1.
(V ap. A
; Lar, H, ZamVoc),
tolez (Izt 40r),
toloz (V-m ap. A),
tolest (Lar)
"Pliegue", "inflexión, dobladura", "plegadura" Lar. "Tolea decimos a la dobladura, y también tolesa, tolesta" Ib. (s.v. estola). "Doublure, pli, double. Toles bat egitea, faire un pli. Toles bitan biltzea, ramasser une étoffe en deux doublets" H. "Pliegue, dobladura" A. v. tolestura.
[Egin zuen] bere saskian tolestaturik arkitzen zen oial batean gurutz bat eta heri-behatzez oiala ukitu bezain laster [...]erre zituen oial-tolest guziak. Mb IArg I 256. Beronika Santiak [...] iru dobleko zapi garbi bat artu eban [...] eta iru tolezetan bere arpegija estanpaurik [...] itxi eutsan. Oe (ed. 1787) 158s. [Bere kaparen toles-artetan ume bat dakar. Camp Ezale 1897, 228a. Elurraren beldur ez da: guziek [...]toles-biko yantzia bai bait dute. Ol Prov 31, 21 (Ker toles-biko jantziak daroez; Dv soineko bikhunak dituzte, Ur daude forrodun soñekoakin, BiblE baitaude ongi jantziak).
sense-2
2.
(Añ, H, A),
tolez (V ap. A
; H(V, G)),
toloz (V-m ap. A). "Au fig., duplicité"H.
"(V-m?), doblez, insinceridad"A(que cita el ej. de toles baga de Uriarte; v. tolesgabe (II)).
"Doblez de carácter, hipocresía"Ib. Etzuan tolesik, ezta ere gandurik biozpekoak, emakume erneari dagokionez, estaltzeko. TAgUzt 54.
azpisarrera-1
TOLESIK GABE.
Sincero. Biotz sutsu eta tolesik gabea. EtxdeEgan 1958 (3-6), 295.
azpisarrera-2
TOLESIK GABEKO.
Sincero; sencillo, ingenuo. v. TOLESGABEKO (s.v. tolesgabe). Tolesik gabeko neska ua, basakatuaren atzaparretan usakumea bezela. TAgUzt 186s.
Langille, alai, tolesik bako, ikasi ta santutu; ona bere zeregin bakarra.EgutKarm 1952, 116 (ap. DRA
).