goiburua
sense-1
1.
(V-gip, G-goi, AN-5vill, B, Ae; Lar, H, Zam Voc),
muzorro (G; Lar→Dv, Añ (G), H)
Ref.:
A (mozorro, muzorro);
A Aezk 296;
Gte Erd 219;
Izeta BHizt2
.
Máscara, careta; disfraz.
"Disfraz de Carnestolendas"
Lar.
"Máscara, cubierta del rostro, muzorroa
"
Lar, Añ.
"
Mozorroz beztitu dira (AN-5vill)"
Gte Erd 219.
v. zomorro.
Ikusiko dezu nola ezarian bezela bere muzorroa bota eta... Arr Bearg 149 (ap. DRA). Munduan biziteko / bata besteagaz / gizon guztiak dabilz / mozorro banagaz. Azc PB 344. Eskuan mozorroa [Talia]. Ib. 305 (in Ur PoBasc 200 maskaria). Iñauteri-egunetan mutil buru-ariñ kaskil-utsak mozorroz bezela, kalendarioz estalirik bizi ote zera, udaberri maitagarria? A Ibaiz 11-5-1902, 1. Gurdi karroza ederrak, mozorro garbiyak beren petral zikiñakin. Iraola 115. Berak egindako mozorroa arpegiari txistuz itsatsita. Ldi IL 18. Andre urragarria mozorroz bete-ta. "Bien embozada". Or Eus 63. Bera atzetik mozorroz bil. Ib. 410. Mozorroz jantzi ta etxerik etxe ibiltzea. ABar Goi 18. Prosopon antzoki mozorroa zen. Mde Pr 344. [Bidaurretan] mutil batek "mozorroz" yantzi-ta, buruan arantzezko koroia ta guzi, Jesukristoren irudi egiten zuen. Herr 19-3-1959, 3. Arpegia bere, mozorroz edo sudur-zapiaz estaldurik. Erkiag BatB 21. Zugaitz-azalakin egindako mozorro bildurgarriak iartzen ditute. Ibiñ Virgil 90. Mozorroz, estalkiz, alegoriaz, konparazioz jositako hizkuntza. Zarate ELit 31. Erri saltzaille dan aitagoiak / arpegieran mozorro. Ayesta 92. Baiña edozein modutan / dira txalogarri, / nola mozorro ala / soiñu ta txintxarri. Insausti 352. En DFrec hay 5 ejs. de mozorro.
sense-2
2.
(B ap. A
; Lar, H),
muzorro (Lar, H).
Persona disfrazada.
"Pata galana, mozorroa
"
Lar.
"Moharrache o moharracho, momarracho, el ridículamente disfrazado"
Ib.
"En carnestolendas se visten de zamorros o mozorros
"
Lar Cor 232.
"[Koko itzak] geienean mamua, inguma, bidutzia edo mozorroa esan nai du batzuentzat"
Mok 14n.
Cf. VocNav: "Mozorro: [...] En Pamplona y otras localidades llaman así a los entunicados de la procesión de Viernes Santo".
Iñauterietako mozorroen edo irriz jauntzirik dabiltzan gizatxarren aintzurak.
Mb OtGai III 176.
Bere buruak parregarrizko apaingai batzuz jantzi-ta, momu ta mozorroen antzera, arpegiak oial edo bildots narruz estalduak zekarzkiten.
Lh Yol 33.
Flamendar mozorruak plazan agertu diranean.
Ib. 39.
Baserritarrez jantzirik zebilen mozorroa.
Osk Kurl 185.
sense-3
3.
(B, BN, Ae; Aq 1217),
muzurru.
Ref.: A; A Aezk 296.
Espantajo.
v. TXORI-MOZORRO.
Baldin batek arturik kasulla edo kapa edo alba sakratua, para balez alorrean palo batean muzurrutako, aizkatzeko txoriak.
(24).
LE-Ir.
Ezagu dute [bele, zozo ta iskiñasoek] mugan dagoen / mozorroaren gezurra. Or Eus 278.
Eztago luma gorrizko mozorroz [oreinak] izutu bearrik ere.
Ibiñ Virgil 101.
sense-4
4.
(V-gip, AN-gip-larr-araq, B),
mosorro
(V-gip),
muzurru.
Ref.: A; Iz ArOñ (mosórro); Elexp Berg.
"El bú, coco con que se asusta a los niños"
A.
