(
B, BN; Aq 1037,
VocBN
,
Hb,
Dv,
H),
begats (
AN)
Ref.:
A (beratz, begats);
Iz Ulz
.
Blando. "Blando" Aq 1037. "Mou" VocBN. "Mou, ductile" Dv. "Facile à s'émousser, s'ébrécher. Nabala beratza, couteau mal trempé, a fil peu durable" H. "Blando" A. "Berátza, lo blando" Iz Ulz. v. 2 bera.
Nahiz zuhamu beratza den, burzuntzak badu on handi.
Dv Lab 319.
Muina zako bakarrik gelditzen osoki beratz hezurrari.
JE Med 21.
Ta matxarroan erretako berengenak, eta piper amorratuak eta tipula beratzak... oparo.
Or Mi 89.
Sapelar biguin, karda beratza, / belarrik balitz susperkor, / ta arbi ostoa... beren ondoan / ez badute nabari iñor.
Or Eus 221.
Ele-ederrek esker emanez, / aldiz, omen-du gordeko / eltze bat bete gazta beratza, / Kokok ain baitu gogoko.
Ib. 238.
Argorria, zuria baño, beratzagoa da.
Garm EskL I 96.
(Dv, H, A),
beraz.
Tierno, dulce, delicado.
"(Fig.), tendre, délicat"
Dv.
"Sensible, délicat"
H.
Jangoiko ónak alá / ónak eta gaitzak / tú nasten bekála, / gogórrak, berátzak.
LE Kop 127.
Gogorat heldu zaizkit / --hau dut hau laguntza-- / Aitaren urrats zuzen / eta boz beratza.
Etcham 72.
Ama-arreben biotzetan zeruetako mana bezin beratz, goitiko eztia baizen guri, zuzpertzaille ta gozagarri izan ziran [berbok]
.
Erkiag Arran 160.
Lekaimeak itz beratz amultsuok esan bitartean.
Erkiag BatB 200.
Nabaitu leikean or / nobere arnasa, / abere ta lurraren / loaldi beraza.
"Suave sueño"
.
Atutxa Mugarra 62.
Bainan bihotza beti bezain beratz.
Ardoy SFran 224.
Bazitazken milaka dedikatzaile horiek baino jende arruntago eta sordeisagoak; bai eta ere (zertako ez?) bihotz beratzago eta goragokoak.
Lf CEEN
1973, 130.
(B, BN-lab, AN-burg; VocBN, H),
berats (L-ain)
Ref.:
A (beratz, berats); Izeta BHizt2.
.
Débil, flojo; delicado (en sdo. peyorativo) "Faible" VocBN. "S'emploie en L sous le sens de mou, sans énergie ou vigueur, sans force de résistance à la fatigue. Zaldi beratza, cheval mou" H. "Berats [...], hombre que se fatiga pronto" A. "Flojo, poco resistente. Beruna baiño beratzago aiz, eres más flojo que el plomo. Jan beratza, comida floja" Ib. "Zein beratza zaren!" Izeta BHizt2. "Yende beratza irietan" Ib.
Higana oraino-ere bihurtzen natzauk, oi gorputz beratzegia, hiri olde gaixtoetan oraidino nahi bezala ohitua.
Dv LEd 86.
Idi guziak berenez indar handikoak dira; beratzak direnek ere laborantzako nekhea jasaiten dute.
Dv Lab 235.
Bertzeak baino beratzago eta alferrago dira, bainan gizenkorragoak.
Ib. 237.
Emazteki minbera eta beratza, lurrean ibil etzaitekeena eta zangoa lurraren gainean eman etzezakeena.
Dv Deut 28, 56 (Ol emakumerik minbera ta miliñenak, Ker emakumerik legun eta samurrenak
).
Eskuara hoin beratz eta thoil balin badago, apezek daukatela emalditurik.
JE Bur 101.
Eskuara hoin beratz eta thoil balin badago, apezek daukatela emalditurik.
EEs 1918, 86.
Bada, jakintsuek ikusi izan dute, zelula gazte berddes horiek biziki beratzak direla, "rayons X" direlakoen alderat.
JE Med 140.
Arraza arrunta da, ez feirosa, ez beratza, azkarra eta aski esnalduna.
Herr 26-3-1959, 2.
Zarrada aundia eragiten eutsen arako biotz bigun eta meneko ziran mutiko beratz eta ikaratiai.
Erkiag BatB 20.
Badira orai haurrak guriegi eta gastatuegi hazten direnak, eta osasunez gurdoago eta beratzago gelditzen direnak.
Larre ArtzainE 71s.
Ez da, beraz, Bizkaia Sobieski baino beratzago azalduko eta luzaro gabe etsi beharko bestela uste duenak.
MEIG V 92.
beraza.
"(V-ger), blando (tiempo). Eguraldi beraza, tiempo blando"
A.
Aroa euritsua eta beratza duguna aurten, erran ditake ez dugula negurik izan orai artio.
Herr 2-4-1959, 4.
beraza.
"(B), franco"
A (parece querer decir 'generoso'; cf.
"largueza, franqueza"
s.v. berazataxun).
beraz
(V-arr ap. A),
beraza
(V-oroz-m ap. A). Cómodo. Cf. 1 beraro
(2).