(L-côte, BN, S; SP, Urt, VocBN
, Dv (L-côte), H),
arraga (AN-gip, Sal, S; Gèze, Dv, H),
araga (S),
arraba (AN)
Ref.:
A (araga, arraga, arraba, arrega);
Lrq (arraga);
EI
384
.
Fresa.
"Comarum, arrega
"
Urt V 390.
"
Arrega, fraisier comestible (Fragaria vesca)"
Zerb GH
1932, 89.
Cf. VocNav: "Arrogui, fresa silvestre pequeña (Amescoa baja)". v. marrubi.
Egizu haur xumeek bezala, zeinek esku batez itxekiten baitiote aitari, bertzeaz biltzen baitituzte arregak, martutsak edo matsokak.
SP Phil 244.
Gereziak, abrikotak eta arregak konserbatzen badire errexki urthe batez azukrean edo eztian konfitatzen direnean.
He Phil 164.
Lurrari darraizko zuhamu, yende eta herriak; arregan bizi dire marmalo osteak. Goran bezainbat bizidun bada lurpean.
Hb Egia 42.
Norbaitek erran daut ez dela hola [mahuruiak] erraiten, baina marrubiak edo arregak.
Larre ArtzainE 13.
ARREGA-BELAR
(araga belhar Alth Bot 3 A). "Astrancia" Alth Bot. "Astrancia, planta de la familia de las umbelíferas" A.