip, Echn, SalabBN, Ur (V, G), BiblE (h)osto; Ker orri; He ostatzen). Alerik es duten arbolak osto ederra daukate. Sor Bar 79. Martxoa, Aphirila, Maiatza eta Ekhaina igan ziren arbolak ez ardaxka bat, ez hosto bat egin gabe. Elsb Fram 143. Haratago, ostoen artetik, dorre andana bat zeruetan goiti doazila. StPierre 25. Neguan galdutako ostoz udaberrian berriz jazten dira zugatz edo arbolak. Inza Azalp 110. Hegaztinak berak ixil daude beren ohantzetan. Osto bat ez da, igitzen denik. JE Ber 99. Osto ta abarrez egindako txaboletan bizi ziran Yudutarrak. Ir YKBiz 311. Etxeko haitz zaharrari osto ainitz joan zaizkio. Iratz 35. Txapel antzera palmaren ostoak dituztela. JAIraz Bizia 12. Osto dutenak ere, neguan ostoa erortzen zaienak (aritza ta abar diran bezela). Munita 75. Kanpoan gauerdi, / horstoen firfira. Mde Po 17 (Pr 121 osto). Zergatik ez ditu lau osto irustak. Txill Let 76. Egia osoa ezin bilduz, ari zitzaiola hemendik hosto bat ken, handik aldaxka bat. Lf ( in Zait Plat XV (v. tbn. osto en Murtuts 76) ). Arantza beltza ostrua txiki / puntara xaku loratu / orain emendik biar genduke / zaldun gazte bat koplatu . (V, canc. pop.). DRA . Orra pagoa / etsigaitz, bere / azken-ostoak galtzeke. NEtx LBB 263 (231 ostro). Gu asi gera ostua juaten / arbola zarrak bezela. Uzt Noiz 53. Iduri zuen haitza neguan / hostotarik biluzia. Mattin 81 (136 ostro). Erreka aldeko gaztain ostroetan euliei astindu bat emanda. AZink 34. Aritzaren azala edo ostoak egosi uretan, da edan. Ostolaiz 22. [Mildiou] horrek hostoari eta pikorrari ubeldura bat emanez. Larre ArtzainE 59. Gosez ekin baitzien arbola erdi-debekatuaren fruituei ez ezik, baita hosto eta adaxkei ere. MEIG VII 33. (I 154 osto)
v. tbn. Lg II 191. Brtc 156. Dh 166. ECocin 34. Elzb Po 182 (201 osto). Jnn SBi 151. Arb Igand 54. Ox 76 (184 osto). Zerb Azk 29. Osto: SP Phil 421s. Gç 173. He Phil 425. Lar SAgust 9. Mih 71. Egiat 243. Xarlem 1194. Echag 136. UskLiB 99. Bordel 106. Izt C 129. Arch Fab 109. Gy 141. Lard 97. Arr GB 58. ChantP 24. PE 129. Orreaga 22 (G). Bv AsL 92. AB AmaE 141. Apaol 76. Lap 131 (V 61). HU Aurp 198. Alth Bot 3. FLV 1988, 281 (Larrainzar, 1905). Mdg 131. Ag G 140 (11 ostro). Etxeg EEs 1916, 115. EEs 1916, 268. EusJok 39. EusJok II 66. GMant Goi 41. Barb Sup 65. Mok 21. Muj PAm 73. Jaukol Biozk 46. Etcham 212. Lab EEguna 91. EA OlBe 11. Or Poem 528. Etxde JJ 106 (103 ostro). Erkiag Arran 7 (121 ostro). Anab Poli 105. JEtchep 55. Gand Elorri 145 (151 ostro). Osk Kurl 144. Gazt MusIx 113. Ibiñ Virgil 46. Xa Odol 179. Casve SGrazi 116. Berron Kijote 215. Ataño TxanKan 93. Etchebarne 41 (40 osto). Ostro: Noe 75. MendaroTx 366. Laux BBa 34. Vill Jaink 140. MAtx Gazt 37. Azurm HitzB 66 (h-).
azpiadiera-1.1
(Como primer miembro de comp.).
