OEH - Bilaketa

2946 emaitza leon bilaketarentzat

Sarrera buruan (2)


Sarrera osoan (500)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
beheiti.
tradizioa
Tr. Propio principalmente de la tradición septentrional, baztanesa y alto-navarra. Empleado por Dechepare, Leiçarraga, Beriain, Axular, Oihenart, Pouvreau y Tartas, para épocas posteriores no contamos más que con los testimonios de Chourio, Haraneder, Mendiburu, Lizarraga de Elcano y TB hasta mediados del s. XIX, época en que vuelve a ser frecuente. En textos occidentales hallamos (además de algún ej. guipuzcoano moderno) beiti en BBizk, beitiko y beitiagoko en el alavés Gamiz y beitiago en Iztueta; Altube (Obs 47) da como V-ger gitxi-goiti-beiti 'aproximadamente'. Behiti es empleado por J.B. Elissamburu (cambiado en beheiti en eds. posteriores), Zubiri y alguna vez Hiribarren; beheti, si no se trata de errata, aparece alguna vez en Hiriart Urruty. En DFrec hay 6 ejs. de beheiti, 4 de ellos meridionales.
etimologikoa
Etim. De behe + -ti, sufijo que añadido a nombres de determinaciones espaciales forma derivados con función nominal y adverbial (cf. tbn. barruti, gaindi, goiti, urruti...). Cf. Lfn EJ 1948, 141-150, especialmente pp. 143 y ss.
Onom.: Uhanbeiti. (1100) Arzam 162. Garçea beeticoa. (1229) Ib. 162. Pero periz d'iturrueyti. (1360) Ib. 162. Garcia beytico. (1366) Ib. 162. Contessa de beheytie. (1370) Ib. 162.
sense-1
1. (L-ain, BN, S ap. A ; SP, Urt I 77, VocBN , Dv, H), beheti (S ap. Lh ; Lar), beiti, behiti (L ap. Lander Cor (ap. DRA) ; Hb).
Abajo, hacia abajo. "En bas" SP. " Maréa behéiti dóha " Urt I 77. "(Voy) abaxo, beera noa, beeti noa " Lar. "(Adv.), en bas" VocBN . "En bas, vers le bas (exprime mouvement). Zato beheiti, venez en bas. Syn. beherera, beera " H. Cf. Lfn EJ 1948, 144: "En Basse-Soule orientale, goiti signifie 'vers en haut' (Lrq 116); 'vers le bas' se dit behera (forme d'allatif); beheiti ne figure pas dans le lexique de l'ouvrage"; del mismo modo, Gèze 240 da gora y goiti "en haut", pero sólo behera "en bas". v. BEHERA.
Iguzkia, ilhargia odoletan etzinik, / itxasoa samurturik goiti eta beheiti, / hango arrainak iziturik ebiliren ialgirik. E 61. Baina Iesusek beheiti gurthurik erhiaz skribatzen zuen lurrean. Io 8, 6 (He beheiti; LE beerát). Erhokeria handia da, harria beheiti bezala, bekhatutan dagoena ere, eztela ifernura eroriko uste izatea. Ax 109 (V 73). Bana iagoiti / beheiti, goiti / zenbat ere bainabila, / zur' oldez, ehun <-oun> / bat enaint' ehun / urtez behin zurekila. 'Mais j'ai beau aller en toutes directions' . O Po 13. Itzul zaite goiti, itzul beheiti, itzul kanpora, itzul barrenera, non nahi edirenen duzu gurutzea. SP Imit II 12, 4. Guthizia handia dut zeruko gauzei itxekitzeko baina mundukoek eta hildugabeko pasioneek beheiti egoitzten naute. SP Imit III 48, 4. Ikusten niala gizon eta emazte tropela bat goiti zelurat igaiten, eta bertze tropela bat oraino handiagorik beheiti ifernurat ioaiten eta ero[r]ten, jende hek konsideraturik batziak gora, bertziak behera ioaiten zirela, oihu egin dut. Tt Onsa 5. Ene spirituak goiti eta haragiak beheiti naramanaz geroztik. Ch