(Urt II 19, H),
funditzale (T-L).
(El) que deshace, destruye; (ángel) exterminador.
"Démolisseur"
T-L.
Israelitek bere athetan ezarri zuten bildotz odolak begiratu zituen aingeru funditzaileaganik.
CatLav 25 (V 19; v. tbn. aingeru funditzaile en MarIl 90 y Jnn SBi 8).
Gizon bat zen aberatsa, zeiñek baitzuen despentzer bat eta hau akusatua izan zen haren aitziñean haren ontasunen funditzaille bat bezala.
He Lc 16, 1.
Jendekia barbaro [...] bazter guzien funditzaileak ematzen eta jendetzen bazituen.
Prop 1897, 115.