Har zazue zenbait ahur osto sauka. Mong 591. Zuhamu osto metak. Hb Egia 154. Egos zaitzu urian, pika zoizute hosto punta eta khen belharra. ECocin 34. Oliba eta amanda biltze, seda harrendako osto biltze. JE Bur 83. Kanta, kanta, osto-biltzaileak, kimakoan kantua atsegin da ta. 'Magnanarelles' . Or Mi 17. Ostopil aundia. Anab Usauri 54. Atsedenaren eliz, zutoiz bete, / osto-pilo ta izar izunak abe. 'Muchedumbre de hojas' . Ldi BB 122. Or ari dira txirri erabetiaren tantotxoak, jauzika, uraren ispillua urratzen; eta gañean igerika ari diran osto-puska ariñak. Txill Let 22. Osto-irtete, arto-ereite, osto-erortze, gari-ereite. Zait Plat 25. Oiñak orbeletan murgil, ostro-otsa esnatzen zuten pauso bakoitzean. NEtx LBB 22. Uraren soiñuak, osto-firfirak, dan-danak beldur-ikara ematen zuan. "Susurro de las hojas" . Berron Kijote 215. Maiatza ez da asto-aro, baino bai osto-aro. EZBB II 52. Osto-pilo eta izar izunak habe. MEIG I 130.
azpiadiera-1.2
(Como segundo miembro de comp.). "Haritz-hosto, feuille de chêne; inzaur-hosto, feuille de noyer" VocBN. "Feuille, pétale de fleur. Arrosa lore hosto bat, une feuille de rose" H. "La hoja seca del fresno (lizar-ostoa)" AEF 1955, 79. v. erramu, AZA-HOSTO, IRATZE-HOSTO, OLIBO-HOSTO, PIKU-HOSTO, PINU-HOSTO, etc.
Leizar hostoz ihaurkitzen baituzue [barrukiak] . Mong 594. Gero arraultzak, amak bezala, / arbol-ostoan egiñik. It Fab 162. Hasten dira martzoka hosto yaten. Dv Dial 5. Hoinbertze menderen ondotik, belhar osto bat bakarra ez du egin ahal ukan oraino gizonak. JE Bur 166. Arta-korda, lizar-osto, belar eta agotz-pil. "Hojas de fresno" . Or Eus 46. Izai-ostoak / aize zegion. Gazt MusIx 178. Erromeru-osto batzuk artu zituan. Berron Kijote 131. Behi mihisea tabako hostoz kargaturik. Etchebarne 42.
v. tbn. Egiat 217. Ip Dial 32. Hb Egia 22. Bil 111. ECocin 11 (h-). Arr GB 10. Bv AsL 92. Barb Sup 64. Jaukol Biozk 1. Ldi BB 38. Lek EunD 24. JMB ELG 36. TAg Uzt 269. Zerb IxtS 10. Munita 90. Erkiag Arran 193 (138 ostro). JEtchep 27. NEtx LBB 259 (Antz 82 ostro). Xa Odol 290. Azurm HitzB 58 (h-). MEIG III 81. Ostro: Ag G 3. And AUzta 81. Gand Elorri 68.
azpiadiera-1.3
Pétalo.
Ez othe da zoratzeko dina ikhustea lore hostoko herrautsa ezko bilhakatua? "Pétale" . Dv Dial 13s. Oi zer larrua! Argi dirudi, halaber gorri xuhaila. / Arrosa hostoz izan behar da zeruetako dafaila. Ox 173. Hamabi ostoko krabelina. Arti Tobera 284. Larros-osto igarrak. Ibiñ Virgil 113. Urrezko lorez, inguratzen duten lore-osto ugariek ala ere, lili-ubel beltzaren margokera illuna dute. Ib. 113.
sense-2
2. (L, BN, S ap. Lh ; H (+ os-)).
"Lame mince de métal. Burdin xuri hosto bat, une feuille, une lame de fer blanc. [...] Lapiz ostoa, feuille d'ardoise" H. "Lamelle pour placage" Lh.
