oilo.
Tr. De uso general en todas las
épocas y dialectos. En DFrec hay 16 ejs. de
oilo, 3 de oillo y 2 de
ollo.
Etim. Para su origen latino o románico
(pullus ?, pollo ?), v.
FHV 1974, 118.
1.
(
gral.; Lecl,
Dv,
H;
oillo SP,
Urt II 218,
Ht VocGr,
ollo Lcc,
Mic 7r,
Deen I 279,
Lar,
VP
69r,
Añ,
Izt C 199,
Arch VocGr,
VocBN
,
Gèze,
Dv,
H,
VocB,
Zam Voc),
ullo (
V-arrig)
Ref.:
Bon-Ond 143;
VocPir
475;
A;
Inza EEs
1915, 210, 211;
Lrq (
ollo
);
Iz Ulz (
ollo
);
Iz
ArOñ
(
oillo
);
Etxba Eib (
ollua
);
Holmer ApuntV;
JMB At;
EAEL
88;
Gte Erd 20s, 156, 291
.
Gallina.
"Corral de gallinas, olloan korralea
"
Lcc.
"Cloquear gallina, klokea egon olloa
"
Ib.
"
Oilloa xitatzen dago, la poule couve"
SP.
"Enclocarse la gallina, olloa lokatu
"
Lar.
"
Oilua, gallina, sueño en alto"
Mg PAb 181 (en una serie de explicaciones etimológicas; tbn. en VMg
14).
"
Oiloa eta emaztea galtzen dira, etxetik urhun ebilten badira
(S)"
A.
"
Ólluan píkua, el pico de la gallina"
Iz Ulz.
"
Ollua berez da izukia, la gallina es tímida por
naturaleza"
Etxba Eib.
"
Olloa lokatu egin da (G-azp-goi), oiloa kolokatu da (B,
BN-arb), olloa loka dago (V-gip, G-azp-goi), [...] oiloa
kolokan da (Armendaritz)"
Gte Erd 291.
Olloa lumaz estari.
AzkPo II.
Bildu nahi ukhan ditut hire haurrak, oilloak bere
xitoak hegalen azpira biltzen dituen bezala.
Lç Mt 23, 37 (He oillo, TB, Dv, BiblE oilo, Ip,
SalabBN, Ur, Ur (V), Echn, Hual, Samper ollo
).
Olloari oloa, astoari lastoa.
RS 346.
Arratsean oake ollokin afaritara.
PasqTo 36.
Hazteintu osoki oilloak bere xito guztiak.
Ax 350 (V 232).
Oilo ebildari, axeriaren ianhari.
O Pr 358.
Oilo zaharrak salda ona du egiten.
Ib. 359.
Austruxak eztira behin ere hegaldatzen, oilloak
bai.
SP Phil 4 (He 4 oilloak
).
Oilar kruel, oilar bortitz / o oilar fanfarruna! /
Gure oiloak bi aldiz / alargundu tuana.
Monho 44.
Oiloak igon darue lotara al dabenian egur gain edo
otaan.
Mg PAb 175 (110 ollo
).
Etxean / zedukan zori onean / ollo
arrautzaria.
Mg (
in
VMg 92 (v. tbn. Zav Fab RIEV 1907, 97 ollo
arrautzaria y ollo arrautzagillea
)
).
Aizeriak irten zuen ollo billa.
VMg 53.
Urrezko arraultze egille oilloa.
Gy 93.
Oillo eihar baten trunkoa.
"Un vieux coq"
.
Ib. 281.
Oilo harro, haize edo basek ez dituzte xitoak ongi
atheratzen.
Dv Lab 289.
Oiloa irrisian.
ECocin 12.
Ekar zazkik bi ollo erriak.
Sor AuOst 95 (v. tbn. Tx B 127 ollo erria
).
Oilo egosiaren [usainean]
.
Elzb PAd 78 (v. tbn. Po 214).
Oiloak arroltzea, eta arroltzetik oiloa.
Lap 58 (V 30).
Olloaren saldia.
Azc (
in
Ur PoBasc 186
).
Aphaindu zen oilloa eta bere irrizarekin
egosi.
Prop 1907, 226.
Ollo erdin bat eraman zioten.
EusJok II 73.
Ollo nabarra, ollanda zuria...
Ag G 335 (v. tbn. ollo nabar en TAg Uzt 117).
Oilo ilak lumatzen ari nintzan.
A Ardi 43.
Kataluñiatik oilo beltz batzuk [ekarri]
.
Ib. 141 (v. tbn. ollo beltz en Bv AsL 177, Otx 38;
oillo b. en Or Eus 108).
[Gure ollarrak] etxeko ollo txuriya
baño / kanpoko beltxa naiago.
Noe 126 (v. tbn. oilo xuri en Lap 57 (V 30); ollo zuri en
Or Mi 72).
Oilloekin jeiki eta oilloekin etzan, sendo
izateko.
