1.
(S ap. A
; H)
Enardecer, animar, inflamar. "1. enflammer, s'enflammer d'ardeur, de ferveur. "2. animer, encourager, comuniquer du courage, de l'ardeur. [...] Algar gortzea, s'encourager l'un l'autre. 3. réchauffer. Hatsez gortzea, réchauffer de son haleine (Othoitz)" H. "Gort, animar, excitar, inflamar" A (que cita Othoitz; erróneamente lo considera como rad. de gorde 'guardar'). Tr. Documentado en Leiçarraga (un ej.) y en autores suletinos y mixanos.
Eta erran ziezén Pilatek [...]: hogenik batre eztut erideiten gizon hunetan. Eta hek hanbat gortzenago ziraden. LçLc 23, 4 (Dv muthiritzenago ziren, Leon are finkiago erran zioten).
Zu niganat hotzenago, / ni zuganat gortzenago. OPo 21.
Ene bihotz epelaren / gar behar zen gauzetan, gortzen. Ib. 50.
Suiak eta iguzkiak gortzen eta berotzen [baitu gizona]. TtOnsa 102.
[Apostolien predikiek] mündü güzia argitüren eta gorthüren ziela. Bp II 72.
Argi ezazü ene enthelegia, gort ezazü ene boronthatia.Othoitz 35.
Algar gort ezazie.Ib. 36.
[Karitatiaren] süiaz gorthürik. Mst III 58, 5 (Ch erretzen).
Ardüra zure nahiküntek, gortzen eta phüsatzen zütie. Ib. 11,1 (v. tbn. 2, 3 y 2, 2).
Gomitu errespetagarri horiek gortzen baninduten lan horren intseatzera. AR 4.
Deusere [...] desir hartan aboro gort gitzakeenik. Ib. 34 (v. tbn. 5).
Uste ükhen diat bethi Üskaldün nintzala, eta haregatik, üztailaren hamalauaren arra jitiak enik behin ere gorthü. MdePr 48.
v. tbn. Mercy 4. UskLiB 100
sense-2
2.
(S). "
Gorthü, ogi mutxitzerat emana, laberat sarthu eta berotuz gozatu"Alth in Lander RIEV 1911, 599 Lh: "Mettre au four un pain dur moisi pour le rafraîchir".