1.
(
H (L)),
onedatsi (
A),
oneresi (
Lar,
H).
"Bendecir"
Lar.
"
On-erastea, on-edastea, ongia erraitea"
HeH Voc.
"Bénir, donner des bénédictions, des louanges"
H.
"
Onedatsi (L?), bendecir"
A (que lo toma sin duda de HeH Voc).
v. onerran.
Jauna oneresten dut, zeren asmu berian kausitzen garen.
"Je bénis le Seigneur"
.
Birjin
54.
Jainkoak oneresiko edo benedikatuko zituela haren manuak.
Ib. 530.
Onedas ezazue gaizki zuetaz mintzo direnentzat.
HeH Lc 6, 28 (He benedika zatzitzue).
Maia onedatsi zuen.
A Ardi 46.
Jaunak onedatsi ta indartu bezazute [...] asmo eder [ori]
.
Ib. VII.
(Part. en función de adj.).
Bendito.
Ur oneresia hartu ondoan.
Birjin 263.
2.
oneresi.
Bendición.
Manearentzat dauzka txaloak / birtutientzat oneresiak (bendición).
Ag Ezale
1897, 266b.