Lander Eusk
1925 (IV) 43.
Zein izandu zan aurrenekoa, arraultza ala
olloa?
Inza Azalp 35.
Oilo, oilasko, ahate eta pekada moko luze.
Barb Sup 2.
Olloaren karaka entzuten zen.
Or Mi 72.
Iru txito izan, eta ama, lau; / oiek oillo egiteak
pozten nau.
Or Eus 169.
Olloentzako orea.
TAg Uzt 111.
Oilo eta lapinen ebasteko.
Larz Senper 30.
Ollo gangar baten antzera karkar da karkar, barre
algaraka.
Bilbao IpuiB 121.
Oilloen tegiraiño sartu zan.
Erkiag BatB 95.
Ollo zarrak salda ona.
(AN-araq).
Inza EsZarr 165.
Ollo-parea otarrean dualarik.
MAtx Gazt 19.
Oillo lepa gorriarena.
NEtx LBB 92.
Ebatsi zazkoien amabi olloak.
ZMoso 48.
Apaizak esan zidan oilloak jarriko genituala biok
erdibana.
BBarand 106.
Osabie be oilluekin batera lotara oituta dago.
Gerrika 212.
Bere ahizpa xaharra Leoni han utzirik xakurrarekin
eta oiloekin.
Larre ArtzainE 276.
Oiloa eta arraultzarekiko hauzi hura.
MIH 138.
v. tbn. Saug 25. FórmElg 492. AstLas 35. Hb
Egia 141. Zby RIEV 1909, 108. HU Zez 59.
Prop 1896, 195. JE Bur 70. Lh Yol 23. Zerb
Ipuinak 278. Ox 103. Arti MaldanB 201. Osk Kurl 75
(102 ollo). Oillo: Volt 168. Harb 377. Bela 22. Tt Onsa 31. JJMg
BasEsc 97. Arch Fab 175. Urruz Zer 61 (62
ollo). Const 37. Zub 82. LuzKant 138. Ldi UO 16.
And AUzta 69. Erkiag Arran 121. Vill Jaink 37.
Ollo:
Acto 135. Mb IArg I 115. AA I 530. fB Olg 69. LE
Kop 176. Zav Fab RIEV 1907, 532. It Fab 18. Izt
C 238. Balad 47. AB AmaE 235. Apaol 36. Echta
Jos 17. Iraola 31. Elzo EEs 1916, 322. Kk Ab I 13.
JanEd II 73. Tx B II 101. JMB ELG 87. Eguzk
GizAuz 133. SMitx Aranz 197. TAg Uzt 113. Bilbao
IpuiB 51. Anab Poli 48. Etxde AlosT 45. SM
Zirik 124. Gand Elorri 62. BEnb NereA 170. Salav
27. Uzt Sas 197. In Xa EzinB 126. Ataño
TxanKan 149.
(En expresiones de sentido
temporal).
"
Oilo beltzak arrautza beltza egin artean ago isilik (G-azp),
se dice a niños charlatanes"
A EY III 256.
"
Umiak ixilik oilluak txixa eiñ arte. Umeei isilik
egoteko esateko modu bastoa. Oiloek ez dute txixarik egiten"
Elexp Berg (s.v. ixilik
).
Asarre dok ori igaz. Adiskidatuko dok oiloak
arrautza baltza egin-orduko.
(V-och).
A EY III 330.
Adiskidatuko dira, oiloak txiz egin baiño
lenago.
(G-goi).
Ib. 319.
Oilo zuriak arrautz beltza errun artean, etsai
iraungo dute.
Zait Plat 16.
(Como primer miembro de comp.).
"La pisada de la gallina, que se llama
ollo astaparra
"
(Aóiz, 1607).
ReinEusk
118.
"
Oilo lapurra (V-arr, G-azp-goi), oilo ohoina da
(BN-arb)"
Gte Erd 236.
Eztirela askotan xitoak
ollo-arrapatzalleak.
(206).
LE-Ir.
Oilo ongarria etxe guzietan bada.
Dv Lab 175 (138 xori eta oila ongarria
).
[Arranoak] arturik ollo-txituak bere
ego-tzarren azpian, miruaren arriskutik libro zituan.
Bv AsL 177.
Huiatzen dute lanera, / doan oilo
haizatzera.
Zby RIEV
1909, 103.
Eskintokia oillo-lekua da.
A BeinB 60.
Ollotegira sartu omen zan mutill gazte bat
ollo-lapurreta egiteko asmoarekin.
Moc Ezale
1899, 3b (v. tbn. en la misma pág. ollo-arrapatzeko
ustean
).
Oilo-bipiltzen.
A Ardi 43.
Sasiyetako oialak eta / ollo kojitzen
atsuak.
Tx B II 66.
Oillargabeko oillo-lerro.
Markiegi (
in
Ldi IL 8
).
Bi testigu, oillo ostutzen ikusi
zaituztenak.
