(S ap. A
; OVocPo, SP, Gèze, Dv, H),
esteari (BN-ciz, Sal ap. A
; VocBN→Dv). Desgracido, miserable."Misérable"OVocPo.
"
Esteari, (adj.), dans un état de souffrance grande et continue; esteari da aspaldian gizon hori, depuis longtemps cet homme est en grandes souffrances"VocBN.
"Atribulado, miserable"A.
"
Esteari, paciente [...]"Ib.Hay en Saugis (193, reproducido en O Pr 219) haur maite, haz aite, ezten ara higa aite,donde ezten ara podría ser errata por ezteiari (cf. infra O Pr 195). Azkue da erróneamente asteiari citando como ej. el proverbio 301 de Oihenart, donde se lee esteiari. Cf. Balad 176: haiek biek nik narabila / Urrutian eztezari, tal vez error por ezteiari. Eta Iainkoaren zerbitzari egiazkoak gure begien aitzinean esteiari hiltzen edo martirizatzen dakuskigunean-ere ez gaitezela [...] deskonsola. LçAdv ** 7r.
Gizon gaztea andrekari, higa daite esteiari. OPr 195.
Esteiari izan denari bethiere, on derorkona hanitz zaio apur badere. Ib. 692.
Lekaio alfer, xaz esteiari, aurten haur eder. Ib. 301.
Afekzione esteiari eta miserable hek [...] zure espiritua langiaraz [...] lezakete. SPPhil 28 (He 27 miserable).
Nik, bekhatore esteiariak. IpImit III 18, 2 (SP ondikozko, Ch dohakabe, Mst miserable).
Ene izate esteiaria. Ib. 21,3.
Nigarretan herrestatü ondoan bizitze esteiari bat. IpHil 7.
Eta zunbat ediren zütien [Bastillan] esteiari uste hetarik?MdePr 49.