erdeinatu.
Tr. Documentado al Norte desde mediados del s. XVII; hay algunos ejs. meridionales recientes. La forma más usada, incluso en el s. XX, es erdeinatu ; erdainatu en SP (Imit III 12), probablemente sea errata del editor.
1.
(SP, H, A (-iñ-)),
erdainatu .
(Intrans. con complemento vbal. en caso instrumental).
Asquearse.
"Abhorrer, higointzea, fastidire"
SP.
"Se dégoûter"
H.
"Disgustar, enojar (O ms.)"
A.
Cf. O-SP 228: "Erdeiñatzea, fastidier" y O-SPAd 883: "Erdeinatzea, fastidier".
Non ezin bere plazerez ezin goza baititezke kiratsturaz erdainatu gabe.
SP Imit III 12, 3.
Nardatzen gara eta erdeinatzen hari ukitzen zaizkon eta haren diren guziez.
SP Phil 30 (He 29 erdeñatzen ditugu).
2.
(
Dv,
H,
A (-iñ-)) .
(Trans.).
Despreciar; aborrecer.
"
Guziez erdenatuak [sic] dire (He), ils sont méprisés de tous; fâcher (Bardos)"
Dv.
Desgustatzen gaituzte eta erdeñatzen ditugu hari datzeizkon gauza guziak.
He Phil 29.
Nork bere buruaren ongi ezagutzea eta erdeinatzea, hori da jakitate guzietarik handiena.
Dv Imit III (ap. DRA).
Munduko ezdeuskeria guziak erdeina.
Leon Imit I 1, tí.
Eta orai auzo xahar horiek erdeinatuz, ihes doa yendea auzo berri edo Ensanche hortarat.
Zub 89.
[Etxeparek] ez du den gutienik emaztea erdainatzen.
Lf ELit 104.
Erdainatzen ditu orain aztertzen ohi zituen asmalari sakonen lanegin eta iritzi ezberdin guziak.
Mde Pr 372.
Oraindik agrada zitzaion orduan emakumearen gorputza, ez zituen haren gogoa eta bihotza baizik erdeinatzen.
Mde HaurB 34.
Euskaldun karlisten istori guzia iraindu, erdeiñatu eta ostikopetu egiten dezute.
Alt LB 70.
Munduko ondasunak erdeiñaturik.
Or Aitork 233.
Hilek utzi ontasuna, ez beza nehork erdaina.
GAlm 1961, 8.
(ap. DRA)
Mutil gazteak aurtzaroko gauzak erdeiñatzen dituan bezala.
Vill Jaink 26.
Txaloak gutxietsiz eta erdeinatuz.
Zait Plat 109.
Hilek utzi ontasuna ez beza nehork erdaina.
EZBB II 17.
Bainan gaur, Jainkoaren erdeinatu, / aberriaren infernu, / ta neure etsai / Bapo nago.Azurm HitzB 50.
EZIN ERDEINATUZKO.
"Qu'on ne peut mépriser" Dv.