Urruz Zer 61.
Bazien behi ñabar eznadün bat,
etxurde bat, tzakür bat, ollo saldo bat, [...].
GH 1930, 51.
Etxetik asko urrindu gabe zebillen artean
ollo-taldea.
TAg Uzt 111 (v. tbn. ollo taldiak en EG 1952 (11-12),
4).
Ollo andana bat batu zien.
Mde Pr 125.
Idi-parea, astoa, txerria eta ollo-mordo bat
ere bai.
Salav 11s.
Ollo arrautz batzuek / jarri bizkarrian, / an
dijoa astoa / andrien aurrian.
Uzt Sas 101.
Ollo-mordo bat etxearen jiran.
TxGarm BordaB 9.
Egun hartakoa mermizela salda zen, oilo jusean
egina.
Larre ArtzainE 94.
(Ref. a la mujer).
"
Oilloa oillar da hemen, la femme commande ici; la poule est
le coq"
SP (s.v. oillarra
).
Amorantea zen nabusi: [...] emaztea gizon,
oilloa oillar.
Ax 343 (V 228).
Berrondoko anderia emazteki zilarra: /
kraxturutik baderama beldur gabe senarra. / [...] / Etxe hortan
gurtzen zaio oiloari oilarra.
(In Lf ELit 87
).
Biotz-ikutua izaten zuanean, maitalea zan;
gizona eme, ollarra ollo.
Anab Poli 8.
Mari Joxepa ta Peillo, ez oillar eta ez oillo.
Ta okerrago zana: ez alabarik eta ez semerik...
NEtx LBB 176.
Gazte ta eskarmentu bagea aiz; ez dakik ollo
zuriaren arraultza eskatzen ari aizela.
" C'est là
l'œuf de la poule blanche!"
.
Or Mi 85 (v. OILO-ERRE).
Jokatuta galdu ditu / ollar da olloak.
Auspoa 131, 77 (
ELok 219 lo interpreta como 'perderlo todo').
2.
(
gral.; H)
Ref.:
A;
Lrq;
Inza EsZarr 177;
Iz
ArOñ
.
(Usos sust. y adj.).
Gallina, cobarde.
"
Hori da gizon oiloa
"
H.
"Poltron. Gizun ollua hiz hi hati, hou!
"
Lrq.
"
Oillua izatia dok, ser cobarde, apocado"
Iz
ArOñ
.
Esteka oro eta azotiaz jo eta minza. / Ollo bugre
saldua / bertan pharti zitie.
"Bande de bougres"
.
Xarlem
1164.
Gauza ezténa sufritzekó zerbáit,
óllo dá.
LE Ong 17v.
Au egiten ezpeban ezagun zala ollo bat zana.
Astar II XII.
Au ez dok koldar eta ollo izatea.
AB AmaE 268.
Onelango oillorik!
A BeinB 58.
Kaltzaduna izanarren / da gizon oiloa.
Azc PB 327.
Baketsuenak ezetsi bizian, ixillenak oiuaka, ollo
irudikoak aseri eginda, [...].
Ag Kr 173.
Gurean emasteak darabiltzala galtzak, eta ni ollo
bat nazala.
Echta Jos 183.
Olloak! Txepelak! Neskatiko baten aurka ausartzen
zerate ala!
TP Kattalin 194.
Berak koldarrak, berak olloak?
Anab Usauri 67.
Oilo batzu bezala iziturik lasterka bailoazke ihes,
jende handien hogoietarik hemeretziak!
JE Ber 59.
Ollo arraiue, prakaik yanztie merezidu yok
ala?
Kk Ab II 61.
Ia datozala ona mutil ollo orreek, bixerrik
badabe!
Ib. 166.
Iltzera dijoa, ta eztu batere bildurrik... Ni au
baño olloago izango al-naiz?
NEtx Antz 106.
Lo egin nasai, oera sartu oilloa lez? Ezin ba, bere
burua koldartzat jo.
Erkiag BatB 142.
v. tbn.
Ollo: Etxde JJ 14.
"[Oilloa] baiño gauza utsaren
urrengoagorik ezta, eta orrentxengatik ezertako eztan bati ere,
au oilloa! esan oi zaio"
Iñarra Ezale
1897, 340a.
Baiña nogaz diardut buru bagako onek?
Oilloen ekiñak oillotu enaien, nagoan geldi geldi.
A BeinB 54s.
3.
"
Oilo (L-sar), ramera"
JMB At.
--Senar bat bere andreak enganatzen baldin badu...
[...] --Gizon batek oiloa bezalakoa baldin badaduka
andrea...
Arti Tobera 269s.
BOST-OILO,
JAINKOAREN OILO
v. bost, jainko.
OILO-HABIA (ollo-abi V-gip, ollo-kafi B, ollo-kafira BN-baig)
Ref.:
A (
oillo-kafi
);
Urkia EEs
1920, 30
.