Itsasketa horien hostoetan, burni-ontzi zimurtsu horien bihotzean, kokatzen da hutsunea. "Hojas de esas coherencias exfoliadas" . MEIG IX 126. (en colab. con NEtx)
azpiadiera-2.1
"Hojuela de masa, ora ostoa " Lar.
sense-3
3. (os- V-ple ap. A), ostro (V-arr-oroz ap. A). "Tejido de seto" A.
sense-4
4. " Ostro (V-m), rastrojo o parte inferior del tallo de la berza, del lino, del trigo... y aun de árboles, como del haya, roble, etc." A.
sense-5
5. " Ostro, savia de la vid (V-och)" A Apend. .
sense-6
6. (L, BN, S ap. Lh ).
Hoja de papel, hoja de libro.
Jiratu du beste libruen ostua eta diyo. Iraola 91.
sense-7
7. "Lur goldatua eta birrinduaren gainean animalien atzean narras eramaten den ohol leunezko tresna" (V-ple) X. Kintana Iker 10 (1997), 158.
azpisarrera-1
HOSTO-ADAR (Pl.). Hojas y ramas.
Zuhatzetan hi lekena. [...] Dohatsu hir' orsto-adarrak / Dohatsu hir' ekoizpena. O Po ed. Michel, 237.
azpisarrera-2
HOSTO-AIZKORA. "Osto-aizkora, ostoa ebakitzeko aizkora txiki ariña (G-goi)" J. Etxeberria EEs 1931, 39.
azpisarrera-3
HOSTOTAN (EGON), HOSTOAN (EGON...) (Estar) lleno de hojas.
Osto guziak danak juanda / gogorragua balitza, / artia beti ostuan dago, / ez bigunago balitza. EusJok 39. Ostotan ba du eskea, / naiz iguin duten alea. "Cuando echa hoja" . Or Eus 278. Hostotan zegoen pikondo bat urrutitik ikusirik. BiblE Mc 11, 13 (Or ostotan zegon; HeH hostatua ). Zugaitz guziak ostuan daude. Uzt Sas 331. Arbolaren bueltan beti ostrotan egoten dan untza izenekoa. BasoM 150.
azpisarrera-4
HOSTO ARGAL (L ap. Lh; Zerb GH 1931, 324). "Millepertuis perforé" Zerb GH 1931, 324.
azpisarrera-5
HOSTO-ARTE, HOSTO-TARTE.
azpisarrerakoSense-5.1
a) Follaje.
Adarretan eta ost-artean egiten dutela txoriak beren etxea edo egontegi-kabia. Mb IArg I 209. Osto tartean abarrotsean ari dira elkarrekin. Ibiñ Virgil 78.
azpisarrerakoSense-5.2
b) Espacio entre las hojas.
Ziztatuko digue begininia gau-intzak, or-emenka, ostoartean erein ditun zidar-pitxiak. TAg Uzt 73. Gurdia zebillela osto-tarteko eguzki-printzak mutur batetik besterañoko ibillera egiten zioten urrena lurrean gelditzeko. Anab Poli 85. Hosto artean / ilargi emea darienean, / maitaleen ordu betean. Azurm HitzB 56.
azpisarrera-6
HOSTO BELTZA IRABAZI. "Ostro beltxa irabazi dik (antxintxi jokuen), ha salido campeón" NEtx (comunicación personal).
azpisarrera-7
HOSTO BERATX (L-ain, B ap. A; os- B ap. Izeta BHizt; VocB). "Hojas de maíz" A. "Hoja seca de maíz. Astoak ostoberatxa maite du" Izeta BHizt.
azpisarrera-8
HOSTO BERDE. "Osto berdia, [...] [castaño] su fruto es tardío y muy bueno para conservar" Lcq 150.
azpisarrera-9
HOSTO BETE. "Ostro bete, mucho (V-arr)" A Apend.
azpisarrera-10
HOSTO-BIDE. "Con este nombre, que significa 'camino de hojas' y con el de hosto-trufa (burla de las hojas), designan en Valcarlos al procedimiento que emplean para poner de manifiesto y sacar a la pública vergüenza los enredos de tapadillo dignos de sanción popular. Consiste en extender, de noche, un reguero de hierba (o de hojas) sobre la calle, uniendo los portales de los enamorados clandestinos, de los enredados secretamente" VocNav.
azpisarrera-11
HOSTO-GIDER (L, BN, S ap. Lh; osto-kider Lcq 41 A (AN)). "(Petiolus), pecíolo, prolongación fibro-vascular que sostiene la hoja" Lcq 41.
azpisarrera-12
HOSTO JORI (ostoiori Lar H, Añ (G)). "Follaje" Lar y Añ.
azpisarrera-13
HOSTO-KIMAN (ARI, IBILI...) (Estar, andar...) recolectando hojas, deshojando. Cf. KIMAN.
