1.
(G-goi-nav, AN-olza, Ae, Sal; Lar, Añ, A Apend
),
muxer (AN-ulz-egüés-ilzarb, Sal),
musar (V, G, AN-5vill, L; Dv (G)),
muixar,
muxer (Sal),
mixar (V; Lar <-is->, Añ, Dv (V), H),
mixer,
misar (H),
mozarro (BN-lab),
buxarra (Sal),
bixar (AN-olza),
bixer (AN-erro),
bisar (B, BN-baig)
Ref.:
Bon-Ond 143;
VocPir
392;
A (muxar , bisar , musar, mixar);
A Apend (mixar)
; Broussain (mozarro , sg. DRA); Garbiz Lezo 45; Iz ArOñ (míxar), Ulz (muxérra); Etxba Eib (mixar); JMB At; EAEL 428; ZarHizt (buxarra, muxar, muxer)
.
Lirón. "Marmota" Lar, Añ, A e Iz ArOñ. "Marmotte" Dv y H. "Lirón" A Apend, Iz Ulz y JMB At. "Bisar (B, BN-baig), gato montés muy pequeño" A (que da la misma trad. para muxar (Sal)). "Mozarro, lirón (BN-lab)" Broussain ms. (ap. DRA). "Variedad de ardilla" Etxba Eib. Cf. Or Eus 78n: "Muxarra erderaz "marmota" da, zenbaitek oker "lirón" esaten badio ere". Sin embargo, la marmota es un animal inexistente en el país; las trad. "marmota" y "marmotte", si no son extensiones de sdo., están seguramente por 'lirón'. Cf. VocNav s.v. musarra, musherra y micharro, y LzG s.v. micharro, siempre con el significado de "lirón".
Aphurtto bat musar-iduria naiz, eta hori gabe orain-orobat sei orenetan ohean ninteke.
"Marmotte"
.
Birjin
135.
Au berau gertatzen da sugeakin, musarrakin eta beste asko animalirekin.
"Marmotas"
.
It Dial 29 (Dv musar, Ur mixar; Ip marmota).
Gipuzkoako mendietan ezagutu izan diran abere basati edo lar-abreak dira katamotza, [...] muixarra.
Izt C 191.
Eztute esaten abere ta pistien artean muxarra dala lotiena?
A Ardi 30.
Muxarra baño ariñago igo zen zugatzera.
'Loir'
.
Or Mi 18.
[Idazle] labur-zaleak agiriko azala gogorra dute. [...] Muxarraren ortzak bear estalkia urraturik mami-biotza jotzeko.
TAg Y
1933, 21.
Atzeman ditu bi muxar eder.
Or Eus 81.
Gaztain arteko pagoa duzu / aberatsa muxarretan.
Ib. 79.
Muxar-eizea.
Ib. 87.
Muxarra pago-zuloetan sartzen baldin bada, ego-aizea.
(AN-larr)
"El lirón"
.
A EY IV 213.
Ez du muxarrak orren salto abilla.
PLoidi (
in
Onaind MEOE 1012
).
Muxarrak, gabean edo alban.
(V-m).
EZBB
II 64.
Muxarra bezin zauli igo niñun aritzaren buru-adarrera.
Ataño
TxanKan
68.
Bat muxarra dugu. Bestea, katagorria.
Ostolaiz 29.
2.
(Uso adj.).
Dormilón, perezoso.
Lasonar oien gogo muxarra / beti lo egon ez dedin.
EA Txindor 112.
Zergatik zu, ordea, ez berdin ziñaken, / adimen muxar onek ez dit arrapatzen.
Loram 150.
3.
"
Muxarra, delgado"
Garate Cont,
RIEV 1933, 100.
Puzkar bat botatzeko / indarrik ez dute, / ai zer muxar-kuadrilla / juntatzen zerate!
MendaroTx 199.