"Nidal, huevo que se deposita en el nido para
excitar a la gallina a que ponga"
A.
"Olloak arrautza erroteko otzara"
Urkia EEs
1930, 30.
Orzantzak xitak hil ezditzan, oilokafia-ondoan
erramu benedikatua ezartzen da.
(BN-ciz).
A EY I 97.
OILO-HAGA.
"(BN-ciz, S), var. de oillategi-haga
"
A.
OILO AMA.
Gallina madre.
Dirudizula ollo ama bat erdi erdian, / korro
egiña txitatxo polit edo umez.
AB AmaE 191.
Herria han zuen bere oinetan, oilo-amaren ondoan
txitoak bezala.
Barb Piar I 137.
Oillo-amak, bereak ez txito denak.
EZBB II 76.
OILO AMALOKA.
Gallina clueca.
v. oilaloka.
Aate alper-nagien umeak oilo amaloka baten egapean
arrautze-koskoletik irten.
A Ardi VII.
OILO-HARRI
v. oilarri.
OILO-ASKA (ollo- V-gip ap. Urkia
, ollaska AN-gip ap. JMB
).
"Olloai jaten emateko egur-aska"
Urkia EEs
1930, 29.
"Pesebre de las gallinas"
JMB Mund I 151.
v. OILO-ONTZI.
OILO-AUSIKI.
"Anagallis, berdolaga, oillo ausikia, ollo
ausiki belharra
"
Urt II 72.
"Bipinnella, oillausikia,
oillausiki-belharra
"
Ib. III 346.
OILO-AZPI
v. oilope.
Oilo-azpirako arrautzak irunaka ipinten
dira.
"Los huevos destinados a
la incubación"
.
A EY I 95.
OILO-AZTARKA BEZALA.
"
Ollo-aztarka bezela ibilli, norbait mika, jangartxua dela
adierazteko erabiltzen da. Jana sailean hartu eta jaten ez dakiena
deskribatzen du esapideak. Jana aurrea atea ta ollo-aztarka bezela
ibiltzea
"
ZestErret.
OILO-BARRU.
"Menudos de la gallina. Ollo-barruegaz
janari ederrak ipintzen zituan
"
Etxba Eib.
OILO-BEGI (L-ain ap. A
; Dv, H; ollo- H, ollabegi Lar).
"Alhorre, enfermedad en los niños
recién nacidos"
Lar.
"Œil-de-perdrix"
Dv.
"Cierta ampolla maligna"
A.
OILA-BELAR (oilla belhar Urt II 7, olla- Lar (
Lcq 138,
H
), oilo-belhar L ap.
Lh
, ollaberar Izt C 46).
"Amaracus, marjoran emea, baratze
marjorana, oilla belharra
"
Urt II 7.
"Cenizo, planta, olla belarra. Lat.
cunila gallinacea
"
Lar.
"
Ollaberarra, cenizo"
Izt C 46.
"Gremil (bot.)"
Lh.
OILO BUSTI.
"(L, BN, S, R), cobarde; litm., gallina
mojada"
A.
Badira [...] haur gazte [...] eskarnioen beldurrez
beren fedea hanbat agertzen eztutenak [...]. Eztira hargatik guziak
hain oilo bustiak.
Etcheberry Maiatceco 96.
Egungo burhasoak dira agertzen beren haurren
alderat sobera flako, eta erran daiteke direla heier buruz egiazko
uliak edo oilo-bustiak.
Elsb LehE 26s.
Etsairik ez duelako hura ez da gizona. Oilo busti
bat da hura. [...] Oilo bustia ikaran dago, berak ez dakiela zeren
beldurrez, kokoriko.
HU Zez 84.
v. tbn.
Ollo busti: ArmUs 1892, 135. Oillo busti: Prop 1910, 250 (ap.
DRA).
OILO-EGUN.
Día de las gallinas.
Oillakunde, geienez, / astelen-iaute-egunez. /
Izenak berak dion bezala, / oillo-eguna da biltzez.
Or Eus 174.
OILOEN EZTEI
v. OILO-EZTEI.
OILO ERRE
(Sólo citamos aquí ejs. de su uso fig., como símbolo de
buena comida, riqueza, comodidad)
Pedro Migelek erabilli zituan ots-bero ta istillu
larriak, [...]. Etzuan bereala ollo errerik billatu.
Ag G 254.
Eztek an ere [Ameriketan] ollo errerik danentzat izango.
Ib. 251.
OILO-HERRI.
Tierra habitada, habitable.
v. OILO-LUR (b).
Ixraeldarrek mana berrogei urtez yanaritzat izan
zuten, ollo-errira eldu arte.
Ol Ex 16, 35 (Ur lur bizigarri, Ker biziterri, Bibl
lurralde egoiliardun, BiblE jendedun
lurralde
).
OILO ERRULE (Lar; ollo erroile B ap. Izeta BHizt2
).
