Tr. Documentado en Larramendi, Cardaberaz (Eg II 187), Lardizabal, Uriarte y Ayerbe. La única forma atestiguada es malmetitu .
sense-1
1.
(G-goi ap. A
; Lar, H(V, G)),
malmetidu (V-m ap. A)
Alterar(se), apurar(se), afligir(se). "Afligirse, dársele poco o mucho por algún suceso [...]. No se le da mucho o no se aflige mucho, ezta asko malmetitzen" Lar. "Matarse por algo, malmetitu, larritu" Ib. "Malmetitu, alterarse" LE UrtVoc (no aparece en el original). "(G-goi, AN, LE), apurarse, alterarse" A (la indicación dialectal AN hace referencia sin duda a Urteco de Lizarraga). Eztira malmetitzen, ezteue nizaz kasorik egiten. LarSermAzc 55.
Bedereko ergelkeria! Etzaiteala zu malmeti. LarCarta a Mb 279.
Tamar etzan malmetitu, atzeratzeko bidea eskuan zeukalako. Lard 51.
San Pablok batere malmetitu gabe erantzuten zuen. Ib. 526.
Gauzak beren neurrira etorriko (datorzke) dira ordea. Ez malmetitu ba. AyerbEEs 1912, 153.
Zerbaitek oso bizi ta larri minberatu edo malmetitu du aurra. AyerbEEs 1915, 2.
sense-2
2.
(Lar). Hacer caso, tomar en cuenta."(Hacer) caso de algo, malmetitu, jaramon, txaramon
"Lar.
"(Hacer) donaire de algo, ez jaramon, ez malmetitu
"Ib. Erriak malmetitu gabe eta gutxitan idukirik bezela nere agintea. UrLev 20, 4 (Ol, Ker ez ikusi egin).