(H, A) .
(Como segundo miembro de compuestos).
"Sorte de, espèce de, manière de"
H.
"Mendiburu emplea frecuentemente esta palabra en sentido de 'manera, traza, especie'"
A.
Ereintzen badu batek bere baratz-lur maneatuan, egiten dela aza-girorik andiena bezain andia.
Mb IArg I 209.
Ekus dezazun zer bekatu-giro den blasfemia.
Ib. 262.
Neka-giro oriek garaitzen dute, dio Santuak, komunioz sendorturik arkitzen ez den bihotza.
Ib. 271 (79 giza-giro; Mb IArg II 329 jenda-giro).
Batzarre txar bat edo konzilia-giro gaisto bat.
Mb OtGai II 290.
Erromar, euskaldun, arabiar, godo ta beste jende giro arrotzetati artu ditu ezin esan beste luma.
Mg PAb 197.