(-ls- SP, Añ; H),
faltsakeria (SP (-ls-), H),
pal(t)sakeria.
Falsedad, engaño; falso testimonio, calumnia.
"
Falseria norbaiti erautstea, imposer une fausseté à quelqu'un"
SP.
v. faltsukeria, faltsikeria.
Tr. La forma falseria se documenta en Dechepare, Leiçarraga y en algunos autores labortanos hasta mediados del s. XVIII. Ubillos lo emplea en un ej. copiado a la letra de Etcheberri de Ziburu. Falsakeria se encuentra en CatLav (141 (V 74)), palsakeria en Moguel y paltsakerija en fray Bartolmé.
Balinetan ioan ezpaninz, ogenduru ninzaten, / ene kontra falseria bethi zinhetsi zaten.
E 231s.
Abominazionerik eta falseriarik egiten duenik.
"Fausseté"
.
Lç Apoc 21, 27.
[Eztugu] sal-erosietan, abenikoetan eta bertze hartu-emanetan falseriarik edo enganamendurik egin behar.
Mat 115.
Fiñean mihiari emok guardia, ezten gezurti, / Eta aizen falseria irauztera beldurti.
EZ Man I 12 (tbn. en Ub 171; v. tbn. falseria erauzi en Mat 116, Ax 478 (V 309), SP Phil 223).
Bere senharraz bertzerekin izan zela falsoki akhusaturik [...]. Eta hala mirakuilluzki falseria agerturik, eskapatu zen.
Ax 450s (V 293).
Beraz falseria da erraiteaz gizon bat haserretsu eta ohoin dela, behin ikusi izan delarik haserretzen edo ebatsten.
SP Phil 355.
Haragi korrunpituaren falseriak.
He Gudu 119.
Ots andia egin du beti munduan Judasen palsakeriak.
Mg CC 245.
Bere maitatzallearen palsakeria ezagututa, ekusten da negarrez.
Ib. 169 (CO 246 falsokeria).
v. tbn. Harb 8. fB Ic I 44 (paltsakerija).