1.
(S; SP, ArchVocGr),
tzintz (R-uzt),
txintz (R),
txintx (R),
txintxa (R; AApend)
Ref.:
VocPir 225;
A(txintxa, txintz, tzintz, zintz);
AApend(txintxa);
Lrq
. Moco."Morve, gourme"SP.
"
Badüzü haur zunbait bethi zintza südürretik tzilintzau dienak (S), hay algunos niños que tienen siempre moco colgando de la nariz"A.
"
Txintxa ta erro, mocos y gargajos"A Apend..
Ezdu berze ontarzunik / baizik txintxa eta erro franko, / lagañazko begi gorriak / itsusi eta jenioa gaxto. ARonc 302.
sense-2
2.(c. sg. A; H), txintx (V-m ap. A). "Onomatopée, il rend le bruit que l'on fait du nez par un fort expiration quand on veut en chasser les mucosités" H. "Onomat. del ruido que se hace al sonarse, al limpiar la nariz" A.
sense-3
3.(
VocBN, Dv)."Effort que l'on fait pour dégager le nez du mucus qui l'obstrue"VocBN. "Action de se moucher" Dv. v. SUDUR-ZINTZ.
azpisarrera-1
ZINTZ EGIN(V, G, AN, B; SP, Urt Gram 471, Dv, H; zintx egin Añ; zinz egin Añ, Lecl; txintx eiñ V-gip; sins Deen I 413). Ref.: A (zintz egin); Iz ArOñ (zintz eiñ); Etxba Eib (zintz eiñ, txintx eiñ); Elexp Berg (zintz eiñ); Izeta BHizt2 (zintz in); ZestErret. Sonar(se) la nariz. "Souffler, moucher" SP. "Egizue zintz, mouchez-vous" Urt Gram 471. "(Quitarse los) mocos" Añ. "Egizu zintz, berriz ere" H. "Sarriago zintz egingo bazendu, etzenduke orrenbeste doministikun egingo (V-m), si se sonara usted más a menudo, no estornudaría usted tantas veces" A. "Mokua zintz eiñ, txintx eiñ" Iz ArOñ. "Txintx eiñ, en lenguaje infantil, sonar las narices" Etxba Eib. "Mezatan zintz eiñ biarra zurrak etorri jakon" Ib. "Hodei, artu paiñolua ta zintz eiñ" Elexp Berg. "Beti mukiekin, zintz in ta garbitu sugurre. Zintz!" Izeta BHizt2. v. zintzatu. Surretarako bere, palta pañelua, / zintz, eginda daroa albora eskua. ABAmaE 217.
Abiatu ziraden etxabola aldera, batek gerrikoa lotu, besteak zintz egiñaz... Apaol 64.
Axola bage, mukitzu ikusten baitzaitut, eta ezpaitizu bear dezazunean zintz egiten erakutsi. ZaitPlat 135.
Dindirria sarri bai sarri egon oi zan aren sudurretatik dindilizka, zintz-egiteko bere, ganora aundirik ez-ta. ErkiagBatB 183.
Emakumeak, musu-zapia atera ta zintz egin du. NEtxLBB 102.
azpisarrerakoSense-1.1
"
Zintz (V, G, AN), voz con que se excita al niño a que se suene"A.
"
Mikel, zintz!
"Elexp Berg. Cf. VocNav: "Sinz, interjección que se les dice a los chicos para que se suenen las narices en el pañuelo cuando éste les es aplicado a la nariz y se les invita a que hagan fuerza para expeler los mocos (Burutáin, Cuenca)".
azpisarrera-2
ZINTZ ERAGINARAZI.
"Umeari mukiak zizten ari naiz (G-azp), zintz eraiñizi dio (AN-5vill)" Gte Erd 18. v. zintzarazi.
azpisarrera-3
ZINTZ-ZAMARI(zintza-zamari Lh). "Gourme" Lh. v. zamaltzintz.