1.
"Ensuciar"
Lar.
Cf. 1 basi.
"(V), embadurnarse"
A.
2.
(AN-larr; A Apend).
Mojar(se), empapar(se); bañar(se).
"Calarse"
A Apend.
"
Basitu, pasarse por la humedad. Aurtengo eurite onek artoak eta gariak basitu ditu
"
Asp Leiz.
Errege, eure eskuetan artu eikek neure odolaz bustiriko lur-zati bat eta beraz begia basitu-ezkero, osatuko iak.
A Ezale
1897, 110b.
Eman ere zidan gogoak basialdi bat artzea, aditu bainun basitu izena artatik zetorrela grekoan balaneion, barneko kezka aizatzen dulako. Basiturik ere len bezala gelditu nintzala aitortzen diot Zure errukiari.
Or Aitork 237.
Aruntzago derama / ondasunen mendira, / egarria, basituz, / kentzen dun iturrira.
"Del gozo fiel las baña"
.
Or ( in
Gazt MusIx 93
).
3.
(V ap. A
),
bazitu (V-ger ap. A
; A DBols),
bazi (V-ple ap. A
).
"Untar, rebañar platos, etc."
A.
4.
(Sust.). "Basitu bat artu, tomar un baño" (G-to) Or Eus 334n.
BASI-BASI EGIN.
"Basi-basi egin, calarse. Danau basi-basi eginda nator" A Apend. "Basi-basi egin, mojarse. Basi-basi egiñik etorri giñen menditik" Asp ANaf. v. BASA-BASA EGIN (s.v. 2 basatu).