"Gallina, que pone, ollo
errulea
"
Lar.
"Gallina ponedora. Ollo-erroileak tugu.
Ollo-erroile, ollo ona
"
Izeta BHizt2.
Trumoiagaitik kaltzairu-zati bat ifinten ddako
ondoan oilo erruleari.
A EY I 96.
Oillo urhe-arraultze errulia.
Arch Fab 173.
"
Emazte kura oilo errule gaiztoa da (Sal), errile
gaiztoa (R-uzt), aquella mujer (la andariega) es gallina
mala ponedora de huevos; es decir, no se sosiega"
A (s.v. errule
).
"
Oilo kanpoan errule (BN-mix), andariego, poco asentado;
litm., gallina que pone fuera de casa los huevos"
A.
OILO ERRUNUSTU,
OILO ERRAUSTU.
"Gallina que ya no pone, ollo
erraustua
"
Lar.
OILO-ESNE
v. oilesne.
OILO-EZTEGU (V-gip).
"Antzinan eztegu bezperan ezkongaiei egiten
zitzaien erregaloa, oiloak batik bat. Iru eguneko bodia izete zan,
bai. Oillo-eztegua esate jakon. Aurreko egunian umiak eta andrak
oilluak artu zestuan da, oilluak eruan da; bodarako
erregalua
"
Elexp Berg.
OILO-EZTEI,
OILOEN EZTEI.
Celebración de despedida de soltero.
Bezperatik mutillek artu senargaia / gau-erdian
zioten oilloen eztaia. / Jan, edan eta kanta, biltzerako mâia /
mutillaren begira zegon andregaia.
"Para obsequiarle con la
boda de gallinas"
.
Or Eus 360.
Senargaiak ez ditu betondoak illun, / oillo-eztaiak
ez du utzi buru-astun.
Ib. 360.
OILO-HEZUR.
Hueso de gallina.
Jateko zuk dukezu asia, / oillo eta urzo
ezurrez.
Arch Fab 83.
Ollo ezurrez eta lapiko zar apurtuz betea.
Urruz Zer 70.
OILO-GANTZ (ollo- V-gip)
Ref.:
A;
Iz
ArOñ
(
gantz
)
.
"Grasa de gallina a la que se hace durar en una olla de barro"
Etxba Eib.
"
Zenbat gantz, gantzak, ollógantza,
txarrígantza, también de las personas: las mantecas"
Iz
ArOñ
.
OILO-GARI.
"Fagopiro, ollogarija (Poligonum Fagopirum)"
LandHizt 371.
"Fago piro; litm., trigo de gallinas"
A (que cita el msLond
).
OILO GIZEN.
"Pavada, ollo gizena
"
Lar.
Salda begidunaren ondotik, ethorri ziren oilo
gizenak.
Barb Piar I 206.
Oillo gizen alperrik bada, [...].
Or Eus 158.
OILO GOSE.
"
Oillo gosea kantari, neska gosea dantzari (V-gip, Gc, B, R-uzt), la gallina hambrienta (es) cantora; la muchacha hambrienta, bailarina"
A (tbn. en Iz ArOñ
oillo gosia
).
Ollo gosia beti soñulari.
Mg PAb 122 (en una lista de refranes).
Erran zahar bat bada eskuaraz: / "Oilo gosea
kantari!".
Etcham 235.
OILO-IPURDI.
"
Ollo-ipurdi, beldurra, hotza, etab.ek eraginda, larruazaleko ilea
tente-tente jartzea. Ollo-ipurdiya jarri zat
"
ZestErret.
OILO-IPURDIA JAN (V-gip, AN-lar)
Ref.:
A EY III 272;
Elexp Berg
.
"
Oilo-ipurdia yan
dun ik (AN-larr), se le dice a una charlatana; litm., tú has
comido trasero de gallina"
A EY III 272.
"Se suele preguntar al que
habla sin parar si ha comido culo de gallina, por razones que ignoro.
Etorri ezkero ez aiz ixildu; zer, oillo-ipurdixa jan dok ala? Arek
jaukan barriketia; emute juan oilloipurdixa jan zebala
"
Elexp Berg.
Nai duzuna galde egidazu; oilloaren ipurdia ian bide baituzu.
Zait Sof II 76.
OILO-IRRINTZI.
"
Oillo-irrintzi (G-goi), cacareo de la gallina"
A.
OILO ITSU
v. oilitsu.
OILO-IZTER.
Muslo de gallina.
Ta orra non arlo berria abora etorri, ollo ixtar
baten atzetik.
Anab Usauri 48.
Amaikatxo ollo-iztar jandakoak.
Bilbao IpuiB 255.
OILO-JALE.
a)
(El) que come gallinas.
v. oilozale.
Axeria nehork borhostago eta hura
oillo-ialeago.
O Pr 510.
[Haxeri bat] oillo jale
handienetarik.
Arch Fab 159.
Axeri zar bat bainan ernia, / ladron eta ollo
jalia.
