1.
Señal, expresión.
[Moisesek] Aaron eta beste apaizak Tabernakulotik irtetea eta naigabearen aditzerarik ematea debekatu zien.
Lard 85.
2.
Noticia, información.
Cf. ADITZERA EMAN (s.v. aditze).
Aditzerak emango / dizkizuet kantan, / sekula ez naiz ibilli / biar eztan plantan.
PE 90.
Eman biar det egun ortako / Barzelonako aditzera: / ogei ta amazazpi milla persona / juan omen ziran ikustera.
EusJok II 146.
Eder ta egoki esan zezaken Cicero batek "egiazko ala gezurrezko Jainkozaz aditzerarik gabeko erri bat arkitzen baño, solairu gabe uri bat jasotzea lan errezagoa zerizkiola".
Mok EEs
1924, 104.
Aditzera bat eman nai nuke / jende prestuen artian; / ernaniar bik nastu gaituzte / bizi giñanak pakian.
Tx B I 184.
Aditzera bat eman biar det / euskalduntarren tartian, / sega-apostu bat nola genduban / Gipuzkoako partian.
Ib. 215.
Aien aditzera lur osoan zabaldu baita.
Or Aitork 411.
3.
Aitzera txarrekoa da (Sakana).
'Esaten zaiona ez aditua egiten du'. Inza NaEsZarr 3.
4.
"
Aditzera aundikoa da [= 'se oye mucho'] (AN-gip, G-azp)"
Gte Erd 24.
ADITZERA IZAN.
v. ADITZEA IZAN (s.v. aditze).
ADITZERAZ (G-azp).
De oídas. v. ADITZEZ.