(V, G, AN, L, BN, R ap. A
; SP, Lar, Arch VocGr, VocBN
, Dv, Gèze, H (+ a-)).
Acreedor.
"Créancier, qui a à prendre"
SP.
"Acreedor, el que tiene que haber"
Lar.
"Créancier"
Arch VocGr,
VocBN, etc. v. hartzekodun.
.
Tr. Documentado en autores septentrionales y en Orixe.
Hartzedun batek zitián bi zordun, batak zián zor borz-ehun dinero, eta berzeak berrogei eta hamar.
"Un créancier"
.
Lç Lc 7, 41 (TB, Dv hartzedun; He, Brunet hartzekodun, Oteiza arsalle, Ol mallegari, Or diruemaille, Ker, IBk, IBe diru-aurreratzail(l)e, BiblE diru-mailegari).
Beti zerbitzari leiala eta prestua, hartzedun da, bad'ere pagatua.
O Pr 98.
Adeskide batek beria gaztelutik, presontegitik idokiten dianian, haren berme sarturik, eta haren zorra bere gain harturik, hartzeduna bere morsatz, eta diharuz, bere hon propitik pagatzen dianian [...].
Tt Onsa 128.
Orhoit giten bada Jainkoa dela hartzedun zorrotz, egiten dituen emaitzez kontu hertsi bat galdetzen duena.
Dh 216.
Emazte eta haurrak nonbaitik hazteko, / Zergak ere pagatzeko: / Eta guzien gaiñera / Hartzeduna eta malobra.
Gy 5 (v. tbn. 284 hartzedun).
Zor bat da, komentuak tenorean pagatu ez duena, eta orai, hartzedunak dabiltza hor, komentuko phusken ondotik.
Laph 243.
Diru harekin ihesi joaiten baniz, [...] ene hartzedunak beldurrak joko ditu.
Prop 1889, 51.
Agintz'hoitaz geroztik / gan dire denborak. / Ukhatu diozkate / hartzedunei zorrak.
Zby RIEV
1909, 397.
Goizean artzedunak etorri ziran itaunka, baiña beste atera.
Or Tormes 97.
Lagundua naiz gizon emazte jatorrez, / askotxoren alderat betea naiz zorrez; / ez naiz hasiko denak izenda beharrez, / hartzedun haundienak huts egin beldurrez.
Xa Odol 317.