goiburua
sense-1
1.
(
V, G, AN ap. A
; SP,
Lar,
H),
koxkatu,
kozkatu (
H).
"
Lazaren koskatzea, cocher, entailler la poutre"
SP.
"Adentellar una pared dejándola con dientes"
Lar.
"Abollar"
Ib.
"Bossuer un objet"
H.
"
Kozkatu: 1. faire des entailles, des dentelures; 2. marquer par des entailles"
Ib.
"Hacer muesca, mellar, mellarse una herramienta"
A.
Gauza oietako batzuek [...] ez zuten len bezela ertza bakarrik koskatua, baita gain-azpiak ere.
JMB ELG 32.
[Lugin arretatsuak] azalean koxkatzen die [matsondoei] bakoitza dagokion lekuan ezarteko.
Ibiñ Virgil 87.
Tailaketak berak, akatsez koskatzen.
"Los mismos entalles les haces escotaduras"
.
MEIG
IX 125.
(en colab. con NEtx)
azpiadiera-1.1
"
Koxkatu (G-to), tajar castañas para que no echen tiros al asarse"
A.
azpiadiera-1.2
(Part. en función de adj.).
Dentado; mellado.
"Abollado, [...] koskatua
"
Lar.
v. koskadun.
Osto koxkatuak dituen zugatzak (arbolak) ilberan inausiak izan bear due.
"Los árboles de hojas festoneadas"
.
A EY I 162.
Aritz, astigar, elorri [...] ta beste zugatz batzuk osto koxkatuak dira; arte, [...] eta gorostiak, koxkatu bageak.
Ib. 162.
Ezten-bizkar koskatuak.
JMB ELG 30.
Eizeko ezur-taia koskatuak.
Ib. 31.
Kañabera koskatua ez du ausiko.
Or Mt 12, 20 (Lç, Ip zart(h)atu, Dv, Echn, Leon kraskatu, He arraillatu, Ol irrikitu, Ker brintzatu, BiblE printzatu, IBk pitzatu).
azpiadiera-1.2.1
"Ardo-dantza" ook 2/4 koskatu-koskatuan dira. Erriak aldatuxe edo ditu, Azkuerenean dakuskezunez. Or Eus 161n.
sense-2
2.
"A las esquinas o prominencias en plano y en el medio llamamos koskak y de aquí koskatu al hacer estas prominencias"
Lar.
Laiak lurraren barma dana puskatua ta koskatua uzten dik.
TxGarm BordaB 28.
sense-3
3.
kozkatu
(Lar, H). "Amojonar" Lar. "Kozkatzea, limiter, mettre des bornes" H.
sense-4
4.
Ondular.
"
Ule koskatua dauka (V-arr)"
Gte Erd 239.