LuzKant
25.
Jatunak alderdi guztietan dira, baña
egingo nuke eztala iñon Euskalerrian beste ollo-jale ta
Txanton Piperri.
Ag G 348.
v. tbn. Tx B I 114 (ollo-jale).
b)
(oill- Sal, R-vid, oll- Aq 31 (R), olloxale Sal)
Ref.:
VocPir
437;
A;
ZarHizt
.
"Gavilán, ollojalea
"
Aq 31.
"Milano. Oilloak oillojalearen uxtuaren
senditeari ezkapatan dra, las gallinas huyen al sentir el
silbido del milano"
A.
"Épervier, txorizale? (Ae),
olloxale [sic] (Sal)"
VocPir
437.
OILO-JANTZAILE.
"
Ollojantzalea, el que come gallinas (AN-ulz)"
Iz IzG.
OILO-KAKA.
a)
(L, BN, S, R-uzt; H; ollo- H, oila- H, olla- AN-araq; Lar, H)
Ref.:
Lh;
Iz R 396;
EAEL
306n
.
"Gallinaza, ollakaka
"
Lar.
"Fiente de poule. Il se dit
grossièrement et par mépris"
H.
"
Ollokáka (R-uzt), excremento de gallina"
Iz R 396.
Cf. VocNav: "Ollacaca, excremento de gallina
[Salazar]".
Oillo-kakak, ondo igortzita be
kaka-autsak.
(V-m).
EZBB
II 76.
Oillo-kakaz ezpanik ez baltzitu; urteak berez
gizonduko zaitu.
(V-m).
Ib. II 77.
b)
"
Oilo kaka sagarra, pomme d'excrément de poule, fruit du
pommier sauvage"
H (s.v. sagarra
).
"
Oilokaka sagar, variété de pomme peu
savoureuse"
Lh.
"Con la [manzana] de sidra se mezclaba una
de calidad inferior llamada ollo-kaka (AN-5vill)"
Caro CEEN
1969, 224.
Azkue (s.v. sagar), remite oillokaka (L-sar) a
basasagar, que define como "manzana bravía".
OILO-KARAKA (B),
OILO-KOROKA
Ref.:
A;
Izeta BHizt2
.
"Cacareo de la gallina"
A.
"
Ollo-karaka unekin aspertu naiz
"
Izeta BHizt2.
Sitxak oillo korokarekin hazkabozkan
ikhasten.
(BN).
Lander Eusk
1925 (IV) 39.
OILO-KARANKA.
"Caquet (poule), oilo karanka
"
Foix (Lhande transcribe erróneamente karranka
).
OILO-KENTE.
"(S; Foix), volaille"
Lh.
OILA-KOLKA.
a)
(
H;
oilla- A,
olla- Lar,
Añ,
Dv (G, s.v. ollaloka
),
H,
oilo-koloka L, AN, BN-ar; H,
oillo- SP,
o.-koroka BN, S; Dv,
H,
olloklueka AN-5vill,
ollo-kloka Lcc)
Ref.:
A (
oilo-koloka
);
Lrq (
ollo
);
Caro Vera 221;
Gte Erd 291;
ZestErret
(
ollo
)
.
"Clueca gallina, ollo klokea
"
Lcc.
"Poule qui glousse"
SP.
"Poule qui glousse et veut couver"
Dv.
"
Oilo koloka bezain nahasia, personne brouillonne autant
qu'une poule qui glousse"
H.
v. oilaloka.
Begira zaiozu olla-kolka bati, nola bazkatzen
dituan bere txitak.
AA II 74.
Oilo korroka bere xituekin.
(S).
Michel LPB 414
(en el párrafo siguiente trae oilo koroka
)
Bi arroltze, ez erran [sic] berriak: nik uste oilo kooka zenbeiten
azpitik.
Prop
1895, 16.
[Atharratzek] idüri zikia ollo
koroka bere txitxekin.
GH
1925, 568.
Ollo kolokak bere hegalpeko beroarekin bizitza
emaiten du.
Zub 122.
Dündak txitxak hil eztitzan, oilo-kolkaren
pean atxeirüa ezari behar da.
(S).
A EY I 97.
Saski pean xitoekin, khexatzen oilo
kooka.
Herr
22-3-1956 (ap. DRA
, s.v. kooka
).
Irria ezpainetan ginuela eta ez zintzurraren
zolan oilo kolokaren karkaila!
JEtchep 87.
Oillo kloka txitak ateratzen egon oi dan
bezela.
AZink 91.
v. tbn.
Oila-koroka: Or Eus 21. Oilo-koroka: Arch
Fab 187 (oillo). A EY IV 355 (BN). Oilo
koloka: Larz Senper 26.
"
Oillo-korokaxitxak, constelación de las
Pléyades o cabrillas (BN)"
Lander (ap. DRA
).
