(
V, L, B, AN; Lar,
Añ,
Hb,
Dv,
H),
gosete (
Ht VocGr,
VP
33r,
VocCB
(
Dv
))
Ref.:
A;
Lh;
Elexp Berg
.
Hambriento.
"Malcomido"
, "hambriento" Lar.
"
Gose-ti-ja, el que frecuentemente está con hambre"
Ast Apol 108.
"Famélico"
Añ.
"(Ht, Ast Apol 109), affamé. Otso goseti (id.), loup affamé"
Dv.
"
Goseti eta egarritiak, ceux qui ont faim et qui ont soif (Mb)"
H.
"
Gosetixa, hambriento (izakeraz, ez momentuz). Goseti hutsa da gure txikixa
"
Elexp Berg.
v. gosekor, gosetsu, gosezto.
Goseti arkitzen bagara. Mb IArg I 104. Leoi gosetietatik libratu. Cb Eg III 271. Ogi zati bat gosetiai (131). LE-Ir. Lurrean bizi garean artean, gure bizitzea da ain argala [...], gosetia, beartua. Añ MisE 79. Penatuak izango dira [...] gosetiak edo golosak, gose ta egarriyarekin. Echve Imit 90. Baratari gosetiak (escribanos famélicos). A Y 1934, 5. Gosetijaik ogasunez bete dauz. Arriand Lc 1, 53. Otso goseti bat. Bilbao IpuiB 264. Milloika goseti / janari gabe iltzen. NEtx LBB 267. Ardi ta bigantxa gosetientzat. Ibiñ Virgil 90. En DFrec hay 2 ejs.
v. tbn. LE Matr2 85. Zav Fab RIEV 1907, 95. Enb 52. A Y 1934, 15. TAg Uzt 80.
azpiadiera-1.1
Ansioso de, ávido de.
Baderamate tiraka, odol aren goseti.
"Hambrientos de aquella sangre"
.
Or Poem 545.
Ots ori entzuteko sarri naiz goseti.
Ib. 535.
azpiadiera-1.2
Ambicioso; avaricioso.
[Konrado] enperadore eta prinzipe txit goseti.
Arr May 163.
Lurreko ondasunak biltzeko kontuzko eta gosetia.
Ib. 93.
On Antonio gizon gosetia da; [...] Zeñek ostu bear zioskan orreri diruak?
Ill Testim 14.
Bai bait-dira bear baño garestiago saltzen dituzten gosetiak.
"Vendedores poco escrupulosos"
.
EAEg
21-3-1937, 1334.
Geiegizko dan diru-gosea / goseti beraren kaltez.
EA OlBe 81.