III 48, 4. Andi zéna, akáso jaustendá beiti infernurá. LE BOEanm 61s. Jainkoaren semea bazare, aurthik zaite beheiti. TB Mt 4, 6 (Dv beheiti, Echn -tik beheiti; beherera, SalabBN behererat; Ip, IBe behera, He, Leon hor behera, Ol, Ker, IBk goitik be(he)ra, Or ortik beera; Ur beerontz; Hual, Samper -tik apal ). Falta ez dakioke hari / trunbilka itzuliz-itzuli, / ondikoz-ondiko bethi, / goatea airoski beheiti; / duken artio azken lezea ardietsi. Gy 230. Zuhaitzak adarra du beheiti plegatzen, / Yainkoari duela homaia bihurtzen. Hb Esk 238. Zilhoak behar du pia bat eta erdi beheiti eta bertze hainbertze zabal. Dv Lab 342. Adixkidiak gira, ziaude beheiti, / eta bortha ideki emeki emeki. "Descendez" . ChantP 378. Ez zen laister ethorri biharamun goiza, / beheiti yautsi nintzen sendaturik ontsa. Elzb Po 210 (behiti en Onaind MEOE 555). Gorago igatekotz, behar zuan izan hegastina...; behiti behatzen banuen, han ikhusten nian nere atsoa. Elzb PAd 41. Emazte eskualdun, bere buroko xuria beheiti zabilan batek. Elsb Fram 129. Emaztea bere aldetik harritua dago goiti so, beheti so. HU Zez 57. Hartzen dautzu bet-betan hedadura bat, goiti eta beheiti eta bazterretarat, zabalduz doala eta azkartuz. HU Aurp 198. Hats-hantuarekin sahetsa goiti eta beheiti zerabilala. JE Bur 62. Neguko bele zahar zahar handiak bezala, bazoan goiti, beheiti, ezker eskuin, bainan bethi ixilik. Barb Sup 138. Bidearen sahetsetik gurekin badoa beheiti lats mehe bat. JE Ber 17. Behatzen dut beheiti. Ib. 93. Bizkitartean mail batetik bertzerat badira iragan-bideak; eta merezimendu arau badoazke herritarrak nor goiti, nor beheiti. Lf ( in Zait Plat XVI ). Hire ardiak bethi zaindu dauzkiat eta zainduko ere, beheiti joaiten bahiz beharrez, bainan ez beheiti joaiten bahiz plazerrez. Larz Iru 82. Urte hortan, beste gudu handi bat irabazten zuen [...] Frantziako errege gazteak. Batzu goiti, besteak beheiti... Betiko legea. Ardoy SFran 51s. Beheiti eremanez legar berria. Larre ArtzainE 14.
azpiadiera-1.1
(Con ablativo).De... abajo; por... abajo. " Eskillaretik betti jetsi zan (G-nav) [...] eskaleran eskintikan beiti eldu da (AN-5vill) [...] eskalaerer beheiti (BN-lab-arb)" Gte Erd 177.
Yangoikoain Semea balin bazara, bota zaite emendik beiti. Echn Mt 4, 6 (Hual kementik apal). Jauz zaite hemendik beheiti. Dv Lc 4, 9. Banoa leihora: zeru edo lur, gainetik beheiti edo petik goiti, nonbeitik zerbeit burura dakikedanez... HU Zez 202. Mendi gora hartarik mando bizkarrez beheiti jiteak akiturik bazagon. JE Bur 156. Ganixen erasia gorriak burutik beheiti hartu. [...] Horra ene irabazia! Barb Sup 92. Ats-ezin hartuz daudela, [...] zintzurretik beheiti zerbeitek trabatzen duela. FIr 191. Horrarat helduz geroz, ..."yautsi" zen Ibañetako leporaino, eta handik behiti Orreagarat. Zub 126. Gizon bat bazioan Yerusalemetik beiti Yerikora, eta lapurren eskuetan erori zan. Ir YKBiz 266s. Gaizoa ez baitzen gako zilotik ateratu, astoarenak eta mandoarenak hantxe hartu zituen burutik beheiti! Zerb Azk 95. Leiotik beiti bota zituan. Berron Kijote 81. Ohartua nintzan ardiak tarrapataka beheiti izituak sartzen zirela. Etchebarne 71.