"Los nombres de las constelaciones
son: [...] Ollo koroka bere txituekin (BN-baig), suelen
señalar un grupo de seis"
Satr VocP (s.v. izar
).
"
Ollokoloka bere xituekin (BN-arb), la gallina clueca con
sus chitos, pléyades"
JMB Mund IV 105.
"Oilo-koloka" nere gibelean utzirik bere
xitoekin, batto lehertu ere gabe, izar-erhautsez estalia,
izerdiz pelatua banindoan.
GH
1923, 714.
Azkenean, Oilo-koloka nere gibelean utzirik bere xitoekin,
[...] han, nere aintzinean ikusten baitut...
parabisua...
Barb Sup 14.
b)
"
Oillo-koroka, cacareo de las gallinas"
A (dice tomarlo de Dv, pero no lo encontramos en éste).
v. OILO-KARAKA.
OILO-KOLKETAN
v. kolka.
OILO-KOTA.
Zona de palos del gallinero.
Pensatu gendun ollo-kotako / iskallera ote
zuan.
Auspoa 39, 11.
OILO-LAPIKO.
"Cocido de gallina. Ollo-lapikua etxe guztietan, orrañok eldu gura eban Frantziako Errege Nafarruarrak
"
Etxba Eib.
(Fig.).
Gizonezkuen sarrittango argalunia, egunero
ollo-lapikuagaz aspertzia, eta ala zan kaletar au, etxeko
ederragaz aspertuta, baserriko andrakume [...] bategaz
aiskide.
Etxba Ibilt 465.
OILO-LAPUR.
Ladrón de gallinas.
Ollo lapurren batzuk.
Gerrika 230.
OILO-LARRU (ollo- B, oillo-narru V-gip, G-azp)
Ref.:
Izeta BHizt2;
Elexp Berg
.
"Carne de gallina, producto del
frío. Otzakin ollolarrue iten zait
"
Izeta BHizt2.
"
Oillo-narrúa eiñ, ponerse la carne de gallina, sea por
miedo, frío, etc. [...] Aura ikustera: suzko kotxia. Gero ugeldu
zien, baiña orduan auraxe bakarrik emen. Billurtuta, zera,
oillonarrua eindda; aura zala billurgarrixa ta
"
Elexp Berg.
Ixtorio hori aditzen zuen guziez, oilo-larria [sic] zuen senditzen gorphutzean
hedatzen.
Herr 12-11-1959, 3.
Paparra zabal-da, oilla-narru; uste gabean aizerik
aski badu.
EZBB II 90.
OILA-LOKATU.
Gallina clueca.
Cf. oilaloka.
Zenbat alditan arrapatu diozkak olla lokatuari bere
txitatxoak?
VMg 15.
OILO-LUMA.
Pluma de gallina.
"Plumón de gallina. Ollo-lumia [sic]
bigunagaz neban arrotuta buru-azpikua
"
Etxba Eib.
Emasteki garren aurpegia guzia ollo-lumas
josirik.
(206).
LE-Ir.
Nolako ile legunak zituen; iduri zauzkidan oilo
lumak zirela.
Prop 1896, 234.
Beharriak zirika eta zirika oilo luma handi
batekin.
Zerb BiGo 308.
Mutilla bultzada indartsuz ormagainetik andiko
aldera bota zun ollo-luma bezelaxe.
TAg Uzt 168.
v. tbn.
Prop 1907, 170.
OILO-LUMAZTATU
Zenbat aldittoz ez ote leizke ager zenbait
ollo-lumastaturik errietan.
'Cubiertas de plumas de
gallina '
.
(206)
LE-Ir.
OILO-LUR.
a)
(oillo- V, G, oillalur V-gip)
Ref.:
A;
Iz
ArOñ
(
oillalurra
);
Elexp Berg
.
"Pueblo natal"
A.
"La cercanía de la casa.
Oillalurrian bizi izan gaa, etxe onduan. Emen
geraketan gaa oilla-lurrian, cerca de casa"
Iz
ArOñ
.
"
'Norberaren oillolurra', ori esan izan da; kanpuan egondako
bat etortzen danian, 'oillolurrera orraittio etorri da'
ero. Sekula bere oillolurretik urten barekua zan
"
Elexp Berg.
Nere ollo lurrera, onezkero osaba zartua egongo
da, eta nai det bere ondoan bizi.
Apaol 34.
Balego iñor / [bakia] gura ez dabena, / laster ikusiko dau /
buruban egurra, / ta gordeko dogu guk / geure ollalurra.
(1824)
Gaboneko kantak
(ap. DRA
).
Basilik ain dau maite bere olo-lurre [sic, por ollo-lurre]
.
Enb 86.
b)
"(BN-ciz), tierra habitada, no
desierta"
A.
v. OILO-HERRI.
OILO-MIKA (V, G, L, BN, S)
Ref.:
A;
Lh;
Iz
ArOñ
(
mika
);
Elexp Berg
.
"Gallina enferma"
A.
"
Ollómikia, la [gallina] que está de
muda"
Iz
ArOñ
.
"
Iri jarri jan arpegixa, oillo-mikia emuten
don
"
Elexp Berg.
OILO-OILOKA.
"
Oillo-oilloka (Vc, ...), juego infantil, jugar a las gallinas"
A.
Oillo oilloka iñarduezkero, bera izaten zan
oillo lokea edo Amalokea.
A BGuzur 109.
Baetozan oillo-oilloka, alkarren jarraian.
Erkiag Arran 49.
OILO-OLO.
"Avena, olua, ollolua
"
LandHizt 366.
OILO-ONTZI (G-to).
"Las Ollôntzia (vasija de las gallinas) de Bidania,
donde algunas tienen tres hoyos o cazoletas; las Ollôntziya de
Andoain y las Ollaska (pesebre de las gallinas) de Oyartzun"
JMB Mund I 151.
OILO-OTARRA.
"Gallinero, cesto en que se llevan, ollotarra
"
Lar.
OILO-OTA.
"
Ollo-ote (V-gip), olloak gabaz lo-egiteko oltza"
Urkia EEs
1930, 29.
OILA-PABO (Hb; olla- Lar, Izt C 199).
"Gallipavo de Indias,
ollapaboa
"
Lar.
Harriet da, seguramente por error, la forma
oilar-paboa
OILOPEAN.
Debajo de la gallina, incubando.
Barikua ezta egun ona arrautzak oilopean
ezarteko.
A EY I 95.
OILO-PUZKER.
"
Ollopuzker (S), huevo (Lacombe)"
DRA
.
OILO-SALDA (V-gip; A (s.v. salda
)),
OILA-SALDA
Ref.:
Etxba Eib (
ollo-salda
);
Elexp Berg (
oillo-salda
);
ZestErret
(
ollo-salda
)
.
"Caldo de
gallina. Ollo-saldia amarretan arrautza gorringuakin eta txiki bat
zuri
"
Etxba Eib.
Lotsa beitira oillo saldak behar deikien
mankatü.
Etch 580.
Oilo salda hori hori, begidun batez hasten dela
aphairua.
GH 1922, 185s.
Jadanik oilo salda mahainaren gainean zen.
Leon GH
1924, 9.
Bazinuten oilo salda at ahotik ezin utzia!
GAlm 1931, 89.
Oilo-salda, ogi-axal gogorño batzuekin.
JE Ber 35.
Oilla-saldatzat lokaren salda / eman ziotek
gosari.
Or Eus 306.
Oillo-saldiakin zopa koipetsua.
And AUzta 70.
Il da gero, oillo-salda.
EZBB II 16.
Ollo-salda ederra egongo da.
TxGarm BordaB 109.
v. tbn. Barb Piar I 206. Ollo-salda: Ag G 374.
EusJok 123.
Ollo-saldia edo dalako orrek iztarri guztia pikatzen jok [...] ta barriz, beste Txesterrok [=los cigarrillos Chester] azkarriagoak ditxuk oindiok.
SM Zirik 114.
Mundu huntako saldarik hoberena dela oilo salda. [...] Haur batek
apezteko zerbeit abiadura duenean, ahaide, auzo, adixkide, oro,
berehala hitz bereko dira: oilo saldan biziko dela.
HU Eskual
4-9-1911 (ap. DRA
).
(Con suf. dim.).
Ollo-saldatxo, egazti, arrai, / arraultza,
talo, gaztaña.
Echag 107.
OILO-SALTEGI.
"Gallinería, donde se venden, ollosaltegia
"
Lar.
OILO-TXABOLA.
"
Oillo-txabola, gallinero"
Elexp Berg.
OILO-TXITO (AN-5vill; -xito L, -xitxa BN-mix),
OILA-XITO (SP (
vEys,
H (L)
))
Ref.:
A (
oillo-xitoak
)
.
(Pl.).
"
Oilla xitoak, les sept
étoils"
SP.
"Grupo de cinco estrellas; litm., la gallina y los
polluelos"
A.
v. OILA-KOLKA.
OILO-ZIRIN (V-gip, G-azp)
Ref.:
Elexp Berg;
ZestErret
(
ollo-zirin
)
.
"
Oillo-ziríña, oilo-kaka. Bizarrak urtetzeko oillo-ziriña emun bia zala esaten zoskuen mutikotan
"
Elexp Berg.
OILO-ZOPA.
Sopa de gallina.
Ollo zopa kutsugarria.
Etxde JJ 53.
Oillo-zopa fideorekin.
JAzpiroz 135.
OILO-ZORRI.
"Piojo de la gallina. Ollo-zorrixak jan biarrian dauke gure lokia
"
Etxba Eib.
OILO-ZULO.
"
Ollo-zulo, agujero pequeño en las puertas de las cuadras para que puedan pasar las gallinas"
Asp Leiz.