Etim. Relacionado posiblemente con murru; v. FHV 331s.
Onom.: In locum nominatum Muru. (1036) Arzam 349.
Semeno de Muru. (1350) Ib. 349.
Aldea que llamauan Murua en Guipuzcoa. (1475) Ib. 349.
sense-1
1.(Lar, Dv (V), H, A (que cita a Ur)), moru (H).
"Muru, [...] cabezos de montañas" Ech 25r. "Teso, collado" Lar. "Collado" A. Duvoisin toma de P.P. de Astarloa murueta (Apol 103), "jolli colline", en realidad una conjetura etimológica, a partir de un topónimo. Ezkutetan da mendi, muru, atxarte eta oijanetan. Astar II VIII. Darabilez jarrai mendirik mendi, murutik muru. Ib. VI. Nire laztanaren boza, ara emen non saltuka datorren mendietati, muruak igaroz. Ur CantCS (V) 2, 8 (Ur (G), Ol muño). Baratzak loratxo eder usaintsuz ta, / aran ta muruak pitxi politez. GMant Goi 41. Gozua da murubetako iñarra. "Hill". Altuna 34. v. tbn. AG in Onaind MEOE 623. Enb 36.
sense-2
2.
(Lar, H),
moru (Lar, H). "También se tome esta palabra muru en mi lenguaje por colmo o colmar y lo mismo significa mukuru
"Ech 25r ( A, que sin embargo copia murru)."Colmo", "abastanza" Lar."Comble, grande abondance"H.
azpiadiera-2.1
"
Gizon muruak, foule d'hommes"H.
sense-3
3.
(Izt 75r, A(que cita a Mg)),
moro (V-arr ap. A). Muro; muralla.v. 1 murru. Hautskitzu Japon eta Xina, / honda muruak urean. Gç 195.
Bijotz andikua danak beregan darabil orma edo muru sendo burdiniak igaroko ezin dabena. MgPAb 206.
v. tbn. Mb IArg I 294. AB AmaE 371. Azurm HitzB 32.