1.
(B, Sal, R; Dv (-kh-), H (+ -kh-); -e B)
Ref.:
A;
Izeta BHizt2
.
Torcidamente, torciéndose.
"
Makhurka goatea, aller en se courbant"
Dv.
"
Makhurka heldu zaut, cela me vient non droit, de travers"
H.
"(Andar) oblícuamente"
A.
"Oblícuamente. Etzaitela ibili makurke
"
Izeta BHizt2.
Noiz arteo ibili beauzie makurka bi aldetára?
LE Urt (ms.) 109r.
Bertako biztanleak makurka ta iskintxoka bazterrik bazter zulokuntza ta babesak arrapaturik.
Izt C 330.
2.
"À tort, makhurka
"
Ht VocGr 432.
"(L), injustamente"
A.
3.
Inclinando(se), agachando(se).
"
Makhurka dago, cela se tient non droit, penché, ayant une courbure"
H.
Mataillak gorririk, uzkurka, burua makurka.
Or Mi 82.
Mendi lauetan / ondar-munoz muno / makurka, geldi, / eskuan su-izkillu, / lepoa izerdi.
Ldi UO 31.
Koxkok gutxi makurka, sartzen ditu ziri.
"Agacharse"
.
Or Eus 33.
Katu ostikotua bezelaxe, zokondora urbiltzen zan makurka.
TAg Uzt 63.
Laia utsakin aztertu bear / geure sorotako lurrak, / beti makurka, ondo ezita / mamiak eta ezurrak.
And AUzta 129.
"
Makurka, a gatas"
Iz
ArOñ
.
"Dando cabezadas de sueño"
A Apend.
(Con reduplicación intensiva).
Ramus kantari dijoan artean, Petri makurka-makurka.
Lek EunD 48.
4.
(Tras tema nominal nudo).Doblando; inclinando.
Jainko uts guzurrezkoen aurrean buru makurka.
Añ
MisE
44.
Txapela erantziz, buru-makurka agur egin zion eskaleak zalduntxoari.
TAg Uzt 200.
Burua jasotzeko ere betik gabe an ari zan, jo ta jo, gerri makurka.
Ataño
TxanKan
9.
Lan asko izaten genin landaretan da baratzan, da beti gerri makurka.
TxGarm BordaB 61.
Baiña mantendu poza, / ez jarri buru-makurka.
Insausti 258.
IKUR-MAKURKA,
IKURKA-MAKURKA.
v. ikur-makurka.