1.
(gral.; Lar, Añ, Dv, H, Foix ap. Lh; -nz- SP, Lar, Lecl, Arch VocGr);
antzitu (V-ger-arr-ger, G; Añ (V));
antzotu (V-gip);
auntzutu (G-nav)
Ref.:
A (antzutu, anzu, antzitu); Lrq; Iz Ulz (antzú), UrrAnz , Als (auntzuba); Etxba Eib (antzotu); Elexp Berg; ZestErret. Volverse estéril, secarse. "Secarse los pechos a una mujer" Lar y Añ. "Anzutu, desecar, que principalmente se dice de lo animado" Lar (s.v. enxugar). "Perdre le lait" Arch VocGr. "Cesser d'avoir du lait, en parlant des femelles de bêtes" Dv. "1. cesser d'engendrer, [...]; 2. cesser d'avoir du lait" H. "(V, G, AN, L), secarse la ubre" A. "Antzitu (V-ger-arr-m, G), quedarse sin leche una vaca, secársele la ubre" Ib. "Perdre le lait" Lh. "Perdre le lait; commencer à ne plus allaiter" Lrq. "Para que cese de dar leche, errepea antzutu, [a la oveja que sufre de mamitis] suelen untarle la ubre con manteca de cerdo (G-goi)" AEF 1955, 118s. "Antzútu de, ha dejado de dar leche" Iz Ulz. "Bost umealdi izanda gero, antzotu jaku txakurra" Etxba Eib. "Zartzara, danak dau antzotutzia" Ib. "No dar ya leche, volverse estéril" Elexp Berg. Zeren ez usatzeaz anzutzen da haragia, ez-ansiatua eta ahantzia iartzen da. Ax 386 (V 253).
Ama haurrari dithiaren emaiteaz, esnatzen da, ez emaiteaz anzutzen da. Ib. 232 (V 156; cf. infra Añ GGero).
--Zer da bei antzituba? --Txala kenduten jakona. MgPAb 109.
Ama seiñari ugatza emonaz eznetuten da; ez emonaz antzutu ta leortuten jako bularra. AñGGero 169.
Beia ere, esnedun dagoenian, on da etxian, baña antzutu ezkero, badakizu...UrruzUrz 45.
Baltasar dago antzuturikan, / Joxepiñaxi ere bai, / senarrak zorrak eziñ pagatu, / andreak berriz ez du nai. Ib. 46.
Beia antzutu orduko bera're antzutzen zan sakeletik. UrruzAuspoa 113, 19.
Ardiak dira antzutu / Oro bat iturritxo au, / Gillermo dudarik gabe / Dijoa antzutuaz. ABAmaE 395.
Errosarioa bera baño luzegoak ondorengo aitagureak izan oi ziran: bata txerria gizentzeko, bestea beia ez antzutzeko. JAIrazJoañixio 12.
Eleketa toteldu edo estutasunez antzutu etzedin. EtxdeJJ 87.
Hortik heldu da, ez dela haizu, ezinbertzez salbu, jende baten antzutzea edo agortzea. LfHerr 14-7-1956 (ap. DRA).
Beorra antzututa dozula-ta, Iruñera ei zoaz. BilbaoIpuiB 116.
Etzaizkitzu naski behi eznalduak nahi bezein fite antzutzen. Egunaria 7-1-1961 (ap. DRA).
Ori egin oi da gantzu geiegiz umontzia elbarritu eztakien ezta alozak antzutu ere. IbiñVirgil 97.
Aspaldi ontan egongo ziran / ardiak antzutzeko zai. UztSas 65.
sense-2
2.
(H, que cita a He). Perder vigencia, caducar. Mintzo denean bada alientzia berri batez erakusten da antzutua dela lehenbizikoa: bada antzutzen eta zahartzen dena, hurbil da akhabatua izatetik. "Quod autem antiquatur, et senescit".HeHe 8, 13.
Baldinetariak ezen legeko direnentzat bada primeza, fedea ez da deusetako, antzutua diteke Jainkoaren agintza. "Abolita est promissio".HeRom 4, 14 (Harriet traduce: "La promesse du seigneur devient sans effet (est épuisée, stérilisée)"; Lç iraungi, TB desegin, Dv ezeztatu, IBk, IBe indarrik gabe gelditu).
sense-3
3.
(B, S; VocBN)
Ref.:
A;
Lrq. Destetar."Sevrer, sevré. Ce verbe s'emploie pour l'espèce humaine comme pour les animaux"VocBN. .
sense-4
4."Antzutzerat utz ardiak, ne plus traire les brebis, leur faire perdre le lait"Hb.
"Antzutu ein bittugu, tenemos que dejar de ordeñar"Iz ArOñ..