Tr. Documentado en la tradición meridional ya desde Refranes y Sentencias . Al Norte lo emplean Archu (Fab 113), Inchauspe, Bordel (19), Casenave (SGrazi 96) y Mattin. Txakur es la única forma documentada. Hay además txakurra ori y txakurra orrek en Noe 36 y 37 respectivamente, sin que medien razones métricas (ambos sintagmas cuentan 4 sílabas). En DFrec hay 30 ejs., meridionales, de txakur. La mayoría de los lexicógrafos dan txakur como equivalente de 'perro' o 'chien' sin ningún valor expresivo. Hay, con todo, referencia al valor expr. en Harriet, Larrasquet, Izagirre (Ulz ) y LE-Ir (v. supra ). EI 88 recoge tbn. txakur como dim. en todos los dialectos (salvo en labortano y bajo-navarro para los que da xakur ), distinción que no parece reflejarse en los textos. Los únicos ejs. más o menos claros de txakur con valor expresivo corresponderían a Moguel y Mattin (q.v.).
sense-1
I.(Sust.).
azpiadiera-1.1
1.
(gral.; Lcc, Mic 8v, VP 13r, Lar, Añ(V), Izt 15v, ArchVocGr(s.v. hora
), H(V, G, s.v. xakhurra
), ZamVoc; -kh-Gèze, Dv, H(S, s.v. xakhurra
)),
ttakur (V-gip),
tsakur (S)
Ref.:
VocPir 381;
Bon-Ond 143;
A;
Lh;
Lrq;
EI 88;
AtSac 52;
IzArOñ;
IzUlz;
IzR 312, 396;
EtxbaEib;
HolmerApuntV;
EAEL 86;
ElexpBerg;
ZestErret
. Perro."Ladrar los perros, txakurrak edo orak aun egin
"Lcc.
"Perro de muestra, txakur ordakaria
"Lar.
"Emperrarse, txakurren gisa amorratu, txakurtu
"Ib."
Hora, txakurra, le chien"ArchVocGr.
"Dim. de zakur pero en V y G-goi no se usa ya como tal diminutivo"A.
"
Horaren ümea txakur (Sc), la cría del perro es perro"Ib."Petit ou jeune chien"Lrq.
"
Txakúrre, el perro pequeño; tzakúrre, el perro grande"IzUlz.
"
Txakúrra eráantsi, echar el perro"IzArOñ(s.v. eráantsi
).
"
Txakur, perro (pequeño)"LE-Ir.
En AxN se explica oraren (300) por txakurraren. v. tzakur, xakur, zakur, or. Txakur andiak eusi andia. RS 397.
Txakur zarra. "El perro viejo"
.Ib. 482.
Aker buru, txakur buru. (AN, 1670). ConTAV 5.2.4.
Txakurrak eurak egiten dabe danza diruagaiti. Acto 81.
Txinako txakur polit bat. MbIArg I 231.
Txakur andiakgatik esaten da zakurra, txikiak gatik txakurra. MgPAb 175 (v. tbn. CO 208).
Txakur ta katua adiskide, balira bezela senide? Mg(
inVMg 104
).
Txakur bat ibilli oi zan gosiak illik. UrDial 21 (It, Ip txakur; Dv zakhur
).
Etzazei emon txakurrer gaiza saintiuak. HualMt 7, 6 (Ur, Ip, Samper, Arriand, Ker txakur; Lç or, He ozar, TB, Echn xak(h)ur, Dv, SalabBN, Ol, Or, IBk, IBe zak(h)ur
).
Pozik utziko nuke / atia irikiya, / etxian ezpangenduke / txakur salatiya. Xe 184 (v. tbn. txakur salatiya en EA OlBe 53).
Guztiak txakurrak legez / galdu eben bizia; / eriotzako orduan / konfesino barik / an ezeban gomuta / inok arimarik. AzcPB 315.
Dirudie anaiak / katu ta txakurrak. Ib. 51.
Ni nago osagarriz beterik [...] txakur inzlari aztan dagonaren bikain bat xateko ganureki. Mdg 126.
Jaurti eban kalera, txakur bat izan balitz lez. EchtaJos 64.
Nik nai dot autortu daidazun zein kalte edo okerkeri egin eutsun, gure Josetxok lengo egunean, zuk nekaltzeko txakur bat baillitzan lez. Ib. 68.
Txiroen astoa bein lerdekatua, txakur gosea bezin maiskar ta igar. AgG 255.
Txakur bat igaro balitz baño jaramon geiago ezeutson egin. KkAb I 51.
Etxeko txakurrari aitari baño jaramon geiago egiten eutsoela. Ib. 24.
Prakerre, txakur jezarri bat baño andijagua etzan. Ib. 30.
Txakur gazte zaungari ta jauzkaria bezelaxe zebilen pozaldia gainditu eziñik. TAgUzt 222.
Txakür handi bat jerraikitzen zitzaion. MdePr 122.
Txakurra izatekotan akabatuko zuan. Txalupa madarikatua!AnabPoli 22.
Egia zan txakur gaztea eukana, erbi-txakurra bera. ErkiagBatB 47.
Ezta gizona txakurra balitz bezala iltzen. VillJaink 181.
Txakur gabeko ardi-zaitzia / penosua izaten da. UztSas 61.
Ta hemen agertu ziren bi txakur txiki; nik barruan utzi zakurrak eta kanpoan ziren! Mattin 48.
Bederatzi gizon eta txakur bat ito ziran. EtxabuKontu 115.
Ni, berriz, txakur txiki baten antzera, erdi larru bixirik laxterka ta iraulka [...] ibiltzen niñun.AtañoTxanKan 43.
Txakur laster eta basurde sendoaren arteko borrokari begira. MEIG I 177.
v. tbn. Zuzaeta 71. LE Ong 54r. DurPl 85. Añ LoraS 78. AA III 599. fB Ic I 70. Astar II 41. Zav Fab RIEV 1907, 543. Izt C 473. Zab Gabon 65. AB AmaE 261. Urruz Urz 24. A BeinB 69. Itz Azald 6. Iraola 70. Noe 96. Altuna 39. Otx 69. Enb 164. Tx B 149. Lek EunD 30. Laux BBa 52. Ir YKBiz 229. Eguzk GizAuz 103. JAIraz Bizia 101. Bilbao IpuiB 20. Munita 72. Anab Poli 21. Ugalde Iltz 20. Gand Elorri 98. SM Zirik 118. MAtx Gazt 15. Vill Jaink 71. BEnb NereA 211. And AUzta 45. Salav 12. Ibiñ Virgil 102. NEtx LBB 97. Berron Kijote 191.
azpiadiera-1.1.1
Zezen argiak [...] urtea zabaltzen duenean [...] eta Txakurraren izarra aren atzekaldetik itzaltzen denean. IbiñVirgil 74.
azpiadiera-1.1.2
(Como primer miembro de comp.)."Zaradión, zaradique, remedio que antiguamente se usaba en las enfermedades de los perros y hoy se ignora, txakur loizoki bat
"Lar.
"Perrero de Catedrales, txakur egozlea, botatzallea
"Ib. Txakhür athe bat, bata berziari ausikiz ari ziradianak. Egiat 272.
Txakur-pelukerua. Noe 25.
Zatituten dot ogi biguna, / eta lenengo kuskurra / sendotuteko da amurruturik / dagoan txakur adurra. AzcPB 91.
Txakur aginkadarik artu barik. Otx 69.
Txakur-isats iges-naia. OrEus 393.
Erregeak beren jauregietan, eizarako-ta, txakur-trailla eder-ederrak eukitzea. LekSClar 114.
Txakur-jagolarik ez zan artean agertu. ErkiagBatB 59.
Txakur-ilgarri zan pistolatxua. Ib. 20.
Pistolatxu txakur-iltzaillea. Ib. 186.
Bein zortzi-amar artzai illaran zeuden ola [elizan], eta Aita Naveran andik pasatu zan eta erai begira jarrita esan zien: Txakur-bildurra al dago?AndAUzta 102.
Erbiak arin dijoaz / txakur agiñen igesi. NEtxLBB 383.
Ardi ezkilla ta txakur uluak. Ib. 98.
Arrastoai zearo / txakurrak jarraitu.Ayesta 112.
Ezur zorrotzak kalte aundia egiten dio txakurrari. Ostolaiz 34.
azpiadiera-1.1.3
(En diversas expresiones, refranes...)."
Txakur ausilaria ezta aginkaria (V-al), perro ladrador, no es mordedor. Txakur mainguari ta emazte mindunari ez bea (Sal), no atiendas a perro cojo y a mujer dolorida" A. "Txakur goseak artoa ames (V-m), el perro hambriento sueña en borona"Ib."
Txakurrari ipurdian mun egin, [...] véte a la porra (V-arr)"ZaitSof II 157.
"
An be txakurrak ortosik. Han ere gauzak hemengo antzera. Alemaniara joan zuan, baiña an be txakurrak ortosik
"ElexpBerg.
"
Txakurra puzten ibilli. Aurpegi zikiña duten neska-mutikoei zera esan ohi zaie"Ib."
Txakurrai be emuten etxakuenak jan edo txakurra pe jaten eztittuanak jan. Gauza eskaxak jan"Ib."
Txakurrak jauzkak buztanpian! Kopuru hori ez dela diru gutxi adierazten duen esapidea"Ib."
Txakurran buztanan moduan beti atzian. Beti atzean gelditzen direnei esana"Ib."
Txakurran moduan jan. Presaka eta aho betean jan"Ib."
Txakurra ta katua bezela ibili, beti tretan, haserre ibili"ZestErret.
"
Txakurrak dazka/zazkak buztanpian!, ez du edozeinek izaten! [...]. Hau da, edonork ez duela diru, etxe, kotxe etab. izaten adierazteko"Ib."
Txakurran biboliñak!, bai zera!"Ib."
Txakurran putza!, bai zera!, baita zera ere!"Ib. Txakur gosiak, ogija ames. MgPAb 122 (tbn. en A BeinB 57).
Txakur goseak ames okelia. ABAmaE 260.
--Zuek ezertxo eztakizute [...] nik aitua daukat... nik irakurri det... --Txakurraren biboliña...! Erri bat zenbat eta katolikuago izan eta obia. JBDei 1919, 284.
Nere opilla erre da? --Baita erreta jan ere. --Neretzat zer da? --Txakurraren bost arrautzak.AEF 1930, 67.
Txakur xoan ta (perro) xin. (R-uzt)"Ha vuelto peor que fué"
.AEY III 55.
Txakurrari iperdian mun egiok. (V-arr). Ib. 325.
Txakurrari ardiak il dagiozala. (V-ple)"Que se fastidie; litm.: que mate las pulgas al perro"
.Ib. 290.
Txakurra puztu zak atzeko zulotik. AndAUzta 80.
Han ere, agi denean, txakurrak oinutsik dabiltza. MIH 189.
2.
(V, G-azp-to)
Ref.:
A;
IzArOñ(
akerra puskau
);
SMEiTec1
. "2.º (G-to), pieza de hierro con que se sostiene la circunferencia de una pieza rota; 3.º (V), instrumento de hierro con que se fijan y ajustan las tablas de madera para entablarlas o aserrarlas mejor"A.
"
Akerrak, txakurrak, las maderas laterales que aprietan y sujetan el madero para aserrarlo"IzArOñ.
"Perro de arrastre. Tornuan puntutik-punturako biribiltze biarrak txakurrakin lotuta ein biar izaten dira
"SMEiTec1.
"
Nere koñaua zerra-tokiyan gañian zerra-txakurrakin egurra josten ai zala
"ZestErret(s.v. zerra-toki
).
Cf. Echaide Orio 110: "Chacurra, aparejo de popa para la pesca de atunes". Txiñolak, txandeoak, txa]u[kurrak, kurpillak.IztC 232 (en una lista de herramientas de labranza).
Maran, lekutik igitu bage, golde-belarri, txakur, estukia antzebage kolpatzen ari zen. 'Cep'
.OrMi 113.
Orduan, atzeko egurrari josi bi burni oker. Txakurrak dute izena burni oiek. Orduan zerratzen asi. BasoM 63.
azpiadiera-1.3
3."(?), oruga"A.
v. ERREGE-TXAKUR, JAUNGOIKOAREN TXAKUR.
azpiadiera-1.4
4.Perra (moneda).cf. infra TXAKUR HANDI, TXAKUR TXIKI. Amalau txakur t'erdi / geroko plazuan. (V-arr). (V-arr; canc. pop. inAyesta 16n
).
Lau txakur da amazortzi erriel. OrtOroig 38 (v. tbn. 119).
Amar txakur orrekaz kilo bat keriza erosi eban. BilbaoIpuiB 110.
Amar txakurrean saldu. Ib. 110.
Musu bat eman Jesus Haurraren irudiari, eta bi edo hiru txakur botaten zituan bakhoitzak bendejara. OskKurl 190.
azpiadiera-1.5
5.
(AN-larr). "
Iltzeentzako bost iltze-eredu, bakoitza bi zatiz osatua; zatien izena: txakurra, cinco claveras para clavo con sus dos piezas llamadas chacurras. Leitzako Ibero oleko arkibidetatik artua"GarmOlag 119.
azpiadiera-1.6
6."Policía, guardia civil. Manifestaziñua asi baiño len an zittuan txakurrak
"ElexpBerg.
"Polizia, zentzu gaitzesgarrian. Txakurrak etorrittuk
"ZestErret.
sense-2
II .(Adj.).
azpiadiera-2.1
1.
(V-gip)
Ref.:
EtxbaEib;
ElexpBerg
. (Aplicado a personas)."Cínico"GarateContRIEV 1934, 59.
"Insolente. Uezaba txakurra, nik amen izan neban lelengua
"EtxbaEib.
"Déspota, persona intransigente y de mal carácter. Guk lenengo euki giñuan maixua, txakur bat
"ElexpBerg.
"
Urtetan egonda najak enkargau txakur baten mendian da bajakixat zer dan ori
"Ib.Cf. VocNav s.v. chacurra.v. perru. Ago ixilik juduori! / Judu txakurrori! (Frase en una comedia castellana de 1550). ASJU 2001 (1), 274.
Eztaukezanak pozik gogoak, / izan dagiezala paskoa gestoak. / Alan daukezala Olandakoak, / zegaiti direan txakur osoak. EgiaK 90.
Ordurako iru edo lau lagunegaz neurtu neban neure besoen indarra, ukabilka, ta txopapeko txakurra baño txakurragoa nintzan. [...]--Beraz gaiztoa ziñan zu gaztetan? AgKr 83.
azpiadiera-2.1.1
(Uso adv.)."Zitalkeriaz edo gogorkeriaz jokatu. Patronatuak txakur jokatu dau UNEDekin
"ElexpBerg.
azpiadiera-2.2
2.
(V-gip ap. ElexpBerg). (Ref. al tiempo, a la vida...). Muy malo."Eguraldiari buruz ari garenean [...] oso txarra [....]. Egualdi txakurra ein juan Erramu-sapatu egunian
"ElexpBerg.
Kendu zaite nire aurretik [...] neure txakurren agiñ-artean amaitu gura ezpadozu zeure bizitza txakurra. AgAL 94.
azpiadiera-2.2.1
Atzo goibel eta gaur kazkabarra, goiza txakur eta arratsaldea basakatu. NEtxAntz 106.
azpiadiera-2.3
3."Excelente. Pelotarixa txakurra da Oreja
"ElexpBerg.
"
Kotxe txakurra da Audixa
"Ib.
azpisarrera-1
TXAKUR-ADAUSI. Ladrido.
v. TXAKUR-ZAUNKA Txakur auziak, [...] txabola baten ziran estu ta larriak, / Duda bagarik esan nai ebela uste dot, / Nausia ill jakola, aren intziriak. ABAmaE 363.
Txakur-ausiak ioiakazanak / ilargiari bidera. AzcPB 352.
azpisarrera-2
TXAKUR-AMETS (-amesV)
Ref.:
AApend;
AEY III 289
. Fantasía, ensueño, ilusión, quimera; utopía.
Gizon gitxi batzuen gogo-jolas eta txakur-amesak alde batera itxi ezkero, gizartekeria oraintsuko asmakizuna dala esan dogu. EguzkGizAuz 16.
Alogerekoen bizibidea obetu ta gizartea bakez ipinteko, sozialista ta antzekoen txakur-amesak baño bestelakoa da Aita Santuak diñoskun ori. Ib. 143.
Orreik txakur-amesak dira ta, guztiak gosez ez iltekotan, lanak banandu ta bakotxari bere lana egiñazoteko ardurea gizabatzak ala estaduak artu bearko leuke. Ib. 115.
Urduri egozan [...] ezer egiteko usteak, txakur-amesak izan zeitekezalakoan. ErkiagBatB 13.
Askatasunezko txakur-amesak. Ib. 115.
Ohi bezalako ameskaitz eta txakur-ametsak ez dira, lorik lasaiena kezkatuko ez duten haur ametsak baizik. MEIG I 170.
azpisarrerakoSense-2.1
(
Txakurraren (gauerdiko) amets
). Txakurren amesagaz paluak asko / eroango dozuz Franziarako. EgiaK 87.
Adiyo aren esne, / arraultz ta txitoak, / adiyo txerri, txal / ta dote guztizkoa. / Askotan dirudite / gure esperantzak / osoro txakurraren / gaberdiko ametsak. ItFab 41.
azpisarrera-3
TXAKUR AMORRATU (V-gip; Lar)
Ref.:
EtxbaEib;
ElexpBerg
. "Caninamente, txakur amorratuen gisa
"Lar.
"Perro hidrófobo. Txakur amorratua agertu da errixan eta alkate jaunak aiñdu dau txakur guztiak katian lotzeko
"EtxbaEib.
"
Txakur amorratuak ainka eindda il zan
"ElexpBerg.
Iges egiten ezpadu txakur amorratu bategandik bezela. MgCC 185 (
CO 278, CrIc 36 txakur amurratu
).
Zezen arrabiatua eta txakur amorratua baño ere gogorrago jarten da. Gco II 52.
Dagoz bata bestien kontra txakur amorratu batzuk legez. Astar II 31.
Txakur amurratuagandik legez alde egin. ABeinB 45.
Kontuz ezpazebillen, txakur amorratua bezela jipoituko zukean. TAgUzt 163.
[Bertoldin] txakur amorratu bat eginda joan zan etxera. BilbaoIpuiB 247.
azpisarrerakoSense-3.1
"Don[ato]-k amorroaren gaitzari txakur amorratua deitu dio"ElexpBerg.
TXAKUR HANDI (-aundiV-gip, G-azp)
Ref.:
EtxbaEib;
ElexpBerg;
ZestErret
. Perra gorda.
"
Txakur-aundixa, pieza de cobre de diez céntimos. Txakur-aundixak balio zittuan txakur-txiki bi
"EtxbaEib.
"
Zure kotxiak eztau txakurraundi bat balio
"ElexpBerg.
v. TXAKUR NAGUSI. Amasei bertso barri / txakur andi baten. Noe 91.
Ez degu eskatzen gauza andirik: / txakur andi bat bastante.(In EtxabuKontu 98
).
Gura daunak erosi / txakur aundi baten. EusJok II 98.
Txakur andie izen eingo da / orain prezio onena. Ib. 112.
Txakur handi bateko helado bana. OskKurl 85.
Eta geroxeago enbotellatua, iru txakur aundian.BAyerbe 21.
Sei txakur aundi litrue. Gerrika 36.
v. tbn. Urruz Iru ziri 115. And Auspoa 52-53, 232. Txakurrandi: Erkiag BatB 112.
azpisarrera-6
TXAKUR AR. "Perro o perra, txakur arra eta emea
"Lcc.
"Perro macho, txakurrarra (V-ger)"HolmerApuntV.
azpisarrera-7
TXAKUR-AZA. "(V-ple-m-al), berza verde que se da a los animales"A.
TXAKUR-BIDE. Atajo.
Auzko muturrera joan gabe txakurbide batetik berealaxe jetxi gindezke, Ibaiotzko zubitik lenengoz eta gero Matxinbentatik dijoan bide-zabalera. AnabUsauri 12.
azpisarrera-11
TXAKUR-DIRU. Calderilla.
Eta egun atan ikusi zala iñoz lenago an ikusi etzana, atabakan txakur-diruen ganera agertzia zidarrezko dirua ugari. KkAb II 173 (v. tbn. 174).
azpisarrera-12
TXAKUR-EGUR. "(V-arrig-m), cierta planta leñosa muy dura"A.
azpisarrera-13
TXAKUR EME (V-gip, AN-egüés-ilzarb-olza; Lcc, Lar)
Ref.:
Bon-Ond 143;
EtxbaEib;
HolmerApuntV
. Perra.
"Perro o perra, txakur arra eta emea
"Lcc.
"
Ertzilleneko txakur emia, kastiau dabe Ibarbekuan gorrixagaz
"EtxbaEib.
Baiña egongo zan txakur emeren bat, eta arek jakin.Zendoia 27.
azpisarrerakoSense-13.1
Txakur-eme abeslaria emen zala, zergatik ez zenien uritarroi yareibidea erakutsi?ZaitSof 68 (ref. a la Esfinge de Tebas).
azpisarrera-14
TXAKUR EPERTARI. "Perro perdiguero (V)"Añ.
v. EPER-ZAKUR.
azpisarrera-15
TXAKUR ETA KATU. "
Txakur ta katu egon, estar como perro y gato. Orrek txakur ta katu dagoz
"ZamMan 68.
v. TXAKUR-KATU. Gabon-apari baten, txakur eta katu, / abiaurik nai ez da, alkarri parkatu? ABAmaE 237.
TXAKUR-GAITZ. "
Txakur-gaitza. Pertsonen gaixotasunen bat. Zein? Txakurgaitza esan eitte jako beste bat, tumorren batzuk urtetzen dabela
"ElexpBerg.
azpisarrera-18
TXAKUR-GONBIDATU (-konbidatuV-gip, G-azp)
Ref.:
GketxLoiola(
txakur-konbidatua
);
Zt
. "Auto-invitado. Entrometido. Intruso. Mogollón. Txakur-konbidatu bat dek ori joaten den leku guzietan; sartuko dek nu-nai, jan-usaia bada
"GketxLoiola.
"
Txakur-konbidau (V-gip), gorrón en una comida"Zt(comunicación personal).
Cf. JAN-TXAKUR.
TXAKUR-IGERI. "
Txakur-igiri (V-m), nadar braceando como el perro"A(se trata, obviamente, de una expr. adv., no de un verbo).
azpisarrera-22
TXAKUR-ILARRA. "
Txakúrrillarra bat, brusco; txakur-illarria, brusco"IzArOñ.
azpisarrera-23
TXAKUR-ILE. "
Txakúrrule, lana corta, rojiza y dura de oveja"IzArOñ.
"
Txakurrulia, la lana gruesa"Ib.(s.v. gixi sendua
).
"Lana de oveja mala, la más dura"Ib. 227n.
azpisarrera-24
TXAKUR-HIZKUNTZA. Lengua bárbara, idioma de perros.
Nik eztakit [...] ze deabruzko eresiak esaten dituen or barruko astuok euren txakur-izkuntza orretan. AgKr 94 (ref. a la lengua vasca).
azpisarrera-25
TXAKUR-KAKA. Excremento.
"Canina"Lar.
azpisarrera-26
TXAKUR-KATU.
azpisarrerakoSense-26.1
a)
(A(que cita RS
)) . (Uso adv.).(Estar, etc.) como perro y gato.
v. TXAKUR ETA KATU. Txakur katu dagoz. "
Gato perro están"
.RS 477.
azpisarrerakoSense-26.2
b)(Pl.).Perro y gato.
Txakur-katuak, nork sinistu? / Zeuden bein erretillu batean / alkarrekin jaten pakean, / ta ez ziran batere tximistu. Mg(
inVMg 104 (tbn. en Zav Fab RIEV 1909, 34)
).
Txakur-katu adiskideak. ZavFabRIEV 1909, 34 (tít.).
Txakur-katu izan bailiran, burrukan ekin eutsen luzaro. EguzkGizAuz 70.
azpisarrera-27
TXAKUR-LEKU. Perrera.
Fiesta bukatzeko, etzan gaizki egongo zeladore batek eldu Katuri eta txakur lekura eramatia eta bertan irukitzia. Iraola 63.
azpisarrera-28
TXAKUR-MIHI (Sal, R-uzt, S; -minV-arr; LandHizt 368, -miLar, IztC 44, Lcq 123),
TXAKUR-MINGAIN (V-gip)
Ref.:
A;
ElexpBerg(
txakur-mingain
)
. "Lengua de buey, [...] de perro, son plantas"Lar.
"Cinosglosa viniebla, txakurmina, erida orria (Cynoglosum officinale)"LandHizt 368.
"Buglosa, escolopendra, cinoglosa, viniebla, lengua de perro (Bot.)"A.
"
Txakur mi, hoja de yerba como lengua de perro"Mdg 151.
"(Cinoglosum officinale), lengua de perro. Lur karetsuetako landare luze xamar honek kirtena eta hostoak ile latzez estaliak ditu. Lore urdin txiki samarrak. Borraja eta larrosarekin batera hau ere bihotz suspertzailea da, batez ere ardoaz lagunduta"ElexpBerg.
azpisarrera-29
TXAKUR-MUSU. "
Txakur-mosu (V-gip), desvergonzado; litm., (persona que tiene) morros de perro"A.
azpisarrera-30
TXAKUR-MUTUR.
azpisarrerakoSense-30.1
a)"Geranium sp."IzArOñ 39.
azpisarrerakoSense-30.2
b)"
Txakúr-muturra, el brusco"IzArOñ(s.v. sorgin-itxuskixa
).
azpisarrerakoSense-30.3
c)"
Txakur-muturra, cara de perro. [...] Fijau aiz? kartero barrixak jaukak txakur-muturra
"ElexpBerg.
azpisarrerakoSense-30.4
"También persona que la tiene. [...] Detenidu nindduan guardazobilla, alako txakur-mutur bat, joka asi jatan
"ElexpBerg.
azpisarrera-31
TXAKUR NAGUSI. Perro grande (moneda).
v. TXAKUR HANDI. Galdu dot txakur nausia. ABAmaE 314.
Eutsi txakur nausia, galdu aren laiña; [...] Ez deutsudaz len emon amar zentimo nik?Ib. 314.
azpisarrera-32
TXAKUR-OHE (Lar, H(<ch->)). "Cama de galgos, txakur oea, oi zikiña
"Lar.
"(V, G) (traduction de l'esp. cama de perro), chenil"H.
azpisarrera-33
TXAKUR OLLAKA (Ae, Sal ap. VocPir 382
; Gèze). "Chienne, txakür ollaka
"Gèze.
v. 1 ollaka.
azpisarrera-34
TXAKUR-OPIL. "Rosquilla (G-azp)"AApend.
azpisarrera-35
TXAKUR-PIPER. "Planta herbácea con que se hacen escobas (G-azp)"AApend.
"(Polygonum persicaria), pejiguera (G)"ArzdiPlant1 280.
azpisarrera-36
TXAKURRARENA EGIN. "
Txakurrana eiñ edo txakurran moduan sartu. Hitzik esan gabe sartu jende artera, sukaldera adibidez"ElexpBerg.
azpisarrera-37
TXAKURRARENAK EGIN. "
Txakurranak eiñ, hacer perrerías. Txakurranak ein jotsen komisarixan
"ElexpBerg.
azpisarrera-38
TXAKURRAREN MODUAN SARTUv. TXAKURRARENA EGIN.
azpisarrera-39
TXAKURRAREN SALARA JOAN,
TXAKURRAREN SALAN PASEATZERA BIDALI. Ir, mandar... a la porra; ir al garete.
"
Txakurren salara dijoala, litm: que vaya a la sala de los perros (V-gip)"AEY III 290.
Ai Pauliñ! Guriak egin du. --Zer egin? --Juan giñan gu txakurraren salara. --Zergaitik? --Zergatik! [...] gure irabaziak juan ziran pikutara. UrruzZer 25.
Au al da gure bizi-maña? Au onenbeste arretaz gorde bearreko kutxa? Dijoala dana txakurraren salara. NEtxAntz 106.
Bialdu eban autubatzallia txakurran-salan pasiatzera. SMZirik 37.
azpisarrera-40
TXAKURRENAK ESAN (V; ZamMan 68),
TXAKURRARENAK ESANRef.:
A(
txakur
);
AEY III 279;
EtxbaEib;
ElexpBerg(
txakur
)
. "Decir cosas muy picantes, insultar, vulg. perrería; litm., las de perros"A.
"
Peruk Manuri txakurrenak esan deutsaz
"ZamMan 68.
"
Txakurrenak esan, decir disparates (V)"AEY III 279.
"
Txakurrenak esan, olako ta alakokeriak esan (V)"ZaitSof II vo. "Decir perrerías. Txakurra danetik, txakurranak esan zestazen, siendo un insolente, me dijo perrerías"EtxbaEib.
"
Txakurranak esan zittuan neregaittik
"ElexpBerg.
Zirika zirika, lagunagaitik txakurrenak esaten. ABGuzur 118.
Begira egozanak, mutillen alde ta errematantien aurka egin eben, onen kaltez txakurrenak esanik. KkAb II 40.
Txakurrarenak esango dizkiotegu, bear ba-da. [...] Baña, gure esanak gora-beera, gazteok biyoaz aurrera. LdiIL 58.
TXAKUR-TOKI. "Caseta de perro"ElexpBerg.
v. TXAKUR-TXABOLA.
azpisarrera-44
TXAKUR-TXABOLA (V-gip ap. ElexpBerg). Caseta de perro.
Ate-ondoan txakur-txabola bat egiteko. Munita 13.
azpisarrera-45
TXAKUR TXIKI (V-gip, G-azp),
TXAKUR TTIKIRef.:
EtxbaEib;
ElexpBerg;
ZestErret
. Perra chica.
"Moneda de cobre de cinco céntimos. Txakur-txikixari esaten gentsan, ala oittutzen zalako, zemaikua eta baitta lamaikua
"EtxbaEib.
Emango nizkitzuke pozikan / bi txakur txiki juatiatikan. IraolaKontu 156.
xakur txiki bategaz ordaintzekoa ete da?EguzkGizAuz 60.
Diruak amaitu, ta txakur txiki bat bera be barik geratu zan. BilbaoIpuiB 172.
"Txakur ttiki" ta handiak, pesetak eta hogerlekoak. OskKurl 75.
Oiek dituzu txakur txiki bat / iñori kendu gabeak, / bide latzetan proba dituzte / beren abilidadeak. Basarri 92.
Eta alaxen aldegin nuan baserri artatik, txakur txiki bat ere artu gabe. Salav 36.
Ogerleko ziderrezko bat; eta albuan, amar txakur-aundi eta lau txakur-txiki. Gerrika 37.
v. tbn. Urruz Iru ziri 118. Ag Kr 131. Kk Ab I 14. Enb 67. Muj PAm 34. Erkiag BatB 19. BBarand 175. En DFrec hay 3 ejs. de txakurtxiki.
TXAKUR XARLANGO. Galgo.
v. 2 galgo, XAKUR XARLANGO. [Nagosi gaxoa] txakur xarlango yatorra baiño gorputz luzeagoaz! "Más largo que galgo de buena casta"
.OrTormes 85.
azpisarrera-49
TXAKUR-ZAUNKA (V-gip). "Ladrido"EtxbaEib.
"
Etenbako txakur-zaunkia izan da gaur gabian
"ElexpBerg.
Txakur zaunkak dira... [...] nor ete dogu?MgPAb 189.
Enzun zituen txakur zaukak. VMg 54.
Txakur saunkia urriñetik entzun orduko iges egiten. JJMgBasEsc 14.
Txakur zaunka erteten zan, baiña besterik ezer ez. AZink 158.
Zer jazo dok gaur goixaldian, ainbeste txakur zaunke gogor [...] egoteko?Gerrika 178.
v. tbn. Zav Fab RIEV 1909, 28. Lek EunD 30.
azpisarrera-50
TXAKUR-ZULO (V; MgPAb 134). "Hueco que los ferrones hacen en la pared de sus ferrerías para extender por allí el hierro laminado"A.
azpisarrera-51
TXAKUR ZURI. "(V-ger), la galbana; litm., el perro blanco"A.