(
gral.; SP, Mic 9v, Urt I 281, Lar, Añ, Arch VocGr, Dv; h- S; Dv, H),
errope (
Añ),
errapa (
Arch UFH),
errepe (
V-gip, G-to),
errepa (
Arch UFH (S)),
rape (
R-uzt)
Ref.:
A; Garate Cont RIEV 1933, 97; Bon-Ond 141; Lrq (herrape); Etxba Eib; Iz ArOñ, To (errepea), Ulz, Als, IzG (errepeie), UrrAnz (érrepia), R 396; EAEL 281; Elexp Berg (errepe); Gte Erd 177; ZestErret (errape, txal)
.
Ubre, conjunto de las mamas; mama. "Para que cese de dar leche [a la oveja que sufre de mamitis], errapea antzutu, suelen untarle la ubre con manteca de cerdo (G-goi)" AEF 1955, 119. "Errapiak, en plural, cuando con esta expresión se alude a los pechos de la mujer" Etxba Eib.
"Errapea, errapia gisako erantzuna, itxura denez, animalien ugatz-gurintxa adierazteko erabilia izan da, soilik" (V-ger) EAEL 281. "Txalak errapea bota/eman, (txahalak errapera bota/eman), erautzi; txahal jaio berriari eutsi, amaren errapetik esnea edan dezan" ZestErret.
Cf. erro
(2).
Tr. Documentado en todos los dialectos. Hay un ej. seguro de
errapa en B. Enbeita (
NereA 162).
Ifiñiko diat nik / bei gazte bat teman; / bi txekor zeaukatzik / bere errapean, / eta bi bider jazten / diat egunean.
It Fab 188.
Baita ere errapeak [auntzak] / Esnez ondo beteak.
Izt C 189.
Zenbait denboren buruan ardien errapean otso-kumeak aphur bat gothortu zirenean.
Gy 39.
[Behiak] adarrak behar dütü leñ eta argi, herrapia xuri, handi eta ez aragitsü.
Ip Dial 93 (It, Ur, Dv err-).
Batek beinguan antzeztu eban bei bat nabar ta luzia. Euzkadin jarri eutson musturra ta Madriden errapia.
Enb 172.
Eserita an ari zen [...] errape anpatuak lauskitzen, esne eder aparduna ereika atereaz.
Or Mi 99.
Amaren bularretik aziak gaude beintzat... Zuek, berriz, iñork ba al daki nongo errapetik edoski zenuen?
Ldi IL 85.
Sudur-mizpira, errape-erroa, / isastxoko naiz okotza, / jun-etorrian billatzen dute / beiai agerraziz ortza.
Or Eus 318.
Zizta sumatzen baitu [ardiak] errape miñean.
"Delicada ubre"
.
Ib. 375.
Bei-errapeak esne iario daude.
Ibiñ
Virgil
92.
Ez bazaizu jarritzen / errapeko minez, / ogei ta lau bat litro / badauzka gutxiñez.
Uzt Sas 236.
Plazan bei danak errape aundiarekin.
BBarand 116.
(AN-5vill ap. EAEL 282). Pezón de vaca.
ERRAPE-GAITZ.
"Mamitis gangrenosa, errepe gaitze. La ubre atacada de calentura se pone negra (G-goi)" AEF 1955, 119.
ERRAPEKO SATAR.
"Mammite" Herr 10-2-1966, 2.
v. ERRAPE-SAGAR.
ERRAPE-MIN.
"Errape-miña, la enfermedad muy mala (de las ovejas); se les pudre la ubre y también mueren" Iz ArOñ.
ERRAPE-SAGAR.
a)
"(V-ple-m-gip, L, BN, B, S), endurecimiento de la ubre del animal" A. Cf. errosagar.
b)
Glándula mamaria.
Erdika bakoitzak, bi errape-sagar edo glandula esne-emaile dauzka.
Oñatibia
Baserria
99.