(
AN-larr-erro, -lh- S; Volt 121, SP, Urt I 10, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H),
gelhai (
S),
gelatari (
SP)
Ref.:
A; Lrq /gelhái/.
Sirviente, asistente (gralmte. de sexo femenino); mayordomo; ama de llaves de un cura.
"Valet ou fille de chambre"
SP.
"La servante du curé"
Arch VocGr.
"Domestique de prêtre"
VocBN
.
"Serviteur ou servante d'ecclésiastique"
Gèze.
"Chambrière"
Dv.
v. gelazain.
Tr. Documentado en la tradición septentrional y en Etxaide. Todos los ejs. del s. XX significan 'ama de cura'. En
DFrec hay 10 ejs., septentrionales.
Eure gelaria ez potikeia, hant eztakia alegia hura andregeia.
"Chambrière"
.
O Pr 168.
Nihaur ninzan gelari.
"Clavière"
.
Ib. 336.
Irabazirik Blasto erregeren gelaria.
He Act 12, 20 (Dv gelazain).
Karro-zain, baratze-zain, gelari, behi-zain, arztain, orotako on naiz.
"Valet de chambre"
.
Darthayet Manuel 392.
Andre gelari lerdena.
Lander (ap. DRA).
Haritchabaleten gelaria, Mañaña, xaharxetan hasirik zen.
Const 35.
Akizeko auzapez jauna ber-bera eskuinean jarria zuela [eliza-nausian], eta ezkerrean xutik bere gelaria.
Zerb Ipuinak 664.
Gelhaiak aldiz erraitia ahazten.
GH 1927, 515.
Egurrak lagun beza / [Erretoraren] gelaria berdin.
Etcham 156.
Hor heldu da gelaria, harro harroa ileak.
"La gouvernante"
.
Barb Leg 136.
Gelháia jun zeónin jakitéa hil ala bízi zen.
Lrq Larraja 145.
Mari-Antoni gelariak kadira aurdiki zion.
Lf Murtuts 5.
Hil da Donaphaleun Xexila Ahazpe, jaun doienaren gelharia.
Herr 20-20-1955 (sic, ap. DRA
).
[Apaiz jauna] alderatu zitzaion Mañaña bere gelariari eta onela mintzatu zitzaion.
Etxde JJ 20.
Ba ziren zazpi lagun otoaren barnean: lau haur, senar emazteak eta gelaria edo sehia.
Etchebarne 116.
Apezetxeetan izan diren gelari mutxurdin paregabe horietarik zen.
Larre ArtzainE 219.
azpiadiera-1.1
"Cada cofrade ha sido alcalde o mayordomo de la dicha cofradía, llamados comúnmente guelaris
"
(Guesálaz, 1623).
LexHNav
I 75.