azpiadiera-1.2
(Con ines.). " Aldapan beiti (AN-5vill)" Gte Erd 9 (G-azp-goi aldapan bera, V-arr aldatzak bera). " Eskalleratan beiti jetsi zen (AN-gip) [...], eskaletan beiti jautsi zen (B) [...] kallen beiti jetsi zen (AN-gip)" Ib. 177.
Auritzen-beheiti Agoitzerat jausten ginelarik, eskuinetik ginuen erreka. JE Ber 39. Ez zituen utziko gauza saindu horiek piltzarketariari saltzerat edo errekan beheiti igortzerat. JEtchep 61. Eldu ziren Donamariko bentan ikatzaz kargatuta beiti; eta Axura ori, berriz, zoaien Etxalar aldetikan goiti. Auspoa 97, 15. Oihamileko hegian beheiti. Larre ArtzainE 14.
azpiadiera-1.3
(Con sust. det.). " Malda beiti (AN-5vill), maldak beiti (AN-gip)" Gte Erd 9. " Eskallerak beti eldu da (AN-gip)" Gte Erd 177. " Karrike beiti gan ginen (B) [...] karrika beiti etorri da (AN-5vill)" Ib. 177.
Ahoa bustiz baizen ez doakizu zintzurra beheiti. JE Bur 77. Emazteak iziturik, oihuka abiatzen dira patarra beheiti. Ox 61. Zuzen, baserreka beiti ondoraño juan zen, emen bota an itzulipurdi. FIr 147. Mendiko aldapak beheiti harri haundi batzu punpeka igorri. (In Etchebarne 8 ).
azpiadiera-1.4
(Con dat.). Por... abajo. " Mendiari beheiti [o behera] abiatu zen (BN-arb-lab)" Gte Erd 9.
Bere mandoa, uliz estalia, maldari behiti abiatu zitzaiokan zalapartan. Zub 75. Gu bihurgunerat heldu orduko, hura, haizea bezala, firrindan harateko aldapa eztiari beheiti. JE Ber 101. Gero, biraka biraka, lerrarazten du mendiari beheiti. Barb Leg 129. Malda lerrakariari beheiti. Larre ArtzainE 14.
azpiadiera-1.5
(Con instr.). De... abajo.
Lan horri berari lotu diren jakintsuen izenak ematen dizkigu andanan, Aristotelez beheiti. MIH 238.
azpiadiera-1.6
(Con instr.; en expresiones como "boca abajo", etc.). (Con la boca, la cabeza, etc.) hacia abajo. Gte Erd 9 da buruz beiti (AN-gip-5vill, B, BN-arb) frente a buruz bera de otras zonas. v. AHOZ BEHEITI, BURUZ BEHEITI.
Ezarrazu supier batean formaren harrarazteko gizenaz beheiti eta ahalaz orotan bardin hedatua. ECocin 10. Jondoni Petri etzutena hala egin [gurutzefikatu] oro baino lehen, bainan buruz beheiti, berak hala galdeturik? Zerb IxtS 98. Halako hezur-debeku bat badutalakotz, poxolu bat bezala, parasol gider baten pare ahoz beheiti bainauka! Lf Murtuts 38.
sense-2
2. (Lar).
Abajo, en la parte baja, por abajo. "Abaxo, bean, beera, beeti. Estoy abajo, bean nago, beeti nago " Lar. "Ayuso, abajo, bean, beeti " Ib. " Oso beiti du zuloa (AN-gip), agitz beiti [o barrena] dago putzu ori (AN-5vill)" Gte Erd 263 (s.v. profundoa).
