(V-arrig, G, L, BN, Ae, S, R; SP, Urt III 277, HtVocGr 368, VP 47v, Lar, VocS 134, Añ(G, AN), ArchVocGr, VocBN, Gèze, Dv, H, VocB.(s.v. negal)),
iel (AN-larr-ulz; H, A),
ijel (V-arr),
igal (G-goi, AN-larr, Sal; AApend),
ikel (AN-arce, Ae),
ingel (G-bet; Lar, H),
ugel (V-oroz)
Ref.:
VocPir 495; A (igel, ugel); A Apend (igel); Lrq; Iz R 291 y 308, To; EI 363s; Satr VocP; Echaide Nav 87. En Echaide Nav 118 y EI 363 se recogen otras variantes: iddel, ial, hela, etc. Rana.v. negel, urigel. Tr. Documentado en todos los dialectos. En DFrec hay 6 ejs. de igel .
Profeta falsuén ahotik, hirur spiritu satsu igelén irudikorik. "Grenouilles"
.LçApoc 16, 13 (TB, Ur (G), Dv, Ip, Ol igel; He negal, Ur (V) ugarasijuen gisan, Ker ugario, IBk, IBe zapo).
Aphoz, sugez, ielez eta likitskeriaz bethe liteke. Ax 41 (V 25).
Igel beltzaren begiak. Egiat 262.
Igelak errege-galdez. Gy 110.
Igelak falta dute / berentzat errege.KarlBB 125.
Eskuak igel baten larrua bezain bustirik zituela. AArdi 65.
Dirudizu Madalen / Jerusalengua, / igala ere bañon / argalagua. MendaroTx 274 (igel ib. 208).
Igela saraspean kantari. OrMi 103.
Igelen korroka ta ibaiaren etengabeko zurrunba. AnabPoli 79.
Erreka zegoan bertan da igelak zeuden. BBarand 51.
v. tbn. Mg PAb 182. VMg 31. Etch 306. Arch Fab 77. It Fab 57. Lard 69. Urruz Urz 57. HU Zez 81. CatJauf 26. Ox 99. Otx 134. Zub 70. Zerb IxtS 35. Bilbao IpuiB 247. Osk Kurl 157. Ibiñ Virgil 103. Azurm HitzB 56. Gerrika 249.
azpiadiera-1.1
Haren janharia aldiz igelak eta basa eztia ziren.Ip Mt 3, 4 (parece ser una traducción demasiado libre de "locustae" de la Vulgata; cf. He larrepota, Dv xartal, Ur langosta, etc.).
azpisarrera-1
IGEL-BEGI.
"'Igel begiak tuk hik' erraten zaio mozkor begigorri bati (S)" A EY III 254.
azpisarrera-2
IGEL-IZTER.
Anca de rana. An ikasi zun Zimurrio onek / igel-iztarrak xurgatzen. OrEus 237.
azpisarrera-3
IGEL-JOKO.
Juego de la rana. Arratsaldean, kartetan, igel jokun ta kurpillatxo bat makillaz zenbaki batzuetara bialtzen zana. JAIrazBizia 26.
azpisarrera-4
IGEL-KAKA.
"(L-côte), suciedad que se forma a flor de aguas estancadas" A.