Mari osto-kiman zugatzean. 'Mireille cueille des feuilles' . Or Mi 17. Zertarako presak? Eguzkia ez dabil larri. Ezta zugaitzak ere osto-kiman. Txill Let 26.
azpisarrera-14
HOSTO-KOROA. Corona de hojas.
Danak illagi beltzezko zamarrak soiñean eta osto-koroiak buruetan. "Coronados con guirnaldas" . Berron Kijote 149.
azpisarrera-15
HOSTO LARRI. "Osto larri, hoja mayor (Sal)" A Apend.
azpisarrera-16
HOSTO-LIZAR.
Osto-lizarrak (serbal). Munita 75.
azpisarrera-17
HOSTO-MIN. "Enteritis (ostomiñe). Comiendo la hoja recién brotada de algunas plantas que poseen tinte fuerte, como el roble, espino negro, etc., se les quema el intestino, particularmente a los corderos (G-goi)" AEF 1955, 112.
azpisarrera-18
HOSTO-PAPER. Hoja de papel.
Noiz eta ere durduzatuxeak izanen baitire, hosto-paper gorri-gorri baten gainean, hitz larri eta beltz batzuetan izkribatuko diotegu. Barb Sup 114.
azpisarrera-19
HOSTO-SEI. "Hosto-seĩak (Sc), hojas que quedan al tallo del maíz en tierra, después de haber cortado a mano la parte superior del tallo" A. Cf. HOSTO XEHE.
azpisarrera-20
HOSTO-TRUFA. v. HOSTO-BIDE.
azpisarrera-21
HOSTO-TXINTXIL. "Osto-txintxil, envoltorio de espiga de maíz (AN-larr)" A Apend.
azpisarrera-22
HOSTO UGARI (os- Lar, Añ (G)). Follaje.
azpisarrera-23
HOSTO XAHAR. "Ustoxar (AN-gip), ramas de fresno, melocotón, etc., cuyas hojas ya secas sirven de alimento al ganado lanar" A.
azpisarrera-24
HOSTOXE.
Illar-ale kaxkarrak edota ostoxe zaratatsua erein dituzun soroan. "Silvam sonantem" . Ibiñ Virgil 71.
azpisarrera-25
HOSTO XEHE. "Osto xehe (S-saug), feuille de maïs" Lh.
azpisarrerakoSense-25.1
" Osto-xeheka (S)" Lh, que remite a ostoka. . v. hostoka (2).
azpisarrera-26
HOSTO-ZABAL.
azpisarrerakoSense-26.1
a) (Adj.). De hojas anchas.
O zuhatz orsto-zabala. O Po 235. Eskubiko zuaitz-artean, besteak baño nabarmentxuago, piku-zuaitz bat, osto-zabal. Lek EunD 11.
azpisarrerakoSense-26.2
b) (Sust.). Plátano.
Osto-zabal edo platanoa ta makala ta orrelakoak. Munita 150. Igerri zenbat izango ote ziran gañera urki, zumar, makal, osto-zabal, astigar, altz [...]. FLab ( in Munita 6 ).
azpisarrera-27
HOSTOZKO (Adnom.). De hojas. "Qui est fait de feuilles. Hostozko ohea, lit de feuilles" Dv.
Berekin zaramalarik san Pauloren hostozko arropa. Jnn SBi 119. Paulok zergatik nahi zuen kapa batez inguratua izan hil ondoan, etzuenaz geroz hostozko jaunztura bat baizik, bizi zelarik? Ib. 118.
azpisarrerakoSense-27.1
"Sicomántico, el que para supersticiones se vale de hojas de higuera, piko orriaz, piko ostozko sorgiña " Lar.
Ain gutxiyago ditzala iñoiz / oroi beltzaren kaskarabarrak / eritu zure lore ostozko / ego ñabarrak. Bil 112. Aritz ostozko ustai batez inguraturik. EAEg 21-10-1936, 100.
hosto
<< holandes 0 / 0 idortu >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper