Tr. La forma jotsi la emplea en alguna ocasión fray Bartolomé (Olg 5). En DFrec hay 43 ejs. de josi y 2 de yosi .
sense-1
1.
(gral.; Lcc, Mic 6r (x-), VP 48v, Lar, Añ, Gèze, Dv; i- Volt 66, SP, Ht VocGr , H; y- Izt, Lecl, VocBN),
xosi (AN-egüés, Sal, R-uzt)
Ref.:
A; Bon-Ond 156; Lrq; VocZeg 286; Iz ArOñ , Als, Ulz (yosi), R 295; Etxba Eib ; Holmer ApuntV ; Elexp Berg; ZMoso 58; Gte Erd 184; ZestErret. Coser; clavar, fijar con clavos; encuadernar; confeccionar (un traje)."Fijar, yosi.Yosi zeure ariman gogo sendo bat
"Izt.
"
Xosten <so-> dago, está cosiendo"ZMoso 58.
"
Xósi diar zaragolléli bat, he cosido un par de..."IzR 295.
"
Ol bi alkarri josita daoz (V-arr-gip), bi olak alkarri josi (G-goi, AN-gip)"GteErd 184.
Tr. De uso gral. (tanto en el sentido de 'coser' como de 'clavar'); el primer testimonio corresponde a Leiçarraga (cf., infra , en sentido fig., ya en Dechepare).
Nehork oihal pedazu latz bat eztu iosten abilamendu zar batetan. LçMc 2, 21 (He, TB, HeH, Ol, Leon Arriand, Or, Ker, IBk, IBe josi; Dv eman
).
Gure jazteko gorriok dira / kontentuagaz josirik. Lazarraga A1, 1159v.
Donzella batek josi <joci> zeban / Iruneko kalean. Ib. B33, 1205r.
Gurutzean itzees josi eta altxatu zuten. BerTrat 87r.
Lot eta ios nazazu gurutzean. Harb 303.
Oihala ekharri, neurria hartu eta iostera eman. Ax 200 (V 134).
Kurutzean iosirik. Cap(ed. 1893) 154.
Esku-oñak josi zizkidaten. MbIArg I 153.
Xosi zio mia estarriaiki. LE-Ir.
Alkandora dontsuba josita bere. MgPAb 140.
Ez ekijan ez josi ez ebaten. UrMarIl 102.
Ganibita artu, eta biak lurrari, zetzaten leku berean, josi ziozkan. Lard 103.
Dauden bano obeto eta sendoa [sic] josiak baleude [liburuak]. ArrCDoc 3 (ap. ZaitEG 1958, 415
).
Yosten duzu indi-oilua eta estekatzen. ECocin 16.
Lothura josirik ezartzen dio beharriaren ondoan. Laph 242.
Zer antzerekin josten eta brodatzen zütian [...] oihalak. IpHil 52.
Ezpañak josiko dizkat jostorratza ta ariyarekiñ. MocDamu 28.
Ez josteko, ez galtzerdia egiteko. Goñi 70.
Josten ondo ekiena. EchtaJos 333.
Gorputz egunerako josi giñon soñeko beltza. AgG 247.
Egur orri beste bere gixako egur bat josten zitzaion. InzaAzalp 69.
Ez zuen Jaun Meraren galtzarik josi. BarbSup 44.
Bi frantses eta bi aleman atxeman gintuen beren baionetekin oraino elgarri josiak. ZerbGerlan 22.
Nork josi behar zuen / Ainbertze petatxu?LuzKant 106.
Gertaera oiek alkarrekin lotzen eta josten dituen aria. VillJaink 172.
Batzuk alkarri josiak [paperak]. ErkiagBatB 91.
Othoi xingola hau josozu boneta huni. LarzIru 18.
Gelan daukat orman josita [eskutitza]. AlzolaAtalak 90.
Badira liburu azal apaintzen eta josten artzen direnak. Herr 11-9-1997, 2.
Bein neri galtzak josi zizkidan. JAzpiroz 225.
Plaka txiki bat etxiaren paretian josita. Gerrika 252.
v. tbn. (Para textos anteriores al s. XIX): Volt 269. SP Phil 67. OA 33. Urqz 15. Gamiz 204 <jotzi>. Lar SermAzc 48. Cb Eg III 308. Oe 28. Ub 92.
azpiadiera-1.1
(Con urratu, en expresiones proverbiales; cf. infra JOSI AHALA URRATU IZAN). Lehenik berex, gero bat bertzearen etsai: batek jos arau bertzeak barreia eta urra. Eskual 24-7-1908, 1.
Hortik hasarreak eta gero berriz baketzeak: jos eta urra, urra eta jos. LfELit 80.
Yosi edo urratu, a(g)udo egiñen du. (AN-5vill). InzaNaEsZarr 1865.
Ez urratu ta ez yosi. (B)'Ez atzera ta ez aurrera, beti bereartean'
.Ib. 2030.
azpiadiera-1.2
Clavar, hincar. Aranza gogorrezko koroa bat buru sagraduan josi zioten. CbEg IV 104.
Lanza paretean josi zuen. Lard 168.
Kutxilloa bularrean iosi deutso beste bati. Ezale 1899, 12a.
Hortik zetorkion haragian josia beti eraman zuen arantza. MEIG VI 77.
azpiadiera-1.3
(V-arr, G-azp, AN-gip, BN-ciz-arb-lab, S; Dv, H)
Ref.:
GteErd;
ZestErret
. Juntar(se), unir(se), apegar(se) (sentidos prop. y fig.)."
Bere andrea utzirik, neska tzar batekin josia dago
"Dv.
"
Adiskidetasun mamienaz josiak dire
"Ib."
Aho-gainari josia geldi bekit mihia
"Ib."
Iuntatzen eta iosten bezala ditu iragana eta ethorkizuna
"H.
"
Elkarrekin ongi josita (G-azp) [...] arkal iosi dogu (V-arr), josik daude alkarreri (G-azp, AN-gip) [...] elgarri josirik dira (BN-arb, S) [...] bi izen elgarri josiak (BN-lab-arb), bata besteari josiak (BN-ciz)"GteErd 184.
"
Orduan etzeon porlanik ta harriyak alkarrekin ondo josteko lurra ta karia naste zittuen
"ZestErret(s.v. alkar
).
Tr. De uso general, se documenta ya en Dechepare. En los textos más antiguos domina, en el sentido de 'apegarse a', -kin josi; a partir de mediados del s. XVIII esta construcción con sociativo va perdiendo terreno en favor del dativo; en textos meridionales se hallan además algunos ejs. con inesivo (cf. tbn. el ej. de Harizmendi), y con -gana en Guerrico.
Nola gauden mundu huneki hain borthizki iosirik. E 25.
Ungi iunktaturik [gorputza] eta forniduraren inkutura guziéz elkharrekin iosirik. "Adjusté et serré"
.LçEph 4, 16 (TB lothu).
Herdoiltzen da [ezpata], maginarekin iosten bezala da. Ax 540 (V 347).
Esperanza hark naduka / zure baithan iosia. Hm 77.
Lurreko gauzekiñ iosia denak. Ch III 53, 2.
Jaiñkoarekin yosia egon. HeGudu 145.
Zenbait gauzari sobra yosia. Ib. 107.
Lüzaz bere txipitarzünian lürrareki josirik egonen da. Mst III 31, 2.
Nere biotza josi nai det gaur, biar utzi bear ditudan gauzetan. CbEg II 83.
Bere Maisuarekin an josi zan. CbEg III 329.
Bihotza hain yosia [...] gauza xumei. Mih 81.
Hanbat dekret hunen nula [...] manü gük huni josien irakurtia. Mercy 17.
Beti gurekin / badago josia / lipizta zikin / arimen etsaia. Monho 94.
Gure biotza diruagana edo interesagana josirik. Gco II 31.
Izate guziak osoki dagozko Jainkoari josiak. Dh 180.
Geure bijotzetan naturaleziagaz josi eban legia. fBIc I 26.
Larrua lodi eta ez haragiari yosia. DvDial 92 (Ip josirik; It itsatsi, Ur iratsija).
Zure biotza aidiekin sendotxo josia dago. BvAsL 209.
Ithotzera dohan gizona untziko zur puska bati lotzen eta josten den bezala. Lap 17 (V 10).
Semia Amari josten dian amuriaren botzari. IpHil 184.
Gurekin josiagoak. Prop 1906, 50.
Ormearen kontra josita dagoan araze zar batean. AgKr 19.
Erhi muthurrak bere makilari josiak. BarbSup 174.
Mila urtez yosirik legokek nere buruan gertaera au. OrMi 9.
Josi gogor ontziaren solairuan eskuiko oña. TAgUzt 233.
Ampueroko Indar-ola "Hidroeléctrica Ibérica" Bazkunaren indarrarekin josiaz. EAEg 21-11-1936, 350.
Bideko zugatzei josita zijoan. NEtxAntz 145.
Garai artako exegesi-modua, letrari josiegia. VillJaink 42.
Bere Herriari lotua eta josia dago. ArdoySFran 27.
Hantxetan egonen zirela, alkiari beti josiak. LarreArtzainE 65.
Badaki gertakariak bata besteari josten. MIH 359.
v. tbn. (Para textos anteriores al s. XIX): SP Phil 416. Tt Arima 35. Arg DevB 106.
azpiadiera-1.3.1
Unir (palabras en una frase). Oi zoin hurrun den hitz bakant batzuen jakintazunetik hitzen minzatzeko behar bezala jostiala!"Une phraséologie correcte"
.ArchFab 13.
Que, franzes mintzoan, zerbitzatzen da hitzen hitzer josteko. ArchGram 149.
Itzok eraz, euskal-belarri-arauz yostekoan. Markiegi(
inLdiIL 13
).
Ez dakie zarrak bezin ondo berbak alkarri josten. SMZirik 30.
Azkena berriz, bihurriago josia daiteke. MEIG V 89.
v. tbn. Erkiag Arran 151.
azpiadiera-1.4
Clavar (los ojos), fijar (la vista). Bere begiak oi berabilke / laztantxoagan josirik. Lazarraga A14, 1182v.
Begiak lurrean josi, mandatua aditu ta gelan itxitzen zan. CbJust 30.
Begijak ez dituzu eukiko beti lurrian josirik. MgCO 141.
Gure ganian daukaz / sendaro josiyak / begiyak ta gogua / gaur mundu guztiyak.Ur(
inAfrika 76
).
Bizkaiko arma arriari / josirik neure begiak / kantauko dodaz Euskal / -Erriaren gloriak. ABAmaE 47.
Apez gaizoa jarraiki zaio gillotinaren gaineradino, beti begiak haren begieri josiak zituelarik. HUAurp 47.
Lotsien-lotsiaz neure begiyek lurrai yosita nituela, eskien asi nintzen. KkAb II 58s.
Su-garren gorabear kizkurrari begiak yosita, nere buruari ala nitxion. LdiIL 19.
Baztergabean josirik begirada, zer darabil biotzean gizajoak. TxillLet 92.
Bat yegoan besteak baño loditxuagoa. Ta areri josi neutxiazan begi biak. Bai! Aixe bera eroan bear niyoan. BilbaoIpuiB 252.
v. tbn. Alz Ram 81. Ir YKBiz 79. NEtx Antz 143.
azpiadiera-1.5
(Lar, H). Atravesar (con una espada, bala, etc.)."Asaetear [...] saietaz [...] josi
"Lar.
Iltzeak sartu ziran semearen oñeskuetan, ta josi zeuen amaren biotza. LarSermAzc 51.
Suzko lanzez ta burrunziz agitz josi-igarotuak. MbIArg I 317.
Kaleko edozeñ zakur ogei edo berrogei estokadaz josirik. CbEg II 30.
Beira [Jaun ona] óñak ta eskuak josirik burriñásko itze gogórrez. LEDoc 95.
Bijotza aranzaz josirik. MgCO 191.
Baionetaz josirik.FrantzesB I 156.
Bihotzerainoko sastakoz josia ikus baleza [bere burua]. DvLEd 66.
Ganibeta batez santua josi. AranSIgn 100.
Zulatubak, balaz josiyak dirudite [azak]. SorBar 23.
Lau karlista gutxienez tiroz josi. OrSCruz 89.
Labainka josita ilko nau. EtxdeJJ 197.
v. tbn. Lard 131. Arr GB 40. ArgiDL 102. AZink 79. Gerrika 59.
azpiadiera-1.5.1
(Fig.).Traspasar (el dolor, etc.). Ama maitea dolorez guzia josirik topatu zuen. CbEg III 328.
Sukharraz errea, oinhazez josia. Laph 229.
Damu bizi batez biotza josita. ArrMay 196.
Biziki trixte, beldurrak josia. JEtchep 33.
Ate ondoan aur bat da otzak josia. NEtxLBB 306.
v. tbn. Lard 460.
azpiadiera-1.5.2
Moler (a palos). Makillazoka josi eta buruba autsi. SorAKaik 123.
azpiadiera-1.6
Aldietan azkeneraño izkutatu egiten du irakurleari geienik eragingo dion irudipena; eta bi itzetan josten du bere gogoraldi guzia. Inza(
inJaukolBiozk XIV
).
azpiadiera-1.7
(Part. en función de adj.). Zure biotzak eztu / kariño josiya, / esango det zer dezun / aitzaki guziya, / pobria nitzalako / kejatzen asiya, / artzazu maiorazko / etxe nagusiya. Auspoa 15, 30.
(En Gketx Loiola se cita este ej. y se traduce: "arraigado, a toda prueba, leal, sincero")
azpiadiera-1.7.1
Erabateko laiño josia sortu zan. AZink 106.
sense-2
2.
(V, G, AN-larr; Lar, Añ, H, A)
Ref.:
A EY III 332; Ort Voc 145; Asp Leiz2 (y-); Etxba Eib; Gte Erd 165; ZestErret. (Con instr.).Llenar(se) de, cubrir(se) de."
Pikez josi, empegar"VP 76r (
DAut: "bañar y cubrir con pez [...] algún vaso, vasija, etc.").
"Endemoniado, [...] demonioz [...] josia
"Lar,
Añ.
"
Zorrez yositxe
"OrtVoc.
"
Plaza guardiazibillez josita zeon
"ZestErret.
Tr. Documentado al Sur desde mediados del s. XVIII; al Norte es poco frecuente.
Erreñu argiaz apañdua ta josia ikusi zuen. CbJust 81.
Anima guziz bekatuz josia. MgCC 180.
Autsez josia. VMg 46.
Elorriz eta larrez guztia josirik. AA III 298.
Lepraz josita. JJMgBasEsc 282.
Mendi guztiak dira iturriz josiak. IztC 91.
Haren aizoak, diruz josiak, / kantu ez loik etzuen egiten. ArchFab 225.
Amar gizon sarnati edo lepraz josi. Lard 412.
Bilhurrez josirik. DvLEd 263.
Aldats zorrotzez josiak. ABAmaE 84.
Uritar gizadiz josia zegoan. AgG 301.
Mainaz josi bezala ditugu. BarbSup 126.
Zori gaiztuan gaur arkitzen da / piztiya txarrez josiya.MendaroTx 113.
Galderaz josiko natxiok. LdiIL 16.
Pantze erria zorrez josi eta ondatu eben. EguzkGizAuz 17.
Irañez josi niñuken. EtxdeJJ 43.
Bedarrez josia. ErkiagArran 11.
Larrua orban arrez iosi eztedin. IbiñVirgil 102.
Lore usaintsuz josia. XaOdol 346.
Erdi mozkor, erdi tisiko, erreumaz josiak. AtañoTxanKan 64.
Eztabaita ta dudaz josia. OnaindSTeresa 95.
Hitz ugariak, aberatsak, adiera bereziz josiak behar ditugu. MIH 78.
v. tbn. fB Olg 135. Astar II 21. EusJok II 97. Apaol 122. A BeinB 35. Arrantz 153. Inza Azalp 122. Muj PAm 36. Jaukol Biozk 13. Alz Burr 24. Ldi IL 51. Or Eus 334. EA OlBe 93. SMitx Aranz 63. JAIraz Bizia 38. NEtx Antz 54. Anab Poli 25. Basarri 52. Zait Plat 16. Vill Jaink 123. Onaind in Gazt MusIx 203. Berron Kijote 125.
3.Trazar (una figura). Dantzariak [...] ez dakit nolako kurpila josten duela hankekin. MEIG VI 118s.
sense-4
4."Entarimar. Sala josi (V)"DRA.
azpisarrera-1
JOSI AHALA URRATU IZAN,
JOSI AHALA URRATU UKAN.
Tener mucho trabajo, tener muchos problemas. cf. SoEg Herr 25-10-1956, 1: "Urratuak jos, urra ahala jos",hortan da egundainotik dendariaren lana. Luzaideko aizkolariek ukanen dutea aurten jos-ahala urratu bertze herriak nahiz bentzutu? Herr 8-7-1971, 6.
Haitiko erresuma ttipiak, bere lau-bost miliun biztanleekin, badu jos-ahala urratu. Herr 19-2-2004, 2.
Hala ere badute juje horiek jos-ahala urratu ezen, trenkatzen dituzten baino afera gehiago jiten zaizkie mahai gainera. Herr 5-12-2002, 6.
azpisarrera-2
JOSI-ASKATU.
azpisarrerakoSense-2.1
a)(Sust.).Vicisitud(es); operacion(es).
Plautoren amar itz neurtuetan ikusten ditudan josi askatuen aldean. IztCarta a JJMg 3.
Zenbat letra ainbeste josi-askatu eta iraulketa egiñaz, Zelta, Hebreo edo Arabe biurtuko dutelako uste oso betean. IztC 15.
Bidebageko josi askatu iraingarri oek. '
Incoherencias'
.Ib. 9.
azpiadiera-1.1
"Josi-askatu bat (Vc), un trabajo muy ligero de costura" A.
azpisarrerakoSense-2.2
b)(Vb.). "Hilvanar (V)" A EY III 300.
azpisarrera-3
JOSI-ASKATUAN. "
Josi-askatuan dijoakio denbora, todo se le va en tejer y destejer"VP 48v (con el sdo. de 'haciendo y deshaciendo').
JOSI-URRATU.
Ruptura y arreglo. Elkarren lehian ari dira ingelesak, zubi-gintzan batzuek eta zubia desegin beharrean besteak. Lehen ere asko saiatu izan dira gerrako --eta politikako-- hautsi-konpondu eta josi-urratuen itsumena adierazten. MEIG I 187.
azpisarrera-6
JOSI-ZUMITZ.
Fleje estrecho. Ustaia eta zulo txiki guztiak josi-zumitzez josten dira. GarmEskL I 58.
azpisarrera-7
JOSTEKO MAKINA (V-gip, G-azp).
Ref.: Urkia EEs 1930, 26; Etxba Eib; Elexp Berg. Máquina de coser. Josteko makinak eta fonografoak saltzen egindako zorrak ezin berdindurik. AnabUsauri 146.
azpisarrera-8
JOSTEN EGIN.
Coser, dedicarse a la costura. Josten jai egunean egitea. OA 150.
Lurra landutea, josten egitea. ItzAzald 93.
v. tbn.
DurPl 48. Astar II 75.