1.
(V-ple-ger-m-gip, G-azp-nav, AN-olza; Lcc, VP 24r, Lar, Añ, Dv, H)
Ref.:
A; Bon-Ond 140; Ond Bac; Iz ArOñ, UrrAnz, Als; Etxba Eib; Holmer ApuntV; Elexp Berg; ZestErret
. Muñeca.v. eskumutur. Esango dau ilgo dabela odola ateratiak, makal dabilkola eskuturreko tintina. MgPAb 84.
Topetan ditubala zanak, ta eskutur sendo ta ikara bagiaz ateraten deutsala ederto odola. Ib. 45s.
Istanda egin eutsan eskuturreti odolak. AñEL2 212.
Obe da bear orduan esku atz bat ebaki, gero eskutur guzia baño. VMg 5.
Eskuturretako edergarriak. Lard 81.
Eskuturrean etzitzaion somatzen biotz-taupadarik. GaritUsand 52.
Baratxuria txiki-txiki eginda eskuturrean (eskumuturrean) ogei ta lau ordutan iduki bedi. AEY IV 220.
Eskuturretik pultsoa artuaz. NEtxAntz 129.
Eskuturreko erloiua. Erkiag BatB 160. Eldu zetsan eskuturretik sorgiñarri. Etxba Ibilt 468. v. tbn. Osk Kurl 167.
sense-2
2.
(Lar, Añ). Puño de prenda de vestir. Mutikoaren atorreari aitaren zarrenagaz idun, eskutur, mauka barriak ipinteko. AgKr 132.
Eskutur maukiagaz espanak igortzi ezkero. Ib. 49.
sense-3
3.Empuñadura. Baiña eskuturra edo kirtena zan tokiaren barruan, puñal zorrotz eta meia ei eukan. ErkiagBatB 22.
Zaztakoi zorrotza sartu zetsan lepotik eskuturra aurkitu arte. EtxbaIbilt 490.
azpisarrera-1
ESKUTURRA ATERA.
"Eskuturra atara, dislocar la muñeca. Jolasetan ebillela lagunegaz, eskuturra atara eban eta Mosolosiak konpondu zetsan" Etxba Eib.
azpisarrera-2
ESKUTURRA HAUTSI.
"Eskuturra ausi, quebrarse la muñeca. Arnobatekuagana eruan biar izan dabe, eskuturra ausita zuen auzokoa" Etxba Eib.