Kristio txikiak dabiltza artaik (Oliaduratik) igeska igeska nola aurrak muzurrutik (296). LE-Ir.
azpiadiera-4.1
"
Mozorro (Sal, R-uzt), fantasma"
A.
azpiadiera-4.1.1
(G-to)
Ref.:
A Apend; JMB At.
"Genios familiares"
A Apend.
azpiadiera-4.2
Monstruo.
Alper alperrik, Lenendaria, / garbitzen dituk eskuak, / juez justutzat iduki azan / mozorro ori munduak.
Balad 239.
sense-5
5.
(AN-ulz),
mosorro (V-gip)
Ref.:
Iz ArOñ (mosorro), Ulz;
EAEL 96.
Bicho.
"El bicho"
Iz Ulz.
"Cualquier bicho nocturno que causa daño sin que se le vea bien, a diferencia de momórro, que es el que se ve"
Iz ArOñ.
Ez dira kanpoko mozorroak barrena sartuko.
ErleG 12.
Ale ta mosorroak biltzen azalez azal ibiltzen da [usoa]
.
Iñarra Ezale
1897, 339b.
Biozpean mozorro bildurgarria sortu zaio [...]; artxoak ez luke, orratio, kaltegarrigo joko sagar-alea biotz erdian.
TAg Uzt 27.
Urretxindorrak, mozorroak eta txindurrien arrautzatxoak ondatu oi ditu.
EgutAr 4-12-1956 (ap. DRA
).
sense-6
6.
"Persona antipática, arisca. Abade barrixa mozorro samarra pentsau jat
"
Elexp Berg.
sense-7
7.
"Vulva"
(AN-ulz).
EAEL
290.
azpisarrera-1
MOXORRO.
(V-gip, G-goi; Aq 814 (G)). Ref.: A; A Apend. (Forma con palat. expresiva).
a)
"Gorgojo [...] de la haba" Aq 814. "Gorgojo, insecto del trigo" A. "Gusano de frutas" A Apend.
Moxorro ta belar kaltegarriak bildu. EEs 1916, 253. Txapartegietan moxorro gorriak [...] atzematen ditinagu. 'Kermès rouge'. Or Mi 11. Ausiña baño miñagoko moxorro aiek. 'Fourmis'. Ib. 112. Moxorro-billa. "En busca de insectos". Or Eus 315. Ez moxorro txikienik. Or Aitork 416. Moxorro edo arra batzuek izaten ditu barrenean [kuku-sagarrak]. Ostolaiz 23.
b)
(Andar, ir, etc.) encubierto, en secreto. "Moxorro etorriko zan orain ere ori, auskalo zer jakin-naian" Gketx Loiola.
azpisarrera-2
MOXORRO-MOXORRO.
Solapadamente, secretamente. "Ori zer dabillen eztago jakiterik, or ibiliko bait'da orain ere moxorro-moxorro" Gketx Loiola.
azpisarrera-3
MOZORRO-AURPEGI.
Máscara.
Mozorro-arpegia kenduta, zana bezela azaldurik, [...] Ginebran fedea ta erlijioa ukaturik.
Aran SIgn 103.
azpisarrera-4
MOZORRO-JANTZI.
a)
Disfraz.
Basati-arteko aztiak erabili oi dituzten mozorro jantzien antza dutela. JMB ELG 50.
b)
(V-gip, G-azp, AN-gip; m. jauntzi AN-5vill). Ref.: Elexp Berg; Gte Erd 218s. "Disfrazarse de Carnaval. Karnabaletan mozorro jantzitta urten giñuan" Elexp Berg. "Mozorro jantzita ibiltzen dira (AN-gip), [...] mozorro jauntzia ate zen (AN-5vill), [...] iñauterietan mozorro jantzi zan (G-azp)" Gte Erd 218s.
azpisarrera-5
MOZORRO-JANTZIAN
(Ir, etc.) disfrazado.
Illun, bildur gabe, --zurubi gordetik / mozorro-iantzian, --illun, zelatan.
Or (
in
Gazt MusIx 177 (Gazt ib. 173 mozolo
)
).
azpisarrera-6
MOZORROPEAN.
Bajo el disfraz.
Militarrak ditugu, ezpata ta kartaginesaren mozorropean.
Zarate ELit 35.
azpisarrera-7
TXORI-MOZORRO.
Espantapájaros.
Gaurgero mutikoak eiten diote irri, / erabilliz errian txori-mozorro orri.
Or Eus 139.
Ontziska bi-iru, bakan, ez urrun, / txori-mozorro antzera, / aizerik ez ta oiala zimur, / arraunez doaz barnera.
Ib. 386.