1.
(V, G, AN, L, BN, S, R; Lar, Aq 374 (G, AN)),
adakatu (S; H)
Ref.:
A (adarkatu, adakatu);
Lh
.
Cornear.
"Frapper des cornes"
H (s.v. adarra).
Cf. adartu.
Burrukan ekin zioten [...] odei zuriak eta alkar gainkatuz, adarkatuz eta bultzakatuz [...], zerupe dana artillez estali zuten.
TAg Uzt 107.
2.
(H),
adakatu (H).
"Ébrancher, se ramifier"
H.
3.
(Foix),
adarrakatu
.
Podar.
"Élaguer"
Foix.
v. inausi.
Egun hautan bide bazterretako hesiak ari zituzten adarrakatzen.
Herr 11-5-1961 (ap. DRA
).
4.
Desviarse.
Zeiharkatuz bagoazi malda eztiari gora, noiz eguerdi-alderat, noiz mendeal-alderat, bainan eguerdirat mendealerat baino izpi bat adarkatuagoz.
JE Ber 50.
Handik beheiti, tutua [zintzurria] berriz zabaltzen da; ez du bertze hertsigunerik, birietarat buruz adarkatu artio.
JE Med 55.
Bada hor erridau mehe bat, aho-gangatik mihirat jausten dena [...] Haurra okaka hasten bada, ikusten ahal zako erridau hura goititzen eta gibelerat adarkatzen, bere gingilarekin.
Ib. 46.