1.
(G, L-ain, B, BN, R-uzt ap. A
),
zirrizt (B ap. A
),
dzirrist (S ap. A
).
"Ruido de un surtidor o agua que sale disparada"
A.
"
Zirrizt [...], onomat. del chorro de agua. Nondik da urak egiten duen zirrizt ori? ¿de dónde viene ese ruido que hace el agua?"
Ib.
Cf. irrist.
2.
"Onomat. du grésillement de la graisse dans la poële"
Lh.
3.
irrist
(V, G, B ap. A). "Al rasgar una tela o papel" A.
irrist. (Onomat. del corte de hierba).
Irrist ta arrast makilla utsakin / arrastaa aundik botatzen.
EusJok II 72.
TXIRRIST,
XIRRIXT.
a)
Chorro, chorrito.
Ez da erraz erabakitzea, ur txirrist edo tanta bat asko dan edo ez bataioa egiteko.
AA I 58.
b)
"
Txirrist, onomat. de jet"
Lh.
c)
XIRRIXT .
(Uso adv.).
Chorreando.
Izertu ba, kanpoz, larruaren gainean ttittaka lehenik eta gero xirrixt heldu den izerdi hortaz.
Gazte Abril 1952 (ap. DRA
).
ZIRRIST EGIN,
TXIRRIST EGIN.
a)
"(Hb), grésiller"
Lh (pero no lo encontramos en Hb).
b)
TXIRRIST EGIN (L, BN, S ap. Lh).
"Faire un jet"
Lh.
c)
TXIRRIST EGIN (V-gip ap. Etxba Eib
).
"
Txirrist eiñ, sorber delicadamente. Txokolatia zurrut eiten da; ardau fiña, txirrist
"
Etxba Eib.
ZIRRIST ETA ZIRRIST.
Zimino batzu bezala badabiltza satanak, gain-behera, petik gora, zirrizt eta zirrizt.
Ox 50.
ZIRRIST-ZARRAST
(Onomat. del ruido del desgarro, del corte). Cf. VocNav s.v. zirrís-zarrás.
Irrintzien artean zintzarri kalaxken ots motela eta segalarien zirrist-zarrast neurtuak.
Eston Iz 8.
Errotariaren txakurrak, zirrist-zarrast azpitik gora tripa ideki zion.
Satr Egan
1962 (4-6), 258.