Luzbelegan zan ekusi, / azartu zan esatera / "izango naz goiti". / Barriz Gipuzkoari / enzun deutsagu sarri / gareala beiti. BBizk 2. Akáso gora zegoéna joainda béra ta beiti zegóna igainda góra. LE BOEanm 105. Guziók berórren beár garéla, berórren péan eta ménean guziók an goiti ta emén beiti léku ta denbóra guziétan. LE Ong 32r. Behakoa goiti, eskua ondotik atzemanka, ikherka, bainan gathearen muthurra baizik ez ageri beheiti. JE Ber 24.
sense-3
3. (Uso adj.). Bajo, que está abajo.
[Leku] ohetatik beitiena eta zeruetatik urrutien dagona, non baitaude demonioak. Ber Doc 109rs.
sense-4
4. (B; Dv), beiti (AN; (AN); betti AN-5vill), beeti (AN; (AN)) Ref.: Bon-Ond 153; A (beeti, beiti); A Apend (beiti); Iz Ulz (beitti) .
(Uso sust.). Parte baja, parte inferior; suelo; planta baja de una casa (reciben por extensión este nombre tbn. las distintas dependencias situadas en ella: sótano, bodega, cuadra, pocilga, etc.). "Baxo, lo baxo: (V, G), bea, pea; (AN) beitia " . "Bas (subst.)" Dv. " Beeti (AN-5vill), pavimento o suelo de una habitación" A. " Beiti: 1.º (AN), parte inferior; 2.º (AN-5vill, G-nav), bodega; 3.º (AN), establo" Ib. " Betti (AN-5vill), pocilga" Ib. " Beiti (AN-erro) cuadra; (AN-larr-ulz), pavimento" A Apend. " Beitti gúzie, todo el solar (de la casa)" Iz Ulz. Cf. Vill Eleiz-5 62: "Las formas Goiti / Beheiti, originariamente ablativas, han venido a ser también formas normales, o sea, nominativas. Baste recordar los topónimos y apellidos Beitia y Goitia. En la región de Aránzazu existe el topónimo Elorrieta-goiti". Cf. infra BEHEITIAN, BEHEITIKO, etc.
Goiti beitez oien mertxedeok beitira. "Levántense y bajen ustedes abajo" . (Mañeru, 1684) ReinEusk2 173.
azpisarrera-1
BEHEITIAGO (beitiago Añ; beeti- Lar, Añ (AN), A). "(Más) abajo: (V, G) beerago; (AN) beiti-, beetiago" Añ. "Beetiago (AN), más abajo" A (tomado tal vez de Añibarro).
Ark edátzen bésoa, ta beitiágo lúrra, de manéra ezi etzúke erdétxi [makilla] artzéra. LE BOEanm 926. Zerain ta Mutiloa ezkerretara lagarik dijoala artzen du beitiago Mutiloako ibai txiki, izen bereko mendian jaiotzen dana. Izt C 114. Oronoz baino beitiago Mugariko landetxan, Baztango eta Bertizarango muga bi ibarretakoak Baztan-zubirekin berezitzen diran tokian. Ib. 120. Euskarak, Nafarroako euskarak buruenik, ez zuen burua jasotzen, behetik beheitiago zihoan. MEIG VI 77.
azpisarrera-2
BEHEITIAGOKO. De más abajo.
Ene gorainziak emozute / ene adiskide gustiai, / beitiko etxeko jenteai / ta beitiagoko arreba biai. Gamiz 206. Infernua latiñezko itza da ta leku-bekoa, berago edo beittiagokoa esan nai du. Inza Azalp 115.
azpisarrera-3
BEHEITIAN (beitian Añ; beetian Añ (AN), A; beeitin B; beitin AN-5vill). "Abaxo [...] (AN) beetia, beetian" Añ. "(De) baxo [...], bean, beitian" Ib. "Beetian (AN), abajo" A (tomado tal vez de Añibarro). "Beitin du sukaldea (AN-5vill), sukaldea beeitin dago (B)" Gte Erd 49.
Trintáte jaun andiari / biz denbóra guzían, / kánta milla ta laudari / beitian ta goitían. LE Kop 87. Batzuetan an goitian, galdua goibeletan, / Ta beitian arrastaka lur azalez bestetan. TP EuskOl 1930, 74. Beitien dauzkate ofizinak eta lenbiziko bizitzan Jean Pierre Yauna bizi da. Izeta DirG 21. Asotsa nabaitu ginuenean beitien, yautsi nitzen laisterka. Ib. 123.
azpisarrera-4
BEHEITI ARI IZAN. Menguar, declinar; bajar.
Gure herrietan ere batzuek beren egitekoetan goiti hari dira, beren lanari esker; bertze asko beheiti, beren artha eskasez. Dv Lab 263. Ikhusirik gure ahalak egunetik egunera beheiti ari zirela. Prop 1880b, 97 (Dv traduce: 'Nos ressources allaient en déclinant'). Zaldiz eta karrosaz beheiti ari ziren. Lanak zituzten ezin jarraik-araziz behar zituztenak. StPierre 19. Ez duka ordean ikusten ardien prezioak bethi beheiti ari direla? Larz Iru 56. --Nola pasatu du gaua Ganixek? --Beheiti ari da. Larz Senper 112 (Vill beerantza dijoa).
azpisarrera-5
BEHEITI EGIN. Bajar. "Prezioak beiti in du (B), prezioak beheiti joan dira (B)" Gte Erd 101.
azpisarrerakoSense-5.1
Decaer.
Ez bada belhar hainitz biltzen etxe batean, lurrek bortxaz beheiti eginen dute; hainitz bada, goiti. Dv Lab 103.
azpisarrera-6
BEHEITIENEKO (El) más bajo, (el) inferior. "Gure pisua beitinekoa da (AN-gip)" Gte Erd 217.
azpisarrera-7
BEHEITI JOAN (Fig.). Decaer. "Beheiti goatea (fig.), décliner dans les affaires" Dv.
Ez da langilearentzat irabazbide onik. Laboraria bereziki beheiti doa, nahi eta ez. HU Zez 64.
azpisarrera-8
BEHEITIKO (L, BN, S ap. A; SP). De abajo. "D'en bas" SP. "Baxo [...]. Lo de abaxo: bekoa, beitiko. De baxo: bean, beitian" Añ. "Lo de abajo. Beheitiko urhatsak, goitiko urte (BN, Sc), los pasos de abajo, años para arriba" A. Cf. beheitiko.
Ekusten ditu antuste arroak dituen amiltegi guziak; eta, andik erortzeko beldurrez, artzen du humiltasunaren beitiko bidea. Mb OtGai II 74. Ene gorainziak emozute / ene adiskide gustiai, / beitiko etxeko jenteai / ta beitiagoko arreba biai. Gamiz 206. Jautsidá gure beitiko mundugontára. LE BOEanm 617. Azienda batzuetan izarra ongi ageri da, zeren goitiko ileek eta beheitikoek, elkar jotzearekin, kizkurdura bat egiten baitute. Dv Lab 246. Soineko zolan haixturren pikoa... / Katalin ohartu gabe, tarratan doa / urradura mikoa! / Han izan ez balu zai' azpikoa, / lotzen zakon, lotzen, beheitikoa! Ox 183. Itz onek [infernus-ek] ordea esan nai du beekoa edo beittikoa edo baitta ere lurraren azpian, barruan edo baittan dagoan lekua. Inza Azalp 72. Infernuetara edo beittikotara jetxi zan. Ib. 73. Duque de Alba deituak ere bide hori hartu zuen, haratekoan beheitikoa eta hunatekoan gainekoa, [...] Benafarroa menperatu nahi izan zuelarik. Zub 126. Beitikoei eskeñi oi zazkien il-adiguriak eskuetan. Zait Sof 20. Emen beitiko edertasunak zitun maite. Or Aitork 92.
azpisarrerakoSense-8.1
(Tras instr.). " Ogei urtez beitikoendako (B)" Gte Erd 295 (AN-gip beeko, V-arr, G-azp beerako).
azpisarrerakoSense-8.2
(Tras tema nominal nudo).
Lur gainekoak eta beitikoak oro. Zait Plat 71.
azpisarrera-9
BEHEITIKOAGO. Más bajo, de más abajo. v. BEHEITIAGOKO.
Lokarria lakain ezberdinetan sailkatuz, lokarri berak ots zoli gorengoagoak edo ots motel beitikoagoak ateraten zituen. Zait Plat 54.
azpisarrera-10
BEHEITIKO ALDE. Parte baja. v. beheitialde.
Oianain beitiko áldean aurkituzué ugaldebát ándia. LE BOEanm 251.
azpisarrera-11
BEHEITIKOAN. Al bajar. v. BEHEITIRAKOAN.
Yadanik pasatu tut presondegi frango / bainan orotan bazen zerbait asetzeko; / goitikoan azkar eta beheitikoan flako, / ez nauk ni gehiago infirmerirako. Elzb Po 210 (behitikoan en la ed. de Onaind MEOE 555). Zoko hetan gaindi dabiltzanek han dute ohidura gelditzeko, zerbeiten hartzen goitikoan edo beheitikoan... edo bietan. HU Zez 116.
azpisarrera-12
BEHEITIRAINO. "Goittitik beittiréño, desde arriba hasta abajo" Iz Ulz. "Goitikan beittiño (AN-gip-5vill), goitikan asi ta beittiño (AN-gip). Gte Erd 237.
Eta zé tunika kosturagabea, eoturík goititík asi ta beitiraño guzía. LE BOEanm 1271.
azpisarrera-13
BEHEITIRAKO. Descendente. "En direction, en destination du bas. Goitirako urhatsa utzirik, beheitirakoa hartu du" Dv. Cf. beheitirako.
Baña dá inposible ellegátze gloria bererá ta ez bide beras: Zerúra infernúko bideas, goiengartára bide beitirákoas. LE BOEanm 195.
azpisarrerakoSense-13.1
(Tras ablativo).
Eta igorri zuen Bethlehemen eta hango inguru guzietan ziren bi urthetarik beheitirako haur guzien hiltzera. Dv Mt 2, 16 (Lç haur bi urthetako eta behereko guziak).
azpisarrera-14
BEHEITIRAKOAN. "Au moment de descendre, en descendant. Beheitirakoan ekharriko duzu" Dv. v. BEHEITIKOAN.
azpisarrera-15
BEHEITIRAT. Hacia abajo.
Ez minzazekó goitirát Jangoikoaren kontra blasfemia ta juramentu banoes; estáre beitirát itz torpees. LE BOEanm 135.
azpisarrera-16
BEHEITITIK. "En Bera (AN) vive fosilizado el sufijo de ablativo ti por lo menos en dos vocablos. Goiti y beiti (que ellos pronuncian gotti, betti) han dejado de significar 'desde arriba' y 'desde abajo', para designar meramente las ideas de arriba y de abajo. 'Desde arriba' es para ellos gottitik, 'desde abajo' bettitik"A Morf 23.
Ez solamente pulpitotik guziei, baita ere zenbáit órdus beititik aurréi erakustenomenzióte zeñátzen. LE BOEanm 77.
azpisarrera-17
BEHEITIXEAGO. "Han venido a menos, betixeago etorrik dira (AN-5vill)" Gte Erd 143.
Emendik segitzendá, dió [katezismoak] bereártan beitixago, ezi explikaturik laur gauzaébek, baitire eskritúra sagratúko berze ainberze itúrri bekála. LE BOEanm 146.
azpisarrera-18
BEHEITIXEAGOÑO. Un poco más abajo.
Handik beheitixagoño elgarretarik behexi ginen. Etchebarne 66.
beheiti
<< behe 0 / 0 beheratasun >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper