Tr. Documentado tanto al Norte como al Sur desde finales del s. XVIII; su uso es bastante más frecuente en la tradición meridional. En DFrec hay 9 ejs.
sense-1
1.
(V-gip, G, AN, L, BN; O-SP 230, SP, Aq 293 (AN), VocBN, Dv, H(L))
Ref.:
A; Iz Ulz, ArOñ , To; Gte Erd 9. Cuesta, pendiente; ladera, falda (de monte). "Montée" O-SP 230. "Malda eta patar, montée, coteau" Ib. 230. "Malda eta patarra, montée, colline" SP. "Terrain en pente" VocBN. "Côte, penchant. [...]. Malda-erditan, à mi-côte" Dv. "Mendiaren maldatik sortzen den ithurri garbia, la fontaine pure qui nait du flanc de la montagne" H. "Malda, maldia, cuesta muy grande, intransitable, si se cae por ella, no se para hasta pasarla toda" Iz ArOñ. v. aldapa, aldatz. Maldetako belharrak du indarrik gehiena. DvLab 34.
Maldari behera aurdiki. Prop 1876-77, 418 (tbn. maldari behera en Zub 42; cf. infra MALDA BEHERA).
Maldaz bera zeramaten arrastaka Ines. BvAsL 95.
Beetik goorakoan malda ta goitik beeerakoan malda beera. AEzale 1898, 159a.
Zelai ta ordeka omen da, batere maldarik gabe. A.
Zonbat aldiz Otxaldek igan ditu zure maldak. Ox 31.
Zelaia edo malda den, ordoki edo mendi. FIr 166.
Larre-Luxeko malda gainean ikusten dute Manuel. BarbLeg 148.
Ezer askoren paltik ez daukat / maldan bera amiltzeko. TxB II 268 (tbn. maldan be(he)ra en JAIraz Bizia 57, Arti MaldanB 190, Anab Aprika 52, Ataño TxanKan 274, BBarand 48).
Malda bati zeiharka lotzen girelarik. JEBer 48.
Bat-batez gain-bêra maldan, / moltso zuri bat. LdiBB 110.
Bareak / intzetara dira gauez, [...] / maldetan gora balitz azarik / ostoa zula-bearrez. OrEus 319.
Aloñaren maldan, / atziña zaarraren / altzo-altzotikan. SMitxAranz 11 (v. tbn. Aloñaren malda en NEtx Antz 30; Aloña-malda en SMitx Aranz 17, NEtx Antz 50, Vill in Gand Elorri 9).
Zuaitza ederra ta mendi-tontorrean, malda ta sakonean, ona da bide-etxean. Munita 21.
Larrungo maldetan. ZerbAzk 41.
Andik errira malda dago. AnabPoli 89.
Iturretxea Garaziko maldetan hedatua zen. JEtchep 51.
Guardiazibil kuartela, malda gain batean dago. UgaldeIltz 57.
Ara sei lagun, malda berdean, / jantzi biziak soiñean. GandElorri 63.
Malda biguiñak aukeratzen baldin badituzu, zabalki lerrokatu itzatzu [matsondoak]. IbiñVirgil 88.
Izotzak gogortuak zeuzkan errekalde ta maldak. NEtxLBB 96.
Gu gera berriz malda txarretan / lanian ari geranak. UztSas 75.
Soroan / bide bazterrean / malda karraskatu / ta hauts xehean. AzurmHitzB 67.
Gogozko tokian mald(ar)ik ez. (B). InzaNaEsZarr 2157.
Gau illunen maldan betti tortzen tzien arri aundi aik bezelaxe. (AN-gip). PPerFLV 1987, 192.
Areintzako etzan an / malda nekosurik.FEtxeb 182.
Benta-aunditik aurrera Albisturko maldan gora.BBarand 161.
Tiratzeko [...] terresta-bidea deitzen ginuen malda lerrakariari beheiti. LarreArtzainE 60.
Zenbat eta malda edo aldapa geiago izan, obe neretzat. Albeniz 270.
Bide ibiliak, betikoak erosoak eta maldarik gabeak izan ohi dira. MEIG I 197.
Alde bietara duen hariaren maldan. "Vertiente"
.MEIG IX 126.
(en colab. con NEtx) v. tbn. Zab Gabon 102. Lh Yol 47. Etcham 163. TP Kattalin 182. Zait Plat 20. Lasa Poem 117. ZMoso 45.
azpiadiera-1.1
(Como segundo miembro de comp.). Ibai-ertze legortuak eta mendi-maldak oiartzanka ari dira. IbiñVirgil 105 (tbn. mendi-malda en NEtx LBB 21).
Ez zaitu pekatu malda limurietan behera amilduko. MEIG III 43.
sense-2
2.
(BN-baig ap. A
; HtVocGr 324, LarSup, Dv, H). Abrigo, refugio."
Maldarako, en direction ou en destination [...] de l'abri"Dv.
Cf. infra MALDAN. Ez dute nihor aurkhitzen atherpea eman nahi diotenik eta hortarakotz bortxatuak dire gaueko malda bilhatzera harroka baten azpian. MarIl 183.
Bere hegalak zabalik hegaztin baten pare / iduri du joan nahia maldatik airez aire. Iratz 53.
sense-3
3.
(BN-arb ap. GteErd
; Dv, H) . (Uso adj.)."
Toki maldak, lieux abrités"Dv.
"
Lekhu malda, lieu à l'abri du vent"H.
"
Toki gordean (V-gip, G-azp), [...], leku malda da (BN-arb)"GteErd 2.
azpisarrera-1
MALDA BEHERA (Dv),
MALDA BEHEITI (AN-5vill ap. Gte Erd 9).
a) (Uso adv.). Cuesta abajo. "Malda behera jaustea, descendre une côte" Dv. Infernuko bidea dela soil zabala, zelaia edo malda beiti. BaztSerm1 250. Artzaiak malda-bêra soiñua aditzean. Or Eus 13. Eten gabe beti malda beera zijoazen. Anab Usauri 126. Bein malda beera asi ezkero, errekaraño. Or QA 108. Trena malda bera zijoan. Ugalde Iltz 45. Mendi-malda beera / ba dut baratza eskuz landua. Gazt MusIx 77.
"Maldak beiti (AN-gip)" Gte Erd 9.
En declive, de capa caída. Progresismoa malda behera omen dabil mundu guztian. MIH 173. Handik aurrera esaldia malda behera bezala doalarik. MEIG VI 152. b) (Uso sust.). Camino descendente. Beetik goorakoan malda ta goitik beeerakoan malda beera. A Ezale 1898, 159a. Ori orrela ba-da, zertan gibel ez eman malda-beera gozo ari, ta ekin ez, kementsuki, malkarrean gora, goien ta ez beean maitea bizi baitegu? Ldi IL 62. Malda beera batean, bide zabalak bira egin eta azaltzen da bat-batean Oiartzun. Anab Poli 122.
Declive. Gizon umoagan nabari da orain estaltzen ari zaion malda-beheraren laino hotza. MEIG III 109.
azpisarrera-2
MALDA GORA (Dv),
MALDA GOITI (AN-5vill-ulz).
Ref.: Iz Ulz (segi); Gte Erd 9. a) (Uso adv.). Cuesta arriba. "Malda gora igaitea, monter une côte" Dv. "Segi zazu aldapagoitti, maldagoitti, siga cuesta arriba" Iz Ulz 450. Zergatik igan bear baitu maldagoiti. BaztSerm1 250. Gloriaren mendira igateko preziso dela igatea maldagoiti. Ib. 255. Ia amabi kilometruan / korritzeko malda gora. MendaroTx 361. Laister-bidetik / malda-gora goazela. EA OlBe 12. Gurdia malda goran gelditu zan errian sartu baño lentxeago. Anab Poli 86. Malda goran eginiko gogoeta eroak. Arti MadanB 232. b) (Uso sust.). Camino ascendente. Jezarri nintzen atabut / baten gainean, malda gorea / eztadin izan hain biluz. Arti MaldanB 225.
azpisarrera-3
MALDA-GORA EGIN.
Hacerse difícil, hacerse complicado, hacerse cuesta arriba. Hotsek badute [...] beren nortasuna, askori dirudienez maldagora egiten zaiona. MEIG VIII 108.
azpisarrera-4
MALDAKO.
"Qui appartient à la côte" Dv. Maldako nekeak ala biotzeko miñak bietan zeiñek dio gizagajoari estuagotzen arnasa?Mok 20s.
Maldako zelaia. GandElorri 111.
v. tbn. NEtx LBB 250.
azpisarrera-5
MALDA-MAHATS (G-nav, L).
Ref.: A; Lh. "Uva silvestre" A.
azpisarrera-6
MALDAN(BN-arb ap. Gte Erd; Ht VocGr 325, Dv). Al abrigo de, a salvo de. "Haize maldan, à l'abri du vent" Dv. "Haizemaldan dira ardiak (BN-arb)" Gte Erd 2. Iguzki-aldeari begira, haize maldan dira hobekienik. DvLab 295.
Abere eta jende, iguzki ala euritik maldan. JEBur 172.
Haizetik maldan errekalderat zuten orok laster egin. Ox 21.
Plazatik hurbil xara batean egin dute beren atherbea haizearen eta iguzkiaren maldan. Herr 7-7-1960, 3.
azpisarrera-7
MALDA-PATAR.
Cuesta. Garraioa bederen merkea zuketen gain-beheiti bainan bere txarra ere bazuen malda-patar horrek.LarreArtzainE 14.
azpisarrera-8
MALDA PIKO(A DBols; m. piku Gc, B ap. A, s.v. piku). "Cuesta muy pendiente, aldatz pikea, malda pikoa (G, AN)" A DBols.
azpisarrera-9
MALDARIK MALDA.
De cuesta en cuesta. Ardiak aisa zebiltzan maldarik-malda. NEtxLBB 93.
azpisarrera-10
MALDAZ MALDA.
De cuesta en cuesta. Nora zoazte maldaz malda?OrAitork 90.