Tr. General al Norte desde principios del s. XVII. Al Sur, antes del s. XIX, sólo se documenta en Larramendi (Gram 392, como glosa), Mendiburu, Lizarraga de Elcano y Ubillos; a partir de principios del s. XIX es prácticamente gral., aunque (especialmente en los guipuzcoanos) su frecuencia es hasta el s. XX menor que en los textos septentrionales: así, por ej., hay un sólo ej. en toda la obra despojada de Aguirre de Asteasu, y cuatro en Lardizabal (aunque es frecuente en Mendiburu y Bilintx). Los autores vizcaínos emplean casi exclusivamente maitetu hasta comienzos del s. XX --antes, sólo se encuentra maitatu en Añibarro (EL 2 246), Arrese Beitia (AmaE 113) y Agirre (AL 127)--; a partir de esta época, maitatu va desplazando a la anterior forma. Fuera de los vizcaínos, sólo hay maitetu en Lardizabal (214) y CatUlz (55), en este último por cierre de a en e debido a influjo de i en la sílaba anterior. Usan maith- los escritores suletinos y algunos otros septentrionales, como Duhalde, Duvoisin, Laphitz (228), Elizanburu (Po 185), M. Elissamburu y CatJauf (81). Maita como participio es empleado por Iparraguirre (346, con behar ) y Orixe (Aitork 189); cf. tbn. maitako en S. Mitxelena (Aranz 34), que podría corresponder tal vez a maite izan . En DFrec hay 69 ejs. de maitatu .
sense-1
1.
(V, G, AN, BN-ciz, S (-tha-); Volt 42, SP, Urt I 133, Ht VocGr , Lar, Dv (G), H; -tha- Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H),
maitetu (Añ, Dv(V), ZamVoc)
Ref.:
Bon-Ond 156;
A;
EtxbaEib;
ElexpBerg(maittatu);
GteErd 217
. "Amar"Lar, Añ.
"Estimar"Añ.
"Aimer, prendre en affection. Ce mot diffère de maite izatea, aimer, c.-à.-d., avoir en affection"Dv.
"
Maitte izan erabiltzen da ia beti"ElexpBerg.
v. 1 amatu, oniritzi, onetsi, MAITE IZAN. Zure maitatzeko, ohoratzeko. Mat 266.
Bañan zuk maitatzen duzu gizonik humillena. EZMan I 36.
Irakats diazadazu nola maita. Harb 385.
Nahi duzu zuk har dezan Iainkoak bere bestale, maita dezan, besarka dezan?Ax 182s (V 124).
Maite dut, eta naiz maitatu. OPo 22.
Maitatzen dute elkhar, bainan maitarasun sakratuaz eta garbienaz. SPPhil 68.
Gure arimak Jinkoa maithatü beno lehen. Bp II 72.
Izatu zitzaion emaztetzat eta maitatu izan zuten. 'Dilexit'
.UrtGen 24, 67 (Ur, Ker, Bibl maitatu, Dv maithatu; Ol,BiblE maite izan).
Maitatu behar dugu bizitze mortifikatua. CatLav 24.
(V 19)Maitatuko duzu zure lagun proximoa. HeMt 5, 43 (Ur, Echn, Leon, Or, IBk, IBe maitatu, TB, Ip, SalabBN maithatu, Ur (V) maitetu; Lç on eritzi, Dv, Samper onetsi, Hual amatu, Ol, Ker maite izan).
Lürreko gaitzen mesperetxatzen, eta zelükuen maithatzen. Mst III 4, 4.
Maita dezagun, bada, lenik maitatu ginduen Jangoikoa. MbIArg I 380.
Salbatzaillea bere dizipuluez maitatua zela. Lg II 257.
Maitatzen dut berori nik. LEProg 100.
Zer estimatzen, zer bilhatzen, zer maitatzen dut?Brtc 133.
Geiegi maitatu zituan erbesteko emakume arrotz galduak. Ub 43.
Hanbat nu maitatu. Iraultza 161.
Ainbesteraño geu maitetu gaitubalako. CrIc 42.
( s. XIX)Ez du beste gauzarik ainbeste maitatzen non garbitasuna. AA III 393.
Norbait edo zerbait minki maithatu izan denaren eredura. Dh 118.
Maitetuko ditugu lagun guztiak. fBIc II 237.
Izan othe daiteke ez dezagun maita Errege bat hoin ona?Jaur 149.
Bihotz oroz züntüdan osoki maithatü. Etch 72.
Nik Amintas ederra / det asko maitatzen. ItFab 193.
Maitetu gura badozu gorputza. UrMarIl 20.
Bekatu askoak barkatu zaiozkala, zeren asko maitatu zuen. Lard 397.
Eta horrenbat ikusteaz, erdiratzen etzare, maithatzen ez nauzu. DvLEd 95 (Cb Eg II 48 amatzen).
San Franziskoren Ordena geiago maitatu eta errespetatu. BvAsL 135.
Bertzenaz nekhez maithatuko baitzuen Frantziako ordena berria. ElsbFram 125.
Kreatürak behar beno haboro maithatzen dütü. IpHil 53.
Maitaturikan bere munduko semeak maitatu zituan azken azkeneraño. AgSerm 203 (ib. 372 maitetu).
Zelan maitetu bear dira gurasoak?ItzAzald 95.
( s. XX)Gure aita Batiz biotzez maitatzen asi zala Medel. AArdi 115.
Bere lurraren maitatzeko. JEBur 181.
Guzien artean aukeratua, onartua ta Jaunak maittatua. InzaAzalp 156.
Ez ditugu [gure xaharrak] aski maitatzen. BarbSup 54.
Adixkide eta lagunen artean guziez maitatiak eta goretsiak. Zub 67.
Maiteturik Jauna. Enb 79.
Gure izarrik maitatuena. TxB II 170.
Aberrija maitatu. LauxBBa 142.
Zenbat maitatu bear duan gizonak zuaitza!Munita 16.
Nor nun da Ottarre ezagutu eta maitatu ez duenik?ZerbAzk 116.
Emakume maitatuaren baietza. TxillLet 75.
Ez badut oraino aski maite, bihar gehiago maitatuko dut. JEtchep 112.
Prailleok zeuk legetxe / maitatuten dogu. GandElorri 77.
Jainkoak eman dizkigun doairik aberatsenak maitatzen ere etzigutek uzten-eta. AtañoTxanKan 95.
Guk [urritza] nola ez maitatu?Ostolaiz 80.
Ezagutu zituen, eta ezagutu ahala maitatu, gaztelaniazko maisu zaharrak. MIH 260.
azpiadiera-1.1
(Part. en función de sust.).Amado, ser amado. Nere maitatua da / guztiz dama fiña. Bil 135.
sense-2
2.
(VP 59v, Lar, H),
maitetu (Añ). "Acariciar"VP,
Lar,
Añ.
"Mimar"Lar.
v. MAITE EGIN. Ikusi zituen [...] leio batetik [Isaak eta Rebeka] alako moduan alkar maitatzen, ze, gauza gaiztorik egiten ez bazuten ere, bereala ezagutu zuen senar emazteak zirala. EchveDev 450 (SP Phil 400 elkhar karesatzen, He 404 elkharrekiñ dostetan).
azpiadiera-2.1
"[H]alagar"VP 61r, Lar,
Añ.
"Cocar, ganar la voluntad","gitanear, lisonjear","roncear, alagar"Lar.
sense-3
3."
Maitetu, rendre ou devenir cher, ami, aimant. Elkarrekin egonak elkarganat maitetu ditu, [...]. Bi gazte zoroak laster maitetu ziren
"H.
sense-4
4."
Maittátu dau, (la oveja) ha adoptado el cordero de otra oveja"IzArOñ.
"Hacer caso la oveja u otro animal a su cría. [...] Billotxa maittatze eztaben ardixak izateittuk
"ElexpBerg.
azpisarrera-1
EZIN MAITATUZKO.
"Ezin maithatuzko, (chose, personne) qu'on ne peut aimer" Dv.
azpisarrera-2
MAITA ETA MAITA.
Amando sin cesar. Ez nadin aspertu maita ta maita. OrPoem 520.
Maita ta maita iarduteko. OrQA 159.
azpisarrera-3
MAITA-NAHI.
a)Bi mutil orietan nor digu maita-nai? "¿A quién de los dos mozos escogerá por amador suyo?". Or Eus 20. b) Deseo de amar. v. MAITE-NAHI s.v. maite. Zer maita nindabillan maita-naiez. "Amans amare". Or Aitork 53. Oraiño maite ez nik, baiña maita-nai. "Amare amabam". Ib. 53. Maita-naia asi bedi gorputz bat bakarra maitatuz. Or in Zait Plat 154.
azpisarrera-4
MAITATU-NAHI.
Deseo de amar. Siñiste andiarekin arkitzen dena laster sartuko da Jesus maitatu nai onetan. MbJBDev 102.
Maitatu nai andiarekin arkitzen diranai. Ib. 102.
azpisarrera-5
MAITATZEKO.
a) "Maitatzekoa, aimable" SP. O Jesus maitatzekoa! EZ Noel 120. O leku desiratzekoa eta maitatzekoa! SP Phil 58. Zu xoilki ederrena eta maitatzekoena. SP Imit III 21, 2. O Jaunaren amodio / bethi maitatzekoa. Arb Igand 68. Zer aberatsa dugun [txillarra] / mendian sortua, / maitatzekoak dira / lore ta ostua. Ostoaliz 135. b) Objeto de amor. Zer behar da bihotzean, / Iauna, zutaz berzerik, / sekulakotz aitzinean / bertze maitatzekorik? Arg DevB 10.