1.(Urt IV 353 y V 395, VocBN , Dv, H (L, BN)), ziflatu (L-ain ap. A; Urt IV 353 y V 395), ziplatu (AN-larr ap. Asp Leiz ; H (G)).
Disipar; malgastar. "Dissiper un bien" VocBN. "Dissiper son avoir" Dv. "Dépenser avec prodigalité" H. "Gastar dinero" A. "Gastar dinero. Diru guzia ziplatu du" Asp Leiz. Uste nuke denbora xifla nezakela, gauza zin bat bezala hori gogoan banerabila. Birjin 94. Gizon gazte hark bere sosak xiflatzen ditu harlotokerian eta emakumekin. Dh 434.
sense-2
2.
(BN-ciz ap. A; Ht VocGr 382 Lar Sup, VocBN, H (L, BN)),
ziplatu (H(G)). Devorar, zampar."Manger par excés"HtVocGr 382.
"Comer demasiado"Lar Sup. "Dévorer" VocBN. "Manger, boire beaucoup et en peu de temps" H. Gathulu zabal baten barnen / moillia hori ezari zien. [...] Koki txarrak bere mihiaz / oro xiflatu zian. ArchFab 145s.
Baxo-erdi bat Jesus batean ziplatu ta gero, asi zan etxe-alderako asmotan. MujPAm 59.
sense-3
3.
(H(L, BN)),
ziflatu (R-uzt ap. A),
ziplatu (G ap. A
; H(G)). "Enlever, souffler. Iesus-garrengo ziplatu omen zien partidua nafarrai, on dit qu'il enleva la partie aux navarrais en un rien de temps (en un Jésus)"H.
"Ganar, desplumarle a uno (pop.)"A.
Oiarzungo galai gazteren bat arras mindurik, asi omen zan sakatzen pillota andia, eta Jesus-garrengo ziplatu omen zien Nafarrai partidua. IztC 244.
sense-4
4.ziflatu (R ap. A), ziplatu (G-to ap. A). "(Pop.), morir" A. Ura illa zala etsita, ikaratu nintzan topatzeaz: oi, au bizi al duk? egin nion nere buruari. Ta gauzak zer diran! Ori gaur bezelaxe esan ta urrengo egunean ziflatu zan